Tidigare forskning visar att ett varierat arbetssätt där matematik representeras på olika sätt ger bättre förutsättningar för elever att förstå matematik på ett djupare sätt (Emanuelsson 1995). Denna studies syfte är att undersöka vilka representationsformer som av lärare används för att synliggöra matematik för elever i årskurs 1, samt vilka representationsformer eleverna själva använder vid självständigt arbete. I studien undersöks också på vilket sätt växlingen mellan de olika representationsformerna sker och hur översättningen från en form till en annan tar sig i uttryck. För att ta reda på detta har kvalitativa metoder använts i form av observationer och intervjuer med verksamma lärare. Resultatet visar att lärares användning av representationsformer på ett tydligt sätt avspeglas i elevernas självständiga arbete. Ju fler representationer som av lärare används i undervisningen, desto fler representationer använder eleverna sig av i sitt självständiga arbete. Resultatet visar också att sättet växlingen mellan de olika formerna tar sig i uttryck kan vara avgörande för elevernas matematiska förståelse.

<p>Detta arbete undersöker problematiken i att visuellt framföra och presentera ett arbetsområde i ämnet träslöjd. Uppsatsen handlar även om och hur slöjdlärare kan undvika onödig stress. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man i träslöjd kan utvidga sättet att presentera uppgifter för eleverna på ett inspirerande, innehållsrikt och konkret sätt. Genom att bedriva en praktisk visuell presentation i form av Power Point har jag fått en uppfattning om ett alternativ till den traditionella undervisningsformen i träslöjd. En utvärdering gjordes med eleverna efter Power Point presentationen och den visade bland annat att eleverna i år 4 fick mer utbyte av uppgiften jämfört med år 5-6. Mina egna iakttagelser har satts i relation till elevernas genom denna utvärdering. Av utvärderingen framgick även att bara en elev hellre ville ha katederundervisning istället för Power Point. Detta positiva bemötande av alternativa visuella metoder i träslöjden visar på en outnyttjad resurs. Intresse och engagemang hos eleverna påverkade mängden kunskap som eleverna kunde ta in.</p>

Detta arbete undersöker problematiken i att visuellt framföra och presentera ett arbetsområde i ämnet träslöjd. Uppsatsen handlar även om och hur slöjdlärare kan undvika onödig stress. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man i träslöjd kan utvidga sättet att presentera uppgifter för eleverna på ett inspirerande, innehållsrikt och konkret sätt. Genom att bedriva en praktisk visuell presentation i form av Power Point har jag fått en uppfattning om ett alternativ till den traditionella undervisningsformen i träslöjd. En utvärdering gjordes med eleverna efter Power Point presentationen och den visade bland annat att eleverna i år 4 fick mer utbyte av uppgiften jämfört med år 5-6. Mina egna iakttagelser har satts i relation till elevernas genom denna utvärdering. Av utvärderingen framgick även att bara en elev hellre ville ha katederundervisning istället för Power Point. Detta positiva bemötande av alternativa visuella metoder i träslöjden visar på en outnyttjad resurs. Intresse och engagemang hos eleverna påverkade mängden kunskap som eleverna kunde ta in.

Det här är en systematisk litteraturstudie om betydelsen av laborativa arbetssätt för effektiv utveckling av elevers taluppfattning. Syftet med denna studie är att synliggöra om och hur laborativa arbetssätt gynnar mellanstadieelevers taluppfattning utifrån ett konstruktivistisk synsätt. Den konstruktivistiska utgångspunkten grundar sig i Piagets tankar kring huruvida varje individ konstruerar och uppfattar sin egen verklighet genom egna erfarenheter och upplevelser. Studien tar stöd från åtta olika vetenskapliga publikationer som alla har analyserats utifrån vår vetenskapliga utgångspunkt, konstruktivism. För att besvara de frågeställningar som studien presenterar har kategoriseringar gjorts utifrån en innehållsanalys. Studiens kategorier; ett arbetssätt för alla, främja taluppfattning, variation för effektivitet. Resultatet indikerar på att laborativa arbetssätt är av effektiv karaktär om dessa används på ett verklighetsnära och konkret sätt kopplat till lärandemål. Resultatet i relation till analys och diskussion framställer nödvändiga och effektiva laborativa verktyg för att utveckla elevers taluppfattning.

