Syftet med studien var att undersöka hur lärare beskriver konflikter och konflikthantering i barngruppen på förskolan och i förskoleklass samt om lärarna har några förebyggande strategier för att hantera konflikter i sitt dagliga arbete. Det är en kvalitativ studie där enkäter har besvarats av lärare i två olika kommuner och sedan använts i vår datainsamlingsmetod. Vår litteraturdel bygger på tidigare forskning och läroplaner gällande konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att konfliktsituationer bland annat uppstår i trånga utrymmen, vid förflyttningar och i den fria leken när vuxna ej är närvarande. Resultatet visade även att det är stora barngrupper vilket leder att barnen ofta får lösa sina konflikter själva. Vår slutsats är att lärarna använder sig av olika metoder för att förebygga konflikter. Konflikter och konflikthantering är en naturlig del i verksamheten och kan utveckla både barn och lärare positivt om konflikterna hanteras konstruktivt

Syftet med studien är att undersöka hur nyexaminerade lärare beskriver sina erfarenheter och kunskaper vad gäller hantering av konflikter mellan elever samt hur de genom sin utbildning har förberetts för sådana utmaningar. Frågeställningarna är följande: -          hur definieras och beskrivs konflikter? -          vilka strategier har lärarana för att lösa konflikter mellan elever? -          vilka kunskaper i konflikthantering har lärarna fått från lärarutbildningen på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping? För att få svar på dessa frågor genomförde vi halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer med  åtta nyexaminerade tidigarelärare. Datamaterialet analyserades samt tolkades och tre huvudkategorier gick att urskilja, Konflikt och konflikthantering, Känslor samt Förberedelser från lärarutbildningen. Resultatet visar att de nyexaminerade tidigarelärarna känner sig osäkra på hur de ska hantera konflikter mellan elever och att de saknar metoder och strategier för hur de ska gå tillväga i en konfliktsituation. De upplever att små konflikter, som till exempel tjafs är svårare atthantera än stora konflikter som innehåller våld. Konfliktsituationerna upplevs som ett problem och de vill gärna ha en tydlig plan för hur de ska förebygga, hantera och lösa dem. De nyexaminerade lärarna beskriver att de har förberetts för lite om konflikthantering under sin lärarutbildning på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Detta arbete har för avsikt att kartlägga den konflikt som uppstod vid Fagersta Bruk underlockouten 1923. Arbetets material kommer huvudsakligen från Fagersta Kommuns arkiv därmaterialet om Fagersta Bruks AB finns. Annat material som undersöks är från Svenska Metallindustriarbetareförbundavdelning 132.Arbetet visar hur Fagersta Bruks ekonomi var skuldsatt och i behov av likvida medel i en tidav lågkonjunktur. Den lockout som utlystes medförde dock inte några insparningar utan konjunkturenvände och företaget försökte få igång produktionen men fackförbundet kämpadeemot. Förbundet hade för avsikt att få igenom sina krav. Dessa krav kretsade framförallt kringatt behålla 8-timmarsdagen och att få högre löner. Något de även fick.Den ökade konjunkturuppgången medförde ökad orderingång och fler anställda, slutfacit avkonflikten medförde högre löner, lite bättre villkor av arbetstiderna och 4 dagars semester förarbetarna.

<p>Syftet med den här uppsatsen var att bidra med fördjupad kunskap om hur konflikter i arbetsgrupper, inom behandlingsarbete, påverkar klienter. Genom att ha besvarat två delfrågor: Hur reagerar och agerar personal i konflikter? Hur påverkar dessa reaktioner och aktioner behandlingsarbete med klienter? Kunde vi få svar på den övergripande frågan: Hur påverkar konflikter i arbetsgrupper behandlingsarbetet? Det teoretiska perspektivet har utgjorts av Antonovskys KASAM. Metoden som använts var en empirisk studie med kvalitativ intervjuforskning. Intervjuerna gjordes med sex personer inom lika många verksamheter. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visade främst likheter i vad behandlingspersonal lägger i begreppet konflikt. Det som framträdde var att det fanns både konstruktiva och destruktiva konflikter och att dessa påverkade klienterna mer eller mindre negativt. Slutsatsen blev att personalen reagerar på olika åsikter och agerar med osäkerhet och irritation. Konflikterna påverkade både det professionella behandlingsarbetet och klienterna negativt.</p>

