Diss. phil.-hist. Bern (kein Austausch). / Literaturverz.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för pedagogisk hantering av konflikter som uppstår mellan barn i åldrarna 1-5 år i förskolan. Förskollärares berättelser av konflikter och konflikthantering i förskolan analyseras i denna studie. I studiens resultat uppmärksammas skillnader i hur begreppet konflikt kan tolkas. Det framkommer att språket har en betydelsefull roll i konflikter och konflikthantering liksom att olika startegier för både barn och vuxna i konfliktsituationer används. Förskollärarna framställer att barn bland annat diskuterar, kompromissar och argumenterar i konfliktsituationer. Fysiskt våld uppmärksammas i resultatet där det framställs som en konflikthanteringsstrategi men också som en konflikttyp. Studien belyser även huruvida konflikter är negativa eller positiva.

<p>Syftet med undersökningen var att se om det finns arbets- konflikter inom vården och hur män klarar av att hantera dessa eller om det fanns andra problem som var av något värde i dagens samhälle. Jag har tidigare arbetat med vård i ca 2 års tid. Mitt arbete med intervjuer utfördes i tre olika städer i södra Sverige under hösten 2006. Min frågeställning är i projektet: ”Hur hanterar män konfliktsituationer inom vården?”. Teorier (teori kapitlet) jag använder Carol Gilligan, George Herbert Mead, Thomas Hylland Eriksen, Thomas J Scheff, Per Månson (red), Rolf-Petter Larsen och Thomas Johansson. En viktig del i detta avsnitt är den symboliska interaktionen i mellanmänskliga relationer mellan människor och en själv. Metod kapitlet är fokuserat på kvalitativ metod och har en klang av hermeneutik som innebär en viss förförståelse av ämnet som studeras. Resultat kapitlet det finns problem inom vårdsektorn med ledningen bl.a. det saknas pengar i budgeten för att kunna anställa tillräckligt mycket personal. Ledningen på en del platser är inte tillräckligt bestämd och uppgifterna når inte hela vägen från botten till toppen. Det förekommer mobbning och kränkande beteende. Männen i intervjun håller sig utanför konflikter och markerar detta genom att med kroppsspråk inte vilja vara delaktig i struntprat. Det verkar också saknas konflikthantering på arbetsplatserna. Tydliga mål verkar inte nå alla anställda på arbetsplatsen. En bidragande orsak till att män ofta väljer andra yrken än vårdare och undersköterska. Kan vara att pengar saknas i kommunerna och att lönen är så dålig i jämförelse med andra yrken. Detta är en 10 poängs uppsats. Nyckelord som passar in är Vård, Män, Konflikt, Socialpsykologi.</p>

De flesta tillbringar en stor del av sitt liv på arbetet, och en stor del av den tiden arbetar vi också med andra, därför är konflikter inte ovanligt. Vi kommer i denna uppsats beskriva för läsaren hur butikschefer inom detaljhandeln arbetar för att förebygga att konflikter uppstår på deras arbetsplats, faktorer som kan bidra till en harmonisk arbetsmiljö och hur dessa används i förebyggande syfte. Vår problemformulering och syfte har varit att beskriva detta utifrån butikschefernas egna erfarenheter, för att få ökad förståelse. Uppsatsen beskriver hur butikscheferna motiverar sina anställda på olika sätt, och hur de kommunicerar med de anställda för att förebygga att konflikter uppkommer på arbetsplatsen.   Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi ville få en djupare inblick i hur våra respondenter upplevde och såg på sin egen situation. Vi intervjuade nio butikschefer inom detaljhandeln med hjälp av en intervjuguide på deras arbetsplats.   Vi såg att det fanns många sätt att förebygga konflikter men det genomgående temat var att vara rak och ärlig så att uppkomsten av konflikter kunde förebyggas. Vi såg även att chefens engagemang var viktigt för gruppen och hur de anställda fungerade tillsammans. Om ingen tar tag i oenigheter i tid uppkommer konflikter och det blir svårare att reda ut meningssiljaktigheter. Förebyggande av konflikter förekommer på arbetsplatserna men inte i den utsträckning eller i den mening som vi först trodde. De teorier som vi tog fram praktiserades på arbetsplatserna, men användes inte som förebyggande metoder utan snarare som nödvändiga metoder för att klara av vardagen.

