Abstract The purpose of the essay was to investigate how you can work with conflict management through drama, to promote the meeting with children from many different cultures. I also wanted to see how the work may be different in a heterogeneous or homogeneous group of children. In the background I lift up what a conflict can be, what kind of conflict management methods there are, how to work with drama education as well as what ethnic conflicts can be. The literature studies have shown that there are different types of conflicts and that the conflict management methods are many. In an attempt to get answers to my questions I’ve had drama lessons focusing on conflicts in a heterogeneous and homogeneous group of children in grades 3. My study has shown that conflict management through drama can increase the understanding of other cultures and promote the meeting between children. Just as the literature describes conflicts, they can be difficult to solve and it is important to find a method that suits the class you work with. Key- words: conflict, conflict management, drama, homogeneous, heterogeneous.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever tänker kring konfliktsituationer som uppkommer i klassrummet och hur de vill att läraren ska hantera dem. Studien bygger på två utformade scenarion som sexton stycken gymnasieelever i södra Halland diskuterat vid tre olika fokusgruppintervjuer. Scenarierna behandlar två olika situationer dels en fysisk konflikt mellan två elever och dels en verbal konflikt mellan lärare och elev. Resultatet visar att det råder delade meningar kring hur eleverna önskar att lärare ska hantera de två givna konfliktsituationerna, exempelvis gällande när vi ska ingripa samt vilka strategier som kan användas. Vidare visar resultatet att eleverna föredrar att lärare är tydligare med vad som är acceptabelt respektive oacceptabelt beteende i klassrummet. De ansåg dessutom att lärare vid konflikter bär olika ansvar beroende på om den är skolrelaterad eller om konflikten grundar sig i elevernas privatliv. Oavsett vad det är för konflikt ska vi som lärare ta reda på dess egentliga orsak för att på så sätt kunna gå vidare med att försöka lösa konflikten

Bakgrund: Det finns en dold arena i skolan som är outforskad och som fångat vårt intressetill denna studie. Studien ger även kunskaper till all personal inom skolan som på något sättbemöter eleverna. Vi har valt att utgå ifrån elevernas perspektiv där elever från årskurs 1 och2 deltagit för att bidra med sina tankar. Vi har studerat detta utifrån ett fenomenologisktperspektiv. Eftersom det saknas tidigare forskning inom området har vi kompletterat medforskning kring socialt samspel och konflikter vilket är något som ständigt förekommer påden dolda arenan. Sökord: Sökorden vi har använt var dolda platser i skolan, gömda platser i skolan, när ingenvuxen ser i skolan, utan att pedagog/personal ser, egen tid, rum i skolan, pedagogersnärvaro/frånvaro. Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om det finns en dold arena och hur denupplevs av eleverna i skolan. Metod: Vi har valt att använda oss av intervjuer utifrån en fenomenologisk grundtankeeftersom vi vill undersöka elevernas upplevelser kring den dolda arenan. Vi lät elevernaanvända engångskameror för att kunna fotografera sina utvalda platser. Resultat: Den dolda arenan är viktig för eleverna och något som de upplever på olika sätt.Detta beror på om personalen är närvarande eller inte, dock förblir inte den dolda arena doldvid personalens närvaro. Tryggheten är en del som skiljer sig åt mellan årskurserna och ävenhur de hanterar konflikter som uppstår på den.

Antalet hästar har ökat markant i Sverige under de senaste åren. Detta har skapat problem både vid detaljplanering hos handläggare men även hos boende som är osäkra på vilka regler och rekommendationer som ska följas. Examenarbetets syfte är att undersöka rapporten "Hästar och bebyggelse - Underlag för den fysiska planeringen" från 2004 av Länsstyrelsen i Skåne län och att jämföra faktorerna i guiden mot vilka faktorer som varit utslagsgivande vid beslut i rättsfall mellan 2009-01-01 till 2011-01-01. Målet med studien är att utifrån en jämförelse mellan faktorerna som Skåne läns guide rekommenderat och de faktorer som tas upp i rättsfallen komma med förslag på förbättringar till guiden. Som bakgrund genomfördes en litteraturstudie för att undersöka vad som tidigare skrivits inom området. Rättsfallen hämtades från Zeteos rättsfalldatabas. Endast de rättsfall som innehöll klagomål på hästhållning, överklaganden av nekad rätt till att hålla hästar och slutligen de rättsfall som rörde bygglov vars tillstånd eller avslag avgjordes på grund av hästnära verksamhet togs i beaktande. En tabell konstruerades för at analysera vilka faktorer som tagits upp i rättsfallen och därefter genomfördes en jämförelse mellan faktorerna i Skåne läns guide och rättsfallen. Resultatet visar att en förbättring av Skåne läns guide bör göras och det är främst faktorerna områdets karaktär och antalet hästar som bör ges större betoning. Avståndet kan minskas till 50-100 meter när antalet hästar är färre än 60. Förekomst/grad av verksamet är en faktor som saknat betydelse vid domstolsavgöranden och den bör därför tas bort ur guiden. Eftersom områdets karaktär är en betydande faktor kan det diskuteras om det inte är lämpligt att ha två olika rekommendationer beroende på om området är av lantlig karaktär eller inte.

