På fritidshemmet får personalen dagligen handskas med konfliktsituationer av olika storlek och orsak. Denna studie belyser konfliktersituationer och konflikthantering på fritidshemmet ur rektorers och fritidspedagogers perspektiv. Utgångspunkten för undersökningen var att undersöka dessa olika aktörers förhållningssätt gällande konflikthantering och om de skiljer sig åt. Undersökningen utfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingen gjordes med kvalitativa intervjuer där samtal om fiktiva konfliktersituationer var ett inslag. Urvalet utgjordes av sex intervjupersoner på tre olika skolor. Resultatet belyses i ljuset av relevant forskning och litteratur i ämnet. Resultaten visade att konfliktsituationer uppstod i den sociala gemenskapen och att eleverna vid behov fick arbeta med konflikthantering. En märkbar skillnad mellan rektorer och fritidspedagoger blev synlig, rektorerna hade en övergripande bild av konflikthantering medan fritidspedagogerna tilldelades mer ansvar och hanterade konfliktersituationer på ett djupare plan. Slutsatser som drogs av studien var att vid konfliktsituationer visades det sig att alla aktörer var eniga om kraften i en bra kommunikation. För en vidare utveckling för eleverna la de stor vikt vid att eleverna fick lära sig att lösa konfliktsituationer själva men vuxna skulle finnas i bakgrunden och kunna kliva in vid behov av stöd.

Syftet med studien har varit att via en kvalitativ undersökning synliggöra hur vårdnadshavare och pedagoger diskuterar kring kommunikationen på förskolan. Empirin har bestått av fokusgruppdiskussioner där sex pedagoger och tre vårdnadhavare på en förskola har deltagit. Det teoretiska perspektivet är socialkonstruktionism och diskursanalys har använts som metod för att synliggöra vilka föreställningar de ger uttryck för när de samtalar. Tidigare forskning tar upp samvekan mellan hem och förskola samt partnerskapet mellan pedagoger och vårdnadshavarna. Resultatet visar bland annat på att kommunikationen mellan förskola och hem är av stor vikt och där tvåvägskommunikation är en förutsättning. Det framkommer även i resultatet att konflikter i arbetslaget kan leda till ett oprofessionellt bemötande och icke relevant information till vårdnadshavarna. Studien visar också att både pedagoger och vårdnadshavare värdesätter den dagliga kontakten i tamburen. Det uttrycks att det är i tamburen som det delges viktig information.

The purpose of this work, has been to examine how different actors in the Swedish eco movement and the Swedish forest industry looks at Sweden’s forest policy statement, which claims that environmental goals and production goals should be equal in Swedish forestry. By assembling focusgroups with participants from the Swedish eco movement and the Swedish forest industry, we look at if these participants consider the Swedish forest policy goals equal or not. Conflicts do occur between the two forest policy goals, but also between those and others of Sweden’s environmental goals. Between Sweden’s eco movement and Sweden’s forest industry there are both examples of cooperation and conflicts. Our results does show that it is hard to say if the Swedish environmental goal and production goal is equal in Swedish forestry today. More research is needed two examine this, and to decrease the risk of further conflicts. The results of this inquiry also shows that both the Swedish eco movement and the Swedish forest industry wants more interactions and dialogues. The eco movement and the Swedish forest industry also agrees that the nature conservation in Sweden’s forests would gain on a wider use of a landscape perspective. Furthermore, the eco movement and the Swedish forest industry agrees that Sweden’s voluntarily protected forest areas should be promulgated, to insure their quality and also so that they could be counted into Sweden’s protected forest areas.

