Den här studien avser att, genom kvalitativa intervjuer med par, besvara frågan om hur vi kan förståpars konflikter och hanteringen av dessa utifrån begreppen tillit, skam och genus. Begreppen syftartill att ge en kompletterad förståelse för pars konflikter på mikronivå, samt till att kontextualiseradessa i förhållande till en samhällelig genus- och tvåsamhetsnorm. Konflikter i parrelationer är attbetrakta som nödvändiga och deras inverkan på relationen handlar om hur de hanteras, samt om hurparet interagerar överlag. Tillit tycks ha en preventiv funktion vad gäller konflikthantering ochrelationens tillstånd, och leder vidare till s.k. optimal differentiering, enligt vilken partnerna uppnårbalans mellan individuella och relationella behov. Samtidigt konstateras att par bidrar till attupprätthålla genusordningen genom könsstereotypt beteende i konfliktsammanhang, där kvinnoroftare uppvisar ledsamhet och initierar försoning, medan män undviker konflikt och relateradeemotioner (skam och ledsamhet) samt uppvisar mer aggressivitet. Även tvåsamhetsnormenupprätthålls genom sanktionssystem där normöverträdelser genererar skam och utanförskap.Sammantaget kan därför konstateras att destruktiva sociala band upprätthålls, samtidigt somparrelationen tycks innehålla en konstruktiv potential som också möjliggör och inspirerar tilloptimalt differentierade och jämställda relationer. / This study intends, through qualitative interviews with couples, to answer the question of how wecan understand conflicts between couples and their management based on the concepts of trust,shame and gender. These concepts aim to provide a completed understanding of couple’s conflictsat a micro level, and to contextualize them in relation to a societal gender and couple norm. Conflictin relationships is considered to be necessary and their impact on the relationship is about how theyare handled, and how the couple interacts overall. Trust appears to have a preventive role in termsof conflict management and relationship's state, and leads on to the so-called optimaldifferentiation, under which the partners achieve a balance between individual and relational needs.At the same time we observed that couples help maintain the gender order through genderstereotypebehavior in conflict situations, where women often exhibit sadness and initiatesreconciliation, while men avoid conflict and related emotions (shame and sadness) and exhibit moreaggression. Even the norm of couples is maintained through penalty systems where norm violationsgenerate shame and exclusion. Overall, it can be concluded that destructive social ties aremaintained, at the same time as close relationships appears to contain a constructive potential that also enables and inspires optimally differentiated and equal relations.

Studiens problemområde behandlar konflikthantering mellan barn på förskola och förskoleklass ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka hur pedagoger som arbetar med 4-6-åringar i förskola och förskoleklass hanterar och förhåller sig till konflikter mellan barn ur ett genusperspektiv. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på sex stycken lärarintervjuer med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Studiens reslutat visar att pedagogerna arbetar med konflikthantering genom att försöka förmedla goda konflikthanteringsstrategier så att barnen får redskap att lösa sina konflikter själva. Pedagogerna är medvetna om att deras egna handlingar påverkar barnen, samtidigt som det framkommer att pedagogerna tror att de omedvetet bemöter barnens konflikter olika beroende på om det var flickor eller pojkar inblandade.

Syftet med denna studie har varit att komparativt undersöka hur de två största tidningarna i Frankrike och USA rapporterat kring konflikterna i Mali 2013 och Afghanistan 2001. Uppsatsens behandlar vilka likheter och skillnader som går att utläsa i rapporteringen mellan de båda konflikterna, vilka faktorer som påverkar rapporteringarnas vinkel, samt på vilket sätt vinkel rapporteras. Studien har genomförts med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Sammanlagt har 207 artiklar kodats utifrån tolv variabler och utvalda artiklar har undersökts med hjälp av kvalitativ textanalys. Undersökningen visar att rapporteringen av de aktuella konflikterna skiljer sig när tidningen har egna reportrar på plats. Då det finns en utlandskorrespondent i det krigsdrabbade området tenderade rapporteringen fokusera på humana och civila aspekter. När tidningarna inte hade en utsänd reporter var i stället militären den primära källan och fokus låg då på militär överlägsenhet. Uppsatsens teoretiska ram är baserad på Galtungs teori kring krigs- och fredsjournalistik. Hvitfelt & Mattsons bok Bilden av ett krig har varit en inspirationskälla för uppsatsens kvantitativa undersökning och analysen av denna. Studien har undersökt hypotesen att krigsrapportering borde ha förändrats och närmat sig fredsjournalistik över tid, dels på grund av ökad användning av sociala medier och dels på grund av ökad forskning om förutsättningar för fredlig lösning av konflikter. Studien visar att det skett begränsade förändringar av krigsrapporteringen i tidningarna under de år som undersökts. Likheterna mellan rapporteringen i de båda konflikterna var fler än olikheterna, detta trots en större användning av till exempel sociala medier.

Zugl.: Köln, Univ., Habil.-Schr., 2006

Ulm, Univ., Diss., 2008.

Zugl.: Potsdam, Universiẗat, Diss., 2007.

Zugl.: Heidelberg, Univ., Diss., 2008

Erlangen, Nürnberg, University, Diss., 2009.

Zugl.: Hamburg, Helmut-Schmidt-Univ., Diss., 2007

Zugl.: Duisburg-Essen, Paris, Univ., Diss., 2008.