Syftet med undersökningen var att se om det finns arbets- konflikter inom vården och hur män klarar av att hantera dessa eller om det fanns andra problem som var av något värde i dagens samhälle. Jag har tidigare arbetat med vård i ca 2 års tid. Mitt arbete med intervjuer utfördes i tre olika städer i södra Sverige under hösten 2006. Min frågeställning är i projektet: ”Hur hanterar män konfliktsituationer inom vården?”. Teorier (teori kapitlet) jag använder Carol Gilligan, George Herbert Mead, Thomas Hylland Eriksen, Thomas J Scheff, Per Månson (red), Rolf-Petter Larsen och Thomas Johansson. En viktig del i detta avsnitt är den symboliska interaktionen i mellanmänskliga relationer mellan människor och en själv. Metod kapitlet är fokuserat på kvalitativ metod och har en klang av hermeneutik som innebär en viss förförståelse av ämnet som studeras. Resultat kapitlet det finns problem inom vårdsektorn med ledningen bl.a. det saknas pengar i budgeten för att kunna anställa tillräckligt mycket personal. Ledningen på en del platser är inte tillräckligt bestämd och uppgifterna når inte hela vägen från botten till toppen. Det förekommer mobbning och kränkande beteende. Männen i intervjun håller sig utanför konflikter och markerar detta genom att med kroppsspråk inte vilja vara delaktig i struntprat. Det verkar också saknas konflikthantering på arbetsplatserna. Tydliga mål verkar inte nå alla anställda på arbetsplatsen. En bidragande orsak till att män ofta väljer andra yrken än vårdare och undersköterska. Kan vara att pengar saknas i kommunerna och att lönen är så dålig i jämförelse med andra yrken. Detta är en 10 poängs uppsats. Nyckelord som passar in är Vård, Män, Konflikt, Socialpsykologi.

Denna studie har en pedagogcentrerad utgångspunkt där vi fokuserar på hur konflikter kommer till uttryck, hur pedagoger hanterar konflikter, arbetar med konflikter och om pedagogerna arbetar förebyggande eller avhjälpande med konflikter i förskolan. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma pedagoger samt observationer på två förskolor förlagda i två kommuner. Resultatet från observationer och intervjuer: Grundläggande förutsättningar som framkommit genom observationer och intervjuer är kommunikation, det aktiva lyssnandet och närvarande pedagoger som arbetar på ett konstruktivt sätt. I studien har det framkommit att det finns många händelser som kan starta en konflikt. Vanliga konflikterorsaker är osämja kring saker eller lekar, missförstånd eller språkförbristningar. I vårt resultat har det synliggjorts att det är viktigt att arbeta förebyggande med konflikthantering, vilket också båda förskolorna gör genom att använda sig av olika metoder som exempelvis att samtala med barnen kring konflikter.

The aim of this study was to examine if parents, of children diagnosed with ADHD, exprerienced any changes regarding their childrens appetite after starting psycostimulant treatment. Further more the aim was to examine what kind of changes concerning the appetite that were found and if they affected the meal situation as a whole. Method: A questionnaire study was conducted in the spring of 2011. The study included 81 parent’s to children who were enrolled at the Habilitation in Uppsala and medicated with psychostimulants for ADHD. The children's ages ranged between six and 18 years. Results: The childrens appetite had slightly deteriorated. There was no significant difference to how parents experienced the meal situations before and after initiating the medication. It was a higher number of parents who thought that there was conflict in meal situations before medication. It was about the same number who felt that their child's lack of appetite were the subject of conflict both before and after initiation of medication. Conclusion: A slight reduction in appetite was seen after the onset of the drug. A connection between low appetite and conflicts in the meal situations can be seen. Further studies in this area would be of importance to enable good advices and support to parents when they worry about their childrens deteriorated appetite.