<p>Syftet med min studie är att belysa vilka olika sorters konflikter det kan finnas i skolans värld, år 7-9 och hur lärare arbetar med dessa. Jag valde att använda mig av en kvalitativ metod nämligen intervjuer. Verksamma lärare på en högstadieskola i en mellanstor stad intervjuades. För att nå syftet intervjuades lärarna om vad de anser att en konflikt är, den vanligaste konflikten och hur de arbetar förebyggande och konkret med konflikter. Resultatet visar att informanterna anser att konflikt är ett svårt ord. Informanterna anser att den vanligaste konfliktorsaken är de verbala konflikterna. Konflikter om när något ska lämnas in eller att någon tog någon annans penna är det vanligast förekommande på den valda högstadieskolan. Konflikter med fysiska inslag, bråk mellan elever, förekommer och då gäller det att bryta och ta tag i konflikten direkt och sedan diskutera det som har hänt med de inblandade.</p>

Zugl.: Paderborn, Univ., Diss., 2008

Zugl.: Tübingen, Univ., Diss., 2009

Zugl.: Berlin, Freie Univ., Diss., 2007

Würzburg, Universität, Thesis (doctoral), 2000.

Karlskrona har varit en stängd stad för utländska besökare under en period på 300 år men flera delar av staden har också varit stängd för allmänheten. Ett exempel på ett stängt område är Stumholmen som öppnades på 90-talet inför bomässan som hölls på ön år 1993. Stadsdelen har hyllats för sin varsamma ombyggnation men människors vistelse på ön har inte varit konfliktfri. Det har varit förändringar i den fysiska miljön samt användning av de offentliga rummen som legat till grund för konflikterna. Konflikterna har bidragit till ett stort missnöje bland de som vistas där men också till att Stumholmen övervakas sommartid. Den södra udden av Stumholmen, Bångs plan, är en av två allmänna platser på Stumholmen där konflikter har utspelat sig den andra är badplatsen. Den ö som varit stängd i århundrande för allmänheten präglas ännu en gång av slutenhet men inte i samma utsträckning som innan 90-talet. Den här studien syftar därför till att se hur de offentliga rummen på Stumholmen och specifikt Bångs plan kan inkludera fler människor och om det är möjligt att hantera konflikter med hjälp av en mer inkluderande planeringsmodell.Städer präglas idag av mångfald och heterogenitet där människor är olika. Sandercock(1998;2003) hävdar dock att planering av städer i västvärlden inte behandlar den diversitet som finns. Istället fortsätter planerare förlita sig på att där finns ett allmänintresse som ska hantera människors olikheter. Men planering som inte ser till människors olikheter riskerar istället föda människors rädsla för det kulturellt ”andra”. Dessa rädslor leder tillkonflikter och när miljöer förändras utan att människor får vara delaktiga i processen finns risk att missnöje uppstår. Därför efterlyser Sandercock en radikal planering där människors känslor och minnen blir en del av planeringsunderlaget. Därför avser studien undersöka hur problematiken i de offentliga rummen på Stumholmen förhåller sig med en teoretisk utgångspunkt i den radikala planeringsteorin.För att undersöka hur konflikterna har sett ut har planhandlingar och tidningsartiklarstuderats och intervjuer samt observationer har gjorts för att skapa en bild av hur platsen används. Det framgår av studien att Bångs plan främst är en plats som passeras förbi på en promenad men att det fortfarande finns minnen av händelser kopplade till platsen och att dessa kan ha bidragit till konflikterna. Det framgår av planhandlingarna att det inte finns några planerade allmänna platser på Stumholmen men ändå avses ön vara tillgänglig för alla. Det går alltså att konstatera att idén om Stumholmen som en öppen och tillgänglig miljö för allmänheten går att ifrågasätta.