Konjunktur mit gemäßigtem Aufwärtstrend

<p>Bakgrund: Personalomsättning har traditionellt setts som något negativt som bör minimeras. Under senare år har det dock framkommit att även en för låg personalomsättning kan vara negativt för ett företag. I denna studie utreds vilka effekter som följer av personalomsättning på olika nivåer, och vad som är en optimal personalomsättning. Vidare undersöks hur företagens personalomsättningsstrategier ser ut.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara hur personalomsättningens effekter påverkar de studerade företagens utformning av strategier i strävan efter en optimal personalomsättning.</p><p>Genomförande: En kvalitativ undersökning har genomförts med utgångspunkt i empirin, vilken utgörs av totalt fyra intervjuer på två konsultbolag.</p><p>Resultat: Studien visar att företagen ser nytt blod och nytänkande som de viktigaste positiva effekterna. En annan positiv effekt, som dock inte utnyttjas till fullo, är att f.d. anställda kan bli potentiella kunder. Vad gäller negativa effekter är det centralt att finna en balans mellan alltför höga kostnader vid en för hög nivå och stagnation vid en för låg nivå. Svårigheten att korrekt värdera effekterna av personalomsättningen leder till att företagen endast uppskattar sin optimala nivå. En orsak är att den optimala nivån starkt påverkas av konjunkturen. Två perspektiv av personalomsättnings- strategi kan uttydas, varav det första fokuserar på att nå en optimal nivå, medan det andra fokuserar på kostnadsminimering och effektivisering av personalomsättningsprocesser.</p>

<p> </p><p><p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p></p><strong><strong><p>Titel:</p><p><strong>Datum: </strong>16/1-2009</p><p><strong>Ämne/kurs: </strong>Företagsekonomi, C-uppsats i redovisning, 15 p</p><p><strong>Författare: </strong>Hanna Ekdahl, Gabriel Oktay, Tigran Zacharjan</p><p><strong>Handledare: </strong>Ann Wetterlind Dörner</p><p><strong>Bakgrund och problem: </strong></p><p>När banker lånar ut pengar tar de av de medel som kunder satt in på banken. För att skydda kunder måste banken ha en viss kapitaltäckning. På grund av behov av en mer anpassad riskkänslighet har nya kapitaltäckningsregler i form av Basel II tagits fram. Genom dessa regler samt ett internationellt anpassat regelverk vill vi undersöka hur banker värderar och hanterar sina lånefordringar.</p><p>De frågeställningar som vi besvarar i uppsatsen är:</p><p> Hur värderar banker sina lånefordringar och hur hanteras de risker som en lånefordran för med sig?</p><p> Hur har Basel II bidragit till en bättre riskhantering av lånefordringar?</p><p> Är det skillnad nu när det råder lågkonjunktur?</p><strong><strong><p>Syfte:</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur banker värderar och hanterar sina lånefordringar när Basel II har börjat gälla. Vi vill också ta reda på om det blir någon förändring under rådande lågkonjunktur.</p><p><strong>Metod: </strong></p><p>Genom tre semistrukturerade intervjuer har en kvalitativ undersökning genomförts. Intervjuerna som gjordes var med Handelsbanken, KPMG och Finansinspektionen. Valet av respondenter är baserade på att få en bred syn på våra frågeställningar.</p><p><strong>Slutsatser: </strong></p><p>Vid utgivning av ett lån är det återbetalningsförmågan som är det mest centrala. Beroende på hur det ekonomiska läget är i företaget som banken har utgivit en kredit till görs sedan en uppföljning av krediten med olika tidsintervall. En tätare uppföljning kan till exempel gälla utsatta branscher under lågkonjunkturen. I övrigt är det inte någon större förändring av hanteringen av lånefordringar under konjunkturnedgången. Om det finns ett behov av att skriva ned en lånefordran krävs ett objektivt belägg som är varaktigt. Ett tredje kriterium som måste uppfyllas är att banken ska riskera att förlora pengar. Lånefordran skrivs sedan ned med hänsyn till säkerhetens värde. Implementeringen av Basel II är inte klar ännu men förändringar har skett. Fler parametrar vägs in för att öka riskkänsligheten. Räntan har diversifierats och banker jobbar mot de avancerade verktygen som finns i regelverket.</p></strong></strong></strong>Krediter – En studie om hur banker hanterar och värderar sina lånefordringar</strong></p> / <p><strong><p>Title:</p><p>Credits - a study about how banks handle and evaluates their loan requirements</p><p><strong>Date: </strong>16/1-2009</p><p><strong>Course: </strong>Business Economics<strong>, </strong>Candidate essay, major accounting, 15 p <strong>Authors: </strong>Hanna Ekdahl, Gabriel Oktay, Tigran Zacharjan</p><p><strong>Advisor: </strong>Ann Wetterlind Dörner</p><p><strong>Background and problem: </strong>When banks give out credits they take of the means that customers place in the bank. In order to protect customers, the bank has to have certain capital coverage. Because of the need of tailored tools that are more risk aware, new capital coverage rules in the form of Basel II have been developed. Through these rules and an international tailored legislation we want to examine how banks evaluate and handle their loan requirements.</p><p>The questions that we answer in this essay are:</p></strong></p><p> How do banks evaluate their loan requirements and how do they handle the risks that a loan requirement brings?</p><p> How has Basel II contributed to a better risk handling of loan requirements?</p><p> Is there any difference when we are experiencing recession?</p><p><strong><p>Purpose:</p><p>The purpose with the essay is to examine how banks evaluates and handles their loan requirements when Basel II has begun to apply. We also want to examine the differences in a state of recession.</p><p><strong>Method: </strong></p><p>Through three semi-structured interviews, a qualitative survey has been implemented. The interviews has been addressed to Handelsbanken, KPMG and Finansinspektionen. The choice of respondents is based on the ambition of getting a broad view on our issues.</p><p><strong>Conclusions: </strong></p><p>The most central requirement during credit give outs is the repayment ability. Depending on how the economic situation is in the company that takes the credit, a follow-up with different intervals are done. A more frequent follow-up can for example concern exposed sectors during recession. In other respect, there is no bigger change of the handling of loan requirements during recession. If there is a need of writing down a loan the requirements are an objective proof that is permanent. A third criterion is that the bank is experiencing a risk of losing funds. Loan requirement is writhed down with regard of the security's value. The implementation of Basel II is yet not finished but already changes are taking form. More parameters are weighed in, in order to increase the risk sensitivity. The interest has been diversified and banks are working toward the more advanced tools that are in the legislation.</p></strong></p>