Denne avhandlingen setter fokus på hvordan rådgivere innenfor helse, miljø og sikkerhet opplever håndtering av konflikter i arbeidslivet. Gjennom intervju med tre rådgivere får en et innblikk i hva de opplever som essensielt for at de klarer å håndtere konflikten. Å ivareta seg selv, ansvarliggjøre de involverte i konflikten, samt utvikle seg selv som rådgiver framstår som særdeles viktig. På bakgrunn av dette fremstår mestring, som essensielt ved håndteringen. Disse temaene berører ulike psykologiske behov, som relateres til samfunnsmessige, samt teoretiske oppfatninger. I tilknytning til dette blir utbrenthet drøftet som en konsekvens av ikke å mestre. Dette drøftes videre i forhold til å ivareta seg selv, ansvarliggjøre de involverte i konflikten, og utvikle seg selv.

Vargen fridlystes 1966 och var i det närmaste utrotad i Sverige. Vargens återetablering är ett känsligt ämne som om och om igen skapar debatter. I valet 2010 fick rovdjurspolitiken stort utrymme i den lokala politiken, där licensjakten var en viktig fråga. Även i den senaste debatten när det kommer till vargfrågan, handlar det om licensjakten på varg. Denna debatt delar Sverige i två läger. Europeiska Unionen har kritiserat Sveriges rovdjurspolitik, särskilt när det kommer till vargfrågan.Sverige har nu två år i rad genomfört licensjakt på varg, år 2010 och 2011. Syftet med denna uppsats i statsvetenskap är att med hjälp av debatten om licensjakten på vargen i Sverige, med fokus på EU's kritik, kort undersöka orsakerna till den konflikt som uppstått mellan människa och rovdjur men även mellan Sveriges regering och EU. Detta skall även jämföras med Lipset &amp; Rokkans teori om konfliktstrukturer, för att se vart dessa konflikter passar in. Uppsatsen kommer även att använda sig av intervjuer för att undersöka Sveriges försvar av policyn om licensjakten. Intervjupersonerna är hämtade från en glesbygdskommun, och från berörda klasser i frågan. Uppsatsen börjar med en översikt av vargen som rovdjur, över det utvalda undersökningsområdet, samt kring konflikt historiken. I undersökningsavsnittet framkommer resultatet av de intervjuer som gjorts. Det framkommer i undersökningen att konflikterna är delade utefter tre axlar i Lipset &amp; Rokkans modell. Vad som ligger bakom dessa konflikter är i grund och botten en misstro mellan sidorna i konflikten. När det kommer till licensjakten så är den ett första steg i att skapa acceptans för vargen i våra skogar, men det finns definitivt utrymme för en kompromiss.

<p>De flesta tillbringar en stor del av sitt liv på arbetet, och en stor del av den tiden arbetar vi också med andra, därför är konflikter inte ovanligt. Vi kommer i denna uppsats beskriva för läsaren hur butikschefer inom detaljhandeln arbetar för att förebygga att konflikter uppstår på deras arbetsplats, faktorer som kan bidra till en harmonisk arbetsmiljö och hur dessa används i förebyggande syfte. Vår problemformulering och syfte har varit att beskriva detta utifrån butikschefernas egna erfarenheter, för att få ökad förståelse. Uppsatsen beskriver hur butikscheferna motiverar sina anställda på olika sätt, och hur de kommunicerar med de anställda för att förebygga att konflikter uppkommer på arbetsplatsen.</p><p> </p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi ville få en djupare inblick i hur våra respondenter upplevde och såg på sin egen situation. Vi intervjuade nio butikschefer inom detaljhandeln med hjälp av en intervjuguide på deras arbetsplats.</p><p> </p><p>Vi såg att det fanns många sätt att förebygga konflikter men det genomgående temat var att vara rak och ärlig så att uppkomsten av konflikter kunde förebyggas. Vi såg även att chefens engagemang var viktigt för gruppen och hur de anställda fungerade tillsammans. Om ingen tar tag i oenigheter i tid uppkommer konflikter och det blir svårare att reda ut meningssiljaktigheter. Förebyggande av konflikter förekommer på arbetsplatserna men inte i den utsträckning eller i den mening som vi först trodde. De teorier som vi tog fram praktiserades på arbetsplatserna, men användes inte som förebyggande metoder utan snarare som nödvändiga metoder för att klara av vardagen.</p>