Syftet med denna studie var att undersöka hur konflikthantering sker i praktiken på ett antal förskolor samt pedagogers syn på konflikthantering. Studien genomfördes på fyra olika förskolor. För att utföra denna studie gjordes ett kombinerat metodval. Vi har använt oss av observationer i barngrupp för att få en bild av konflikthantering i praktiken. Observationerna kompletterades med intervjuer med en pedagog från varje observerad barngrupp. Där gavs pedagogen möjlighet att mer ingående förklara sin syn på konflikthantering. Resultaten av studien visar att pedagogerna anser att det är viktigt att lämna utrymme för barnen att lösa sina egna konflikter samt att se till varje individ. Pedagogerna beskrev sin roll i barnens konflikter som medlande. En slutsats är att pedagoger har varierande insikt i konflikthantering och arbetar olika mycket med detta i sina barngrupper

<p>Denna uppsats innefattar en undersökning av hur tre butikschefer, i olika organisationsformer,hanterar konflikter på sina arbetsplatser. Problemet denna undersökning har som huvudfråga är ”hur hanterar butikschefer konflikter”. Anledningen till att ämnet undersöks är att det inteär konflikter i sig som är ett problem utan hur de hanteras samt att konflikter kan bli kostsamma för företag då anställda blir mindre produktiva och kan ibland bli sjukskrivna till följd av konflikter. Syftet med rapporten är därmed att beskriva hur butikschefer hanterar konflikter som uppstått på deras arbetsplatser. För att få svar på uppsatsens syfte har 3 öppna individuella intervjuer genomförts med tre butikschefer som arbetar i olika organisationsformer, en kedjeanställd butikschef, en chef i en frivillig fackhandelskedja ochen butikschef i en privatägd butik.En konflikt är ”motsättning, strid eller tvist som kräver lösning1.” För att kunna lösa enkonflikt måste man först identifiera och definiera varför konflikten till en början har uppståttinnan man försöker få fram en lösning till konflikten2. Därefter lägger man fram ett antal potentiella lösningar och utvärderar sedan vilken lösning som anses bäst för de oeniga parterna3. Man genomför sedan den utvalda lösningen, och till slut utvärderar man resultatet.De butikschefer som intervjuats arbetar på sättet som beskrivs ovan med undantaget att endast en av cheferna utvärderar resultatet. Cheferna samordnar alltså möten med de oeniga parternaoch kommer fram till en lösning via en diskussion. För att undvika att konflikter ska uppstå genomför alla de tre tillfrågade cheferna regelbundna utvecklingssamtal och möten med de anställda. Likheterna företagsformerna emellan var slående, med ett undantag, den butikschefen som arbetar i en kedjestyrd butik nämner aldrig att han/hon ser till företagets bästa när han/hon löser en konflikt. De övriga två butikscheferna ser konflikten ur ett ekonomiskt perspektiv och försöker lösa konflikten på ett sätt som gynnar företaget.</p>

Titel: En studie om det transformativa ledarskapets betydelse för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper Författare: Caroline Ludvigsson och Caroline Svensson Handledare: Anders Billström Bakgrund: Byggsektorn är en av Sveriges viktigaste branscher. År 2012 uppskattades värdet på Sveriges fastighetsbestånd till dryga 6000 miljarder kronor och samma år sysselsatte byggindustrin ca 312 000 personer. Byggbranschen domineras av organisationer i form av projekt, där den så kallade projektgruppen leds av en projektchef. Projektchefen har i syfte att leda och hantera projektgruppen, projektets intressenter och andra aktörer, mot projektets mål.  I takt med att organisationsformen projekt blir allt vanligare, blir projektledarskapet allt viktigare. Det transformativa ledarskapet har visat sig ha en positiv inverkan på en grupps prestation. Då konflikter, brist på tillit och svårigheter med samordning har visat sig vara vanligt förekommande problem i projektgrupper, undersöker studien vilken betydelse det transformativa ledarskapet har för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper.  Problemformulering: Vilken betydelse har det transformativa ledarskapet för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper? Syfte: Syftet är att skapa ett ramverk kring det transformativa ledarskapets betydelse för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper. Vidare syftar studien till att ta reda på när de undersökta projektcheferna är transformativa i sitt ledarskap, för att sedan se vilken betydelse det har för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupperna. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats. Vi har genomfört sex stycken öppna individuella intervjuer på tre olika företag. Slutsats: Studien resulterar i att teorin om det transformativa ledarskapet har betydelse för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper. Studien visar att olika delar av det transformativa ledarskapet kan utövas av projektledaren för att hantera konflikter samt för att kunna skapa tillit och samordning mellan medlemmarna i projektgruppen. Studien visar vilken del av det transformativa ledarskapet som har betydelse för respektive begrepp.