<p><strong>Variations in fertility have caused a problematic situation in Sweden among other European countries. According to </strong>the Council of Europe we are facing an economic and demographic challenge, when the baby boomers of the 1940’s are retiring. <strong>Economists have for a long time studied the connection between economic factors and fertility, and several studies have found a correlation between business cycles and birth rates. This connection is again of current interest 2008, when a financial bubble bursts at the same time as a baby boom occurs. A similar event happened in 1992 when the latest baby boom occurred at the same time as a financial bubble.</strong></p><p><strong> </strong></p><p>This study investigates the correlation between real disposable income, employment among women, the price development of small houses, family policies and fertility during the period 1960-2008. The conclusions are reached by studies of earlier research and literature on economic theory of fertility. In the analysis theories and the results of earlier research are compared to empiric macro data taken from the Swedish Statistical Agency.</p><p> </p><p>The conclusions are that a causal relation between economic factors and fertility exists, but it is not obvious; is fertility affected by variations in economic factors or the opposite? Employment affects both women’s income and their entitlement to parental benefit, which means that fertility and female employment are closely connected. Both financial bubbles and baby booms arise from the same psychological factors, which are rarely explained in economic models. When the Swedish parental benefit was introduced it had two effects; first it made the average age of women having their first baby increase, and secondly fertility became more closely connected to business cycles.<em>  </em></p>