Syftet med denna studie är att belysa vilka former av kommunikationsstrategier som förskollärare upplever som framgångsrika i arbetet med att lösa konflikter och skapa möjligheter för lärande, samt hur de arbetar strategiskt för att förebygga konflikter i förskolan. Detta för att få en förståelse för hur förskollärare kan kommunicera med barn under konflikter och hur konflikter kan hanteras i förskolan. En kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade personliga intervjuer användes för att uppnå syftet och besvara frågeställningarna. Intervjuerna genomfördes på fyra olika förskolor med sex verksamma förskollärare som har olika lång yrkeserfarenhet. Studiens resultat visar att det finns både olikheter och likheter i hur förskollärare kommunicerar och hanterar konflikter. De använder sig av olika kommunikationsstrategier beroende på barn och situation. Förskollärarna kan stötta och vägleda barnen på olika sätt i konfliktsituationer, exempelvis genom att medla med barnen eller genom att bekräfta barnets känsla, och sedan låta barnen komma på en lösning till konfliktsituationen. I vårt resultat framkom att förskollärarna ser det ickeverbala språket som en viktig aspekt när de kommunicerar med barn under konfliktsituationer. Det är viktigt enligt förskollärarna att använda kroppsspråket, ha ögonkontakt och att visa med hela ansiktet, samt använda rösten för att förstärka budskapet. Förskollärarna lyfter fram att de arbetar förebyggande mot konflikter genom att vara nära barnen och arbeta med värdegrunden. I vårt resultat framkom det även att de ser konflikter som en lärandesituation där barn främst lär sig normer och värden, samt det sociala samspelet.

Inledning: I förskolan sker det konflikter dagligen och det kan vara svårt att veta hur konflikterna kan hanteras och förebyggas. På vissa platser och övergångar i förskolan kan mer konflikter förekomma. Det finns olika metoder för konflikthantering och det är förskollärarens uppgift att hitta strategier för detta. Ibland kan förskollärarna uppleva att de inte vet hur de ska hantera och förebygga konflikter på bästa sätt. Då kan ett samarbete med specialpedagog och vårdnadshavare vara till en fördel. Syfte: Vårt syfte är att undersöka var och när konflikter kan ske i förskolan samt hur yrkesverksamma förskollärare arbetar med konflikter och konflikthantering i förskolan. Metod: Vi har använt oss utav en kvalitativ metod med intervjuer som ansats. Vi har intervjuat 7 yrkesverksamma förskollärare på totalt 5 olika förskolor. Redskapet som har använts under intervjuerna är ljudinspelning och till viss del papper och penna. Resultat: De förskollärare som deltog i studien är medvetna om att det finns de platser där det förekommer mer konflikter än andra. De använder sig av olika metoder för att kunna hantera och lösa konflikterna som sker mellan barn på förskolan. Den vanligaste metoden för förskollärare som framkommit i vår undersökning är att använda verbal kommunikation. Majoriteten av deltagarna använder kommunikation för att samtala om barnens känslor och tankar. Alla deltagare arbetar även med att fördela barnen i mindre grupper för att minska konflikterna. När det gäller att förebygga konflikter visar det sig att det är viktigt att man som förskollärare bekräftar, stödjer och lyssnar på barnen. Resultatet har visat att det är vanligt att ta hjälp av specialpedagog och vårdnadshavare.

Denna studie behandlar ämnet de pedagogiskt relevanta sidorna av konflikthantering inom vård- och omsorgsverksamheter både i privata och kommunala verksamheter. Syftet med studien är att tolka sig fram till en djupare förståelse av hur enhetschefer hanterar konflikter som uppstår mellan medarbetare. Studien har en kvalitativ metod formaliserad som interpretativ fenomenologisk ansats. Datainsamling har skett med semistrukturerade intervjuer.Resultatet visar att enhetscheferna hanterar konflikter genom att antingen låta de inblandade finna lösningar tillsammans eller att enhetschefen går in och stöttar dem i arbetet med att finna lösningar. Effekterna av konflikter i dessa verksamheter kan ha negativ påverkan men även positiv påverkan. Vid olösta konflikter kan enhetscheferna ta hjälp av olika verksamheter som kan stötta personalen och enhetscheferna vid olösta konflikter.

