<p>Den här uppsatsen handlar om svenska tidningars rapportering om konflikterna och massvåldtäkterna i Demokratiska republiken Kongo, med ett syfte att kartlägga hur ofta tidningarna skriver om femicide. Med en kvantitativ och en kvalitativ metod har vi undersökt rapporteringen i <em>Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet </em>och <em>Expressen </em>under ett års tid, från den 18 november 2008 till den 18 november 2009. Vi valde dessa tidningar eftersom de är fyra av Sveriges största tidningar. Vi har valt att titta på hur mycket tidningarna skriver om kvinnor i DRK och hur de framställer kvinnan. Vi tror att ett ökat medieutrymme om konflikterna och massvåldtäkterna är av stor betydelse i förståelsen och medvetenheten av det femicide som pågår i DRK, vilket tidningarna kan bidra med till sina läsare.</p><p>Två frågeställningar som vi har utgått från är: Får konflikten och massvåldtäkterna tillräckligt utrymme? Och hur invecklad och komplex är rapporteringen av våldet mot kvinnorna?</p><p>Huvudresultatet visar att <em>Expressen </em>skrev minst om situationen, därefter <em>Aftonbladet.</em> Tidningen som skrev flest artiklar var <em>Dagens Nyheter</em> och sedan <em>Svenska Dagbladet.</em> Kvinnorna i DRK kommer sällan till tals i texterna utan istället är det andra personer som talar om och för dem. Ofta får kvinnan endast rollen som offer.</p>

Den här uppsatsen handlar om svenska tidningars rapportering om konflikterna och massvåldtäkterna i Demokratiska republiken Kongo, med ett syfte att kartlägga hur ofta tidningarna skriver om femicide. Med en kvantitativ och en kvalitativ metod har vi undersökt rapporteringen i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under ett års tid, från den 18 november 2008 till den 18 november 2009. Vi valde dessa tidningar eftersom de är fyra av Sveriges största tidningar. Vi har valt att titta på hur mycket tidningarna skriver om kvinnor i DRK och hur de framställer kvinnan. Vi tror att ett ökat medieutrymme om konflikterna och massvåldtäkterna är av stor betydelse i förståelsen och medvetenheten av det femicide som pågår i DRK, vilket tidningarna kan bidra med till sina läsare. Två frågeställningar som vi har utgått från är: Får konflikten och massvåldtäkterna tillräckligt utrymme? Och hur invecklad och komplex är rapporteringen av våldet mot kvinnorna? Huvudresultatet visar att Expressen skrev minst om situationen, därefter Aftonbladet. Tidningen som skrev flest artiklar var Dagens Nyheter och sedan Svenska Dagbladet. Kvinnorna i DRK kommer sällan till tals i texterna utan istället är det andra personer som talar om och för dem. Ofta får kvinnan endast rollen som offer.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv erhålla djupareförståelse och ökad kunskap kring de processer som finns i smågrupper, hur konflikterpåverkar sammanhållningen och vad det är som gör att en stabil grupp förblir stabil. Studienutgick från ett kvalitativt förhållningssätt med en hermeneutisk ansats. Med ensemistrukturerad intervjuguide utgjordes urvalet av två grupper med fem medlemmar irespektive grupp där hälften är män och hälften kvinnor. Resultatet visar att konflikter inomvänskapsgrupper inte är av ondo och kan vara utvecklande för både gruppen och den enskildeindividen. Den starka sammanhållning grupperna har visar på att konflikter inte är en storfaktor för gruppens välmående. Gruppens sammanhållning symboliseras av den socialaattraktion medlemmarna har gentemot gruppen. Resultatet analyseras utifrån teorier från LarsSvedberg, Arne Maltén, Donelson R. Forsyth, Carl M. Allwood, Michael A. Hogg mfl. / The purpose of this study is that from a social psychological perspektive obtain a deeperunderstanding and a greater knowledge about the processes that exist in small groups, howconflict affect the cohesion and what it is that makes a stable group remain stable. The studywas based on a qualitative research with a hermeneutic approach along with a semistructuredinterview guide. The groups interviewed consisted of two groups with five members in eachgroup where half were men and half women. The results show that conflicts within friendshipgroups is not a bad thing and can be developing for both the group and the individual. Thestrong cohesion the groups got has shown that conflicts are not a major factor for the groupswellbeing. The groups cohesion is symbolized by the social attraction the members havetowards the group. The results are analysed based ont heories from Lars Svedberg, ArneMaltén, Donelson R. Forsyth, Carl M. Allwood, Michael A. Hogg, among others.

Sammanfattning Det finns ett flertal definitioner på vad revision innebär. En av dessa är att revision går ut på att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om Årsredovisning (ÅR), bokföring och förvaltning. Vid utförandet av revisionen har revisorn ett antal lagar och rekommendationer att följa. I och med detta uppstår troligen ett förväntningsgap, när klienternas förväntningar sträcker sig utöver det som revisorn, enligt det befintliga regelverket, kan eller får göra. Målet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för hur revisorerna upplever förväntningsgapet, ur ett revisions- och tjänstemarknadsföringsperspektiv. Vidare är avsikten att redogöra för den inre konflikt som eventuellt kan uppträda när revisorerna vill tillgodose sina klienters behov och önskemål. Avsikten är även att presentera om revisorerna hanterar problematiken kring den inre konflikten och i så fall på vilket sätt eller hur detta skulle kunna hanteras. Studien är grundad på både primär- och sekundärdata. Primärdatan består av tre intervjuer med revisorer, vilka alla har gedigen kunskap inom området. Sekundärdatan består av litteratur inom revisions- och tjänstemarknadsförings området, tidningsartiklar samt elektroniska medier. Efter att ha studerat både revisions- och tjänstemarknadsperspektivets syn på förväntningsgapet kan slutsatsen dras att det finns tydliga likheter mellan dessa, både gällande orsaker och åtgärder. Slutligen kan, författarna av denna studie, även konstatera att den inre konflikten är en direkt orsak av revisorernas medvetenhet om förväntningsgapet. Förväntningsgapet och den inre konflikten påverkar med andra ord varandra och det har framkommit att en intressant relation mellan dessa två begrepp förekommer.