Bakgrund: Personalomsättning har traditionellt setts som något negativt som bör minimeras. Under senare år har det dock framkommit att även en för låg personalomsättning kan vara negativt för ett företag. I denna studie utreds vilka effekter som följer av personalomsättning på olika nivåer, och vad som är en optimal personalomsättning. Vidare undersöks hur företagens personalomsättningsstrategier ser ut. Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara hur personalomsättningens effekter påverkar de studerade företagens utformning av strategier i strävan efter en optimal personalomsättning. Genomförande: En kvalitativ undersökning har genomförts med utgångspunkt i empirin, vilken utgörs av totalt fyra intervjuer på två konsultbolag. Resultat: Studien visar att företagen ser nytt blod och nytänkande som de viktigaste positiva effekterna. En annan positiv effekt, som dock inte utnyttjas till fullo, är att f.d. anställda kan bli potentiella kunder. Vad gäller negativa effekter är det centralt att finna en balans mellan alltför höga kostnader vid en för hög nivå och stagnation vid en för låg nivå. Svårigheten att korrekt värdera effekterna av personalomsättningen leder till att företagen endast uppskattar sin optimala nivå. En orsak är att den optimala nivån starkt påverkas av konjunkturen. Två perspektiv av personalomsättnings- strategi kan uttydas, varav det första fokuserar på att nå en optimal nivå, medan det andra fokuserar på kostnadsminimering och effektivisering av personalomsättningsprocesser.

Variations in fertility have caused a problematic situation in Sweden among other European countries. According to the Council of Europe we are facing an economic and demographic challenge, when the baby boomers of the 1940’s are retiring. Economists have for a long time studied the connection between economic factors and fertility, and several studies have found a correlation between business cycles and birth rates. This connection is again of current interest 2008, when a financial bubble bursts at the same time as a baby boom occurs. A similar event happened in 1992 when the latest baby boom occurred at the same time as a financial bubble.   This study investigates the correlation between real disposable income, employment among women, the price development of small houses, family policies and fertility during the period 1960-2008. The conclusions are reached by studies of earlier research and literature on economic theory of fertility. In the analysis theories and the results of earlier research are compared to empiric macro data taken from the Swedish Statistical Agency.   The conclusions are that a causal relation between economic factors and fertility exists, but it is not obvious; is fertility affected by variations in economic factors or the opposite? Employment affects both women’s income and their entitlement to parental benefit, which means that fertility and female employment are closely connected. Both financial bubbles and baby booms arise from the same psychological factors, which are rarely explained in economic models. When the Swedish parental benefit was introduced it had two effects; first it made the average age of women having their first baby increase, and secondly fertility became more closely connected to business cycles.