Children are particularly vulnerable individuals and therefore, they have particular rights under international law that recognize their special need for protection. Armed conflicts constitute the biggest threat to them. I have chosen this topic for admiring the strength of children affected by armed conflicts to face all the problems brought by armed conflicts. On the other hand, children are indispensable in reconciliation and reconstruction of society. The aim of the thesis is to describe and analyze the protection provided by law to the children affected by armed conflicts and the application of those provisions. Chapter One deals with these questions. Chapter Two is introductory and is subdivided into five parts. Part One describes the relation between international humanitarian law (IHL) and international human rights law and their applicability. Part Two deals with the absence of universally applicable definition of "armed conflict" and the applicability of legal instruments. Part Three briefly introduces basic ideas of protection of children in armed conflicts. Part Four defines the term "child" and explains possible problems of universally accepted definition. Part Five analyzes contemporary armed conflicts and the impact on children, whether they participate (directly or indirectly) in...

The diploma thesis is concerned with the protection of journalists in armed conflicts. From my point of view this topic is relevant in connection with the recent war in Iraq and many other conflicts of local character. Many professionals in the world deal with this issue but in our country almost nobody opens it, with a few exceptions. The aim of this thesis is to provide a comprehensive overview of the protection of journalists in armed conflicts - it means the applicable legislation and also proposals of new regulation. The main question is whether applicable law is adequate to provide an appropriate protection for journalists and news media personnel in armed conflicts. I suggest a new convention, which contains a special status for journalists and determines a protective emblem for them, should be adopted and in this thesis This thesis is composed of thirteen chapters which are subsequently divided into subchapters. It consists of two main parts. The first one focuses on applicable rules - especially Protocol Additional to the Geneva Conventions of 12 August 1949. The beginning of this part is concerned with the interpretation of the term "journalist" and then briefly describes a history of the protection of journalists in armed conflicts. These two chapters are followed by the third one, which...

The work is dealing with the research of the socio-economic structures in the Bolivian society, which as a result of historical evolution embody distinct anomalies with an implication into the political sphere. The goal of the work is to offer a material on the basis of which it will be possible to detect and understand those inner tensions and to orientate ourselves in the present turbulent environment which the Bolivian society is currently undergoing. The fore theme is the approach of these processes in the light of the ongoing "indigenous revolution" conducted by the platform MAS led by Evo Morales. The author is using a synthetic method, when first he concentrates on the individual problematic fields and later summarizes, connects and synthetically implies concrete conclusions. The very results of the work can be used by those interested in the study of Bolivia for economical, sociological and political purposes or even by economic entities planning an entrance into the Bolivian environment. In the work the author has used his personal experience and pieces of knowledge gained during his three months staying in Bolivia as well as other information obtained from broad currently accessible scientific publications, documents ant further up-to-date resources.

Inledning:Det är väl få människor som har kunnat undgå att på något sätt bli indragen i en konflikt. Framförallt gäller nog detta människor som dagligen arbetar i organiserat på arbetsplatser, Där ska många viljor mötas och förenas till en helhet för att nå de aktuella organisationernas uppsatta mål. Under vår utbildning så har det inte getts så stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter är. Detta väckte vårt intresse gällande konsultverksamhet inom ämnet.Syfte:Syftet med denna undersökning är att studera hur några inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med åtta stycken män och kvinnor som alla jobbar med någon form av konsultverksamhet beträffande konflikthantering. Det vi har grundat vår studie på är fenomenologi. Utefter fenomenologin analyserade vi våra intervjusvar för att få en förståelse för hur konsulterna beskriver sitt arbete.Resultat:Undersökningen kom att visa att faktorer som kommunikation och tydlighet är av största vikt för att kunna arbeta med konflikter och hanteringen av dessa. Detta gällde både för ledningsgrupper, chefer och konsulter. Vidare visade undersökningen att samtliga konsulter blev vanligtvis kontaktade av chefer eller ledningsgrupper som i sin tur fått rekommendationer från konsulternas tidigare uppdragsgivare gällande tidigare utförda konsultuppdrag. Beträffande de strategier som konsulter använde vid konflikthantering så skilde de sig åt konsulterna emellan. Konsulter som hade en mångårig enskild erfarenhet med arbete med konflikter uppgav att de hade skapat sig ett lämpligt sätt att arbeta på. Det som var gemensamt i deras sätt att arbeta var dock kommunikation och att analysera det de skulle komma att arbeta med, innan de startade själva arbetet med konflikthanteringen.