Undersökningens huvudsakliga syfte är att studera hur verksamma pedagoger uppfattar och hanterar konflikter som uppstår i den pedagogiska verksamheten. Fokus har även lagts på hur betydelsefull kommunikationen är i samband med konflikthantering och hur ett sociokulturellt perspektiv påverkar hanteringen av konflikter.Konflikter förekommer dagligen i den pedagogiska verksamheten, och hur dessa konflikter uppfattas är betydande för hur de sedan hanteras. Litteraturen tar upp konflikt som begrepp, dess betydelse och olika förhållningssätt. Kommunikation diskuteras samt betydelsen av förståelse och empati i samband med konflikthantering.Resultatet baserar sig på metoden stimulated recall, som består av både videoobservationer och intervjuer, och då sett utifrån fem pedagogers perspektiv. Undersökningen är av kvalitativ karaktär. Resultatet visar att majoriteten av konflikterna handlar om oenighet mellan barnen gällande det material och de resurser som finns. Många konflikter uppkommer också på grund av missförstånd mellan barnen. Resultatet visar även att konflikter förekommer främst då det är många antal barn på en och samma yta, samt att vissa barn figurerar mer i konflikter än andra. Pedagogernas uppfattningar om konflikterna skiljer sig emellan åt. Någon pedagog talar om att vi pedagoger ska vägleda barnen och att det ska gå lärande ur varje konfliktsituation, vilket kan relateras till Vygotskys syn på barns utveckling. Några pedagoger diskuterar värdet av att kunna sätta sig in i en annans perspektiv, kunna förstå och respektera någon annans behov. Vidare framkom resultat som tyder på att samtliga pedagoger menar att kommunikation tycks vara det mest väsentliga när det gäller konflikthantering.

Konflikter är och har alltid varit en del av människors liv – både det privata och det yrkesmässiga. Det är också ett fenomen som aldrig kommer att kunna undvikas helt. Däremot kan man lära sig att hantera konflikter och som enhetschef inom en människovårdande organisation är det av stor vikt att vara förberedd på att hantera de konflikter som kommer att uppstå i organisationen. För att lyckas med detta är det viktigt att skapa sig en förståelse för vad det är som orsakar konflikter och hur man bör bemöta detta. Därför är mitt syfte med denna studie att undersöka hur enhetschefer inom människovårdande organisationer beskriver sin syn på konflikter på arbetet och hur de väljer att hantera dem. Frågeställningarna jag har använt för att komma fram till resultatet är vad cheferna beskriver som orsaken till konflikters uppkomst, vilka för- och nackdelar som cheferna beskriver med konflikter, samt vilken roll de beskriver att de har i konfliktsituationer. Metoden jag har använt i undersökningen är av kvalitativ karaktär och jag har sammanlagt gjort intervjuer med fyra enhetschefer inom antingen äldreomsorg eller personlig assistans i två olika kommuner. Mitt resultat har visat att det finns flera olika orsaker till konflikters uppkomst enligt ledarna. Dessa är förändringsprocesser, arbetsbelastning och stress, sjukskrivningar, bristande kommunikation och utbildning samt alla de olika personligheter med skilda bakgrund och erfarenheter och som ska samarbeta mot ett gemensamt mål. Cheferna har vidare beskrivit hur det både finns för- och nackdelar med konflikter. Bland annat pekar de på vikten av att ett problem faktiskt lyfts fram i ljuset för att det ska kunna lösas, samtidigt som konflikter naturligtvis kan vara energikrävande och i längden påverka de brukare man arbetar med. Ledarna tar vidare upp hur viktigt det är att ibland låta sin personal själv försöka lösa de konflikter som uppstår och inte som chef lägga sig i det första man gör.

Syftet med denna studie var att belysa hur man gör när man undervisar i ett känsligt ämne. Detta är ett område som tidigare är dåligt utforskat. Studien behandlar Israel-Palestina konflikten och hur den tas upp i gymnasieskolan. Vilka problem är det lärarna möter och måste förhålla sig till? Dessa frågor har undersökts genom intervjuer med lärare i läroämnen som förväntas behandla konflikten. Dessa ämnen var religionskunskap, samhällskunskap och historia. Det som framförallt lyfts fram av lärarna är att ämnet är komplext och att man måste hitta sätt att få eleverna att förstå de olika ställningstaganden som görs av olika grupper. En metod som med framgång används för att skapa denna förståelse och även engagemang är rollspel. Det är även vanligt att eleverna får skriva arbeten där de får fördjupa sin kunskap i ämnet på ett utforskande sätt. Studien visade på att det är två typer av problem som framförallt framkommer. Det första handlade om elever med starka åsikter. Det var vanligast att man hade elever med starka sympatier för Palestinas sak. De intervjuade lärarna belyste denna problematik från olika vinklar och kom även med olika lösningar till detta. Det andra problemet som lärarna möter är rasism och antisemitism. Detta problem hade enligt vissa lärare blivit större under de senaste åren. För att motverka detta är det viktigt att man tidigt arbetar med toleransfrågan. Förkunskaperna bland eleverna är oftast på gränsen till obefintlig vilket även kan vara ett problem.