Titel: Datum: 16/1-2009 Ämne/kurs: Företagsekonomi, C-uppsats i redovisning, 15 p Författare: Hanna Ekdahl, Gabriel Oktay, Tigran Zacharjan Handledare: Ann Wetterlind Dörner Bakgrund och problem: När banker lånar ut pengar tar de av de medel som kunder satt in på banken. För att skydda kunder måste banken ha en viss kapitaltäckning. På grund av behov av en mer anpassad riskkänslighet har nya kapitaltäckningsregler i form av Basel II tagits fram. Genom dessa regler samt ett internationellt anpassat regelverk vill vi undersöka hur banker värderar och hanterar sina lånefordringar. De frågeställningar som vi besvarar i uppsatsen är:  Hur värderar banker sina lånefordringar och hur hanteras de risker som en lånefordran för med sig?  Hur har Basel II bidragit till en bättre riskhantering av lånefordringar?  Är det skillnad nu när det råder lågkonjunktur? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur banker värderar och hanterar sina lånefordringar när Basel II har börjat gälla. Vi vill också ta reda på om det blir någon förändring under rådande lågkonjunktur. Metod: Genom tre semistrukturerade intervjuer har en kvalitativ undersökning genomförts. Intervjuerna som gjordes var med Handelsbanken, KPMG och Finansinspektionen. Valet av respondenter är baserade på att få en bred syn på våra frågeställningar. Slutsatser: Vid utgivning av ett lån är det återbetalningsförmågan som är det mest centrala. Beroende på hur det ekonomiska läget är i företaget som banken har utgivit en kredit till görs sedan en uppföljning av krediten med olika tidsintervall. En tätare uppföljning kan till exempel gälla utsatta branscher under lågkonjunkturen. I övrigt är det inte någon större förändring av hanteringen av lånefordringar under konjunkturnedgången. Om det finns ett behov av att skriva ned en lånefordran krävs ett objektivt belägg som är varaktigt. Ett tredje kriterium som måste uppfyllas är att banken ska riskera att förlora pengar. Lånefordran skrivs sedan ned med hänsyn till säkerhetens värde. Implementeringen av Basel II är inte klar ännu men förändringar har skett. Fler parametrar vägs in för att öka riskkänsligheten. Räntan har diversifierats och banker jobbar mot de avancerade verktygen som finns i regelverket. Krediter – En studie om hur banker hanterar och värderar sina lånefordringar / Title: Credits - a study about how banks handle and evaluates their loan requirements Date: 16/1-2009 Course: Business Economics, Candidate essay, major accounting, 15 p Authors: Hanna Ekdahl, Gabriel Oktay, Tigran Zacharjan Advisor: Ann Wetterlind Dörner Background and problem: When banks give out credits they take of the means that customers place in the bank. In order to protect customers, the bank has to have certain capital coverage. Because of the need of tailored tools that are more risk aware, new capital coverage rules in the form of Basel II have been developed. Through these rules and an international tailored legislation we want to examine how banks evaluate and handle their loan requirements. The questions that we answer in this essay are:  How do banks evaluate their loan requirements and how do they handle the risks that a loan requirement brings?  How has Basel II contributed to a better risk handling of loan requirements?  Is there any difference when we are experiencing recession? Purpose: The purpose with the essay is to examine how banks evaluates and handles their loan requirements when Basel II has begun to apply. We also want to examine the differences in a state of recession. Method: Through three semi-structured interviews, a qualitative survey has been implemented. The interviews has been addressed to Handelsbanken, KPMG and Finansinspektionen. The choice of respondents is based on the ambition of getting a broad view on our issues. Conclusions: The most central requirement during credit give outs is the repayment ability. Depending on how the economic situation is in the company that takes the credit, a follow-up with different intervals are done. A more frequent follow-up can for example concern exposed sectors during recession. In other respect, there is no bigger change of the handling of loan requirements during recession. If there is a need of writing down a loan the requirements are an objective proof that is permanent. A third criterion is that the bank is experiencing a risk of losing funds. Loan requirement is writhed down with regard of the security's value. The implementation of Basel II is yet not finished but already changes are taking form. More parameters are weighed in, in order to increase the risk sensitivity. The interest has been diversified and banks are working toward the more advanced tools that are in the legislation.

Goodwill har sedan länge varit ett kontroversiellt ämne. Genom införandet av det nya internationella regelverket IFRS kom hanteringen av goodwill att förändras. Istället för att göra årliga nedskrivningar ska nu goodwillposten hos börsnoterade företag på minst årlig basis genomgå en nedskrivningsprövning, för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Detta har emellertid mottagit viss kritik, då det anses vara subjektiva bedömningar som ligger till grund. En följd av detta skulle således kunna vara att företag medvetet undviker nedskrivningar.  Kritik riktas även mot de höga goodwillposter som svenska företag redovisar. Trots den globala kris som världen har befunnit sig i sedan 2007 förefaller det som att goodwill hos svenska företag inte har påverkats i en negativ riktning. Detta kritiseras öppet av praktiserande ekonomer, samt strider mot tidigare forskning inom ämnet. Studier har funnit att makroekonomiska faktorer såsom lågkonjunktur bör leda till sänkta nivåer av goodwill, då en nedskrivning sannolikt bör vara aktuell.  För att kunna studera de fulla effekterna av en lågkonjunktur bör vidare, enligt forskning, en viss tidsfördröjning ha ägt rum. Detta åskådliggjorde ett forskningsgap över svensk ekonomi, och således något som denna uppsats ämnar fylla. Genom att studera årsredovisningar från 36 stycken svenska företag noterade på Large Cap-listan, granskades företagens andel goodwill av eget kapital. En jämförelse av goodwillposten innan lågkonjunkturen samt efter lågkonjunkturens början exekverades. För att kunna ta en eventuell effekt av en tidsfördröjning i beaktande, studerades goodwill år 2011. Ytterligare jämförelser utfördes för år 2010, 2009, 2008 och 2007 med året innan konjunkturförsämringen (som här representeras av år 2006). Detta för att undersöka om andelen goodwill i förhållande till eget kapitel minskade i ett tidigare skede av konjunkturförsämringen. Studiens resultat indikerar att de undersökta företagen inte uppvisar en lägre andel goodwill efter lågkonjunkturens början. Data visar att goodwillposten de facto var högre efter lågkonjunkturens början än innan. Detta strider mot tidigare forskning, samt är avvikande mot den trend som kan observeras i andra länder som exempelvis USA. Då även länder som USA tillämpar ett regelverk som anses vara ekvivalent med IFRS, är måhända subjektiva bedömningar av goodwillpostens värde otillräckligt för att förklara de höga goodwillposterna som förekommer i Sverige. En förklaring som eventuellt kan anses ligga bakom denna diskrepens av erhållna resultat för svenska företag och tidigare forskning om lågkonjunktur, är den svenska ekonomin. Begreppet tigerekonomi har använts för att beskriva den styrka och beständighet som har illustrerats i den svenska återhämtningen från finanskrisen.