Utifrån att konflikter är en vardaglig företeelse i förskoleverksamheten studeras detta med fokuspå vilken mening pedagoger ger åt konflikter för att på så sätt skapa en djupare förståelse fördetta. Till grund för studien ligger litteratur som tar upp konflikter och som visar på olika sätt attmöta dessa. Studien tar utgångspunkt i en hermeneutiskt och interpretativ ansats för att läggafokus på just förståelsen och vilken mening pedagogerna ger åt konflikter. Åtta pedagoger liggertill grund för studien och dessa har både observerats och intervjuats för att få med både derasinställning till konflikter och agerande i konflikter. Resultatet visar på att pedagoger ger olikamening åt konflikter beroende på sina egna erfarenheter och individerna i konflikten. Det skiljersig dessutom mellan pedagogernas inställning och agerande och hur dessa ger mening åtkonflikter. Genom denna studie skapas en förståelse för vikten av att som pedagog varamedveten om sin inställning och sitt agerande och på vilka sätt dessa påverkar barnen som vimöter i förskolan.

Sammandrag I förskolan, skolan och på fritidshemmen uppstår dagligen konflikter, därför är det viktigt att ha bra strategier hur de skall bemötas. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med att förebygga och hantera konflikter. Utifrån frågeställningarna, hur pedagoger arbetar för att förebygga och hantera barns konflikter på fritidshemmet har jag uppnått mitt syfte. Jag använde mig av metod i form av intervjuer av sex stycken fritidspedagoger som arbetar på fritidshem och i skolan. Resultatet av min undersökning visar att fritidspedagoger arbetar aktivt med att hantera och förebygga konflikter. Pedagogerna ansåg att en konflikt är när två eller flera individer inte kommer överens. Alla pedagoger använder samtalsforum som förebyggande arbete. Dessutom visade resultatet att ingen av pedagogerna anser sig använda någon specifik metod vid konflikthantering. Min slutsats är att pedagoger på fritidshem arbetar förebyggande genom det sociala klimatet. Vid konflikthantering använder de sig av någon form av medling.

Denna uppsats innefattar en undersökning av hur tre butikschefer, i olika organisationsformer,hanterar konflikter på sina arbetsplatser. Problemet denna undersökning har som huvudfråga är ”hur hanterar butikschefer konflikter”. Anledningen till att ämnet undersöks är att det inteär konflikter i sig som är ett problem utan hur de hanteras samt att konflikter kan bli kostsamma för företag då anställda blir mindre produktiva och kan ibland bli sjukskrivna till följd av konflikter. Syftet med rapporten är därmed att beskriva hur butikschefer hanterar konflikter som uppstått på deras arbetsplatser. För att få svar på uppsatsens syfte har 3 öppna individuella intervjuer genomförts med tre butikschefer som arbetar i olika organisationsformer, en kedjeanställd butikschef, en chef i en frivillig fackhandelskedja ochen butikschef i en privatägd butik.En konflikt är ”motsättning, strid eller tvist som kräver lösning1.” För att kunna lösa enkonflikt måste man först identifiera och definiera varför konflikten till en början har uppståttinnan man försöker få fram en lösning till konflikten2. Därefter lägger man fram ett antal potentiella lösningar och utvärderar sedan vilken lösning som anses bäst för de oeniga parterna3. Man genomför sedan den utvalda lösningen, och till slut utvärderar man resultatet.De butikschefer som intervjuats arbetar på sättet som beskrivs ovan med undantaget att endast en av cheferna utvärderar resultatet. Cheferna samordnar alltså möten med de oeniga parternaoch kommer fram till en lösning via en diskussion. För att undvika att konflikter ska uppstå genomför alla de tre tillfrågade cheferna regelbundna utvecklingssamtal och möten med de anställda. Likheterna företagsformerna emellan var slående, med ett undantag, den butikschefen som arbetar i en kedjestyrd butik nämner aldrig att han/hon ser till företagets bästa när han/hon löser en konflikt. De övriga två butikscheferna ser konflikten ur ett ekonomiskt perspektiv och försöker lösa konflikten på ett sätt som gynnar företaget.