Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2006.

Studiens intention är att bidra med förståelse och medarbetarpespektiv tillorganisationer för att underlätta hantering av konflikter för chefer och därigenomen bättre arbetsplats för anställda. Avsikten att ta tillvara på medarbetaresperspektiv är för att bidra med förståelse för hur medarbetare uppleverkonflikhantering och vad för slags ledning de eftertraktar från sin chef. Studienhar enbart fokuserat på offentlig sektor inom Sverige.Studien har genomförts med kvalitativ strategi där metoden för insamling avempiri var semistrukturerade intervjuer per telefon. För att bearbeta och analyseramaterialet användes en tematisk analys som kopplades till Lennéer Axelsson ochThylefors (2013) teori kring situationsanpassat ledarskap och Ekstams (2000)modell kring konfliktstilar. Slutsatsen blev att medarbetare önskar att deras cheferstöttar, lyssnar och är tydliga gentemot dem istället för att undvika att hanterakonflikter eller detaljstyra.

Syftet med studien är att belysa förskollärares uppfattningar om konflikthantering på förskolan utifrån konflikthanteringsstrategier. Detta för att få en förståelse för hur konflikthantering kommer till uttryck och hanteras i förskolan. En kvalitativ metod i form utav semistrukturerade personliga intervjuer användes för att uppnå syftet och besvara frågeställningarna. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor med två förskollärare på vardera förskola. Studiens resultat visar att det finns både olikheter och likheter i hur förskollärare hanterar och uppfattar konflikter. De använder sig av olika strategier beroende på barn, situation och kontext. Förskollärarna kan stötta och vägleda barnen på olika sätt i deras konflikthantering, exempelvis genom att diskutera och reflektera tillsammans vid konfliktsituationer eller genom att bara finnas i närheten då barn hanterar konflikter. I vårt resultat framkom att förskollärarna upplevde att kommunikationen och samspelet mellan parterna var det mest centrala vid konflikthantering. Genom kommunikation och samspel med varandra vid konflikthantering lär och utvecklas människor. De vanligaste orsakerna till varför barn hamnar i konflikter beskrivs vara att de inte kommer överens om leksaker eller lek. Förskollärarna lyfter fram att de arbetar både förebyggande och i nuet för att minska konfliktsituationer och för att stärka barns kompetens att hantera konflikter.

No description available.

Religion als Konfliktquelle ist eines der zentralen Themen des beginnenden 21. Jahrhunderts. In Anbetracht dessen, dass im Zentrum religiöser Kämpfe oft nicht eine andere Religion, sondern das Säkulare steht, ist erstaunlich wie wenig Aufmerksamkeit dem Zusammenleben von Religiösen und Nichtreligiösen bisher geschenkt wird. In stark religiös durchdrungenen Gesellschaften stellen Atheist_innen bzw. Menschen, die nicht religiös sind, häufig eine marginalisierte und teils verfolgte Minderheit dar. Selbst in einer religiös pluralen Gesellschaft wie den USA leiden Atheist_innen oft unter gesellschaftlichem Ausschluss. Der Beitrag wird auf der Basis von qualitativen Interviews und eingebettet in einen Überblick über typische Formen des Umgangs zwischen Atheist_innen und ihrem religiösen Umfeld in den USA die Konfliktlinien zwischen den beiden Gruppen nachzeichnen und dabei besonders auf die Auseinandersetzung um die Wahrheit und die legitimen Quellen des Wissens eingehen. / Religion is the source of many conflicts in the beginning of the 21st century. But given that these conflicts are often not between religions themselves but rather arise from the struggle with the secular, there is surprisingly little research regarding the relationship between religious and nonreligious people. In highly religious societies, atheists and the nonreligious are a marginalized and sometimes persecuted minority. Even in a religiously pluralistic society like that of the United States, atheists often suffer from societal exclusion. Based on qualitative interviews, this article provides an overview of the variety of typical interactions between believers and nonbelievers, and focuses on the lines of conflict that exist between these two groups. Special attention is given to the debate about truth and the legitimate sources of knowledge.

Die Dissertation untersucht den Stellenwert von Geschichte und Erinnerung als legitimatorische Ressource im Mobilisierungsprozess im Vorfeld der gewaltsamen Konflikteskalation des nordossetisch-inguschetischen Konflikts.

Rezension zu Uta Karstein: Konflikt um die symbolische Ordnung. Genese, Struktur und Eigensinn des religiös-weltanschaulichen Feldes in der DDR, Würzburg 2013

Diss. Univ. Münster (Westfalen), 2007. / Originaltitel: Wenn zwei sich streiten, versöhnen Dritte?, Titel der Diss.

Syftet med studien är att undersöka hur chefer som arbetar på mellanchefsnivå och inom offentlig sektor, arbetar med att förebygga- och hantera konflikter på respektive arbetsplatser.Studien har sin utgångspunkt i Goffmans rollteori, som skapar en förståelse för chefsrollen i förhållande till medarbetarrollen. Studien grundar sig på kvalitativa metoder. Datainsamlingen har skett via åtta semistrukturerade intervjuer, varav fem respondenter är chefer och tre är medarbetare. Intervjuerna har transkriberats för att sedan avkodas och analyseras i syfte att hitta de underliggande processer som är av intresse. Enligt majoriteten av respondenterna i vårstudie, som både är chefer och medarbetare finns uppfattningen att det ingår i chefsrollen att kunna arbeta med flertalet olika metoder i både förebyggande- och hanterande av konflikter. Resultatet påvisar även att det är viktigt att chefer har kompetensen att arbeta med dessa frågor, förebyggande såväl som hanterande av situationer när de väl uppstår då konflikter kan ligga till grund för exempelvis dålig arbetsmiljö och improduktiv verksamhet. Hanterandet och förebyggandet av konflikter grundar sig inte i någon specifik systematik, chefer får anpassa metoder och rutiner utifrån aktuell konflikt. Det är chefen som har det övergripande ansvaret över verksamheten och ska vara en förebild för samtliga medarbetare på arbetsplatsen.