Bakgrund: Hur företag väljer att redovisa sina tillgångar, speciellt immateriella tillgångar, har under de senaste decennierna varit föremål för mycket diskussion med tanke på finanskriserna som varit. Sedan 2005 skall alla börsnoterade koncerner inom EU följa IASBs standardverk IFRS regelverk. Lagändringen betyder bland annat att goodwill inte längre ska skrivas av på den nyttjandeperioden som en kostnad i resultaträkningen men skall istället årligen prövas för nedskrivning, ett så kallat, ”impairment test”. Syfte: Syftet med undersökningen blir att kartlägga Svensk redovisningspraxis av goodwill. Detta för att se om eller hur finanskriserna och lagändringar har påverkat goodwillvärdet hos Svenska koncerner. Uppsatsens fokuserar på noterade företag på OMX Stockholm Large Cap mellan åren 1992 och 2012. Metod: Arbetet har präglats av en kvantitativ metod då empirin och analysen har baserat sig i en granskning av årsredovisningar samt sammanfattning av liknande undersökningar gjorda. Vidare har ett flertal beräkningar gjorts för att senare sammanställa data i tabeller och diagram då detta underlättar för läsaren att bearbeta informationen. Slutdiskussion och resultat: Ett samband mellan konjunkturläget och nedskrivningar har inte kunnat stärkas av denna studie detta även fast det teoretiskt bör finnas ett starkt samband mellan en ekonomisk lågkonjunktur och nedskrivningar. Den fördjupade analysen visade vidare att goodwillnedskrivningar inte alls påverkas av konjunkturläget i Sverige under den undersökta perioden. Förslag till fortsatt forskning: En kartläggning av Svensk redovisningspraxis av andra immateriella tillgångar i kontrast till konjunkturläget vore intressant. Vidare vore det intressant att göra en kvalitativ studie för att få en djupare förstålse för de faktorer som påverkar goodwillnedskrivningar. / Background: The manner in how companies choose to disclose their assets, especially intangible assets, has in recent decades been the subject of much discussion in light of the financial crises of the past. Since 2005, all publicly traded companies within the EU have to follow the IASB's standard works IFRS. The law changes mean, among other things, that goodwill no longer should be amortized over the useful life as an expense in the income statement but will instead be tested for impairment annually, a so-called "impairment test". Objective: The aim of the study is to map the Swedish accounting practice of goodwill and see if or how the financial crises and law changes have affected the goodwill of Swedish corporations listed on the OMX Stockholm Large Cap between 1992 and 2012. Method: The thesis has been characterized by a quantitative method as empirical data and analysis has been largely based in an audit of financial statements and summary of similar studies done. In addition, several calculations have been made and later compiled in tables and charts, as this will help readers to process the information. Final Discussion and Results: An association between the economic situation and goodwill write downs has not been strengthened by this study this even though there theoretically should be a strong correlation between an economic recession and write downs. The in-depth analysis showed that goodwill write downs were not affected by the economic situation in Sweden during the studied period. Suggestions for future research: A survey of Swedish accounting practice of other intangible assets in contrast to the economic situation would be interesting. Furthermore a qualitative study so as to get a deeper understanding of the factors that affect goodwill write downs would be interesting.

Mass., Harvard Univ., Dep. of Economics, Diss.--Cambridge, 2003. / Kopie, ersch. im Verl. UMI, Ann Arbor, Mich. - Enth. 3 Beitr.