<p>Ett intresse för matematik och nyfikenhet över hur jag i framtiden ska kunna göra matematiklektionerna meningsfulla och vardagsnära för mina elever bidrog till att jag, när jag fick den, tog chansen att genomföra ett temaarbete med ett laborativt arbetssätt och göra en fallstudie över detta.</p><p>Tidigare forskning visar att det är viktigt att utgå från elevers olika individuella förutsättningar, göra lektionerna vardagsnära, meningsfulla, varierande och även gärna lustfyllda. Forskningen visar även på kommunikationens betydelse, särskilt vikten av att kommunicera så att eleverna förstår både vad de förväntas lära och vad de kan utveckla.</p><p>Detta examensarbete är skrivet utifrån ett sociokulturellt perspektiv efter att en fallstudie, inspirerad av aktionsforskning, bestående av såväl observationer, intervjuer, samtal och enkäter genomförts.</p><p>Resultatet visar att ett laborativt arbetssätt gynnar alla elever, inte minst de svaga då det ger många möjligheter till att låta eleverna uppleva och upptäcka. Lärarna betonar vikten av att noggrant planera lektionerna samt att vara medveten om hur man kommunicerar undervisningsinnehållet. De menar också att ett laborativt arbetssätt ger goda möjligheter till individanpassning eftersom arbetet kan utgå från de enskilda elevernas individuella behov.</p>

Ett intresse för matematik och nyfikenhet över hur jag i framtiden ska kunna göra matematiklektionerna meningsfulla och vardagsnära för mina elever bidrog till att jag, när jag fick den, tog chansen att genomföra ett temaarbete med ett laborativt arbetssätt och göra en fallstudie över detta. Tidigare forskning visar att det är viktigt att utgå från elevers olika individuella förutsättningar, göra lektionerna vardagsnära, meningsfulla, varierande och även gärna lustfyllda. Forskningen visar även på kommunikationens betydelse, särskilt vikten av att kommunicera så att eleverna förstår både vad de förväntas lära och vad de kan utveckla. Detta examensarbete är skrivet utifrån ett sociokulturellt perspektiv efter att en fallstudie, inspirerad av aktionsforskning, bestående av såväl observationer, intervjuer, samtal och enkäter genomförts. Resultatet visar att ett laborativt arbetssätt gynnar alla elever, inte minst de svaga då det ger många möjligheter till att låta eleverna uppleva och upptäcka. Lärarna betonar vikten av att noggrant planera lektionerna samt att vara medveten om hur man kommunicerar undervisningsinnehållet. De menar också att ett laborativt arbetssätt ger goda möjligheter till individanpassning eftersom arbetet kan utgå från de enskilda elevernas individuella behov.

Examensarbetet ger en bild av både lärares och forskares syn på matematiksvårigheter samt deras uppfattning om orsakerna bakom problemen. Vi har undersökt vilka områden i matematiken som elever med matematiksvårigheter har mest problem med samt hur läraren förklarar och underlättar matematiken för dessa elever. Både forskningen och de lärare vi intervjuat är överens om att begreppet matematiksvårigheter är väldigt komplext. Orsakerna kan vara av medicinsk/neurologisk, psykologisk, sociologisk och didaktisk karaktär. I våra intervjuer framkommer att positionssystemet, bråk, procent, enheter, multiplikation och division är de områden som kan ställa till mest problem för elever med matematiksvårigheter. Dessa områden nämns även inom forskningen som möjliga problemområden. För att underlätta matematiken för elever med matematiksvårigheter anser forskarna att det är viktigt att undervisningen utgår från elevernas erfarenheter och förkunskaper. De påpekar också vikten av att undervisningen varieras och bör innefatta såväl laborativa som teoretiska arbetssätt där även diskussioner och gruppuppgifter ska förekomma. För att se på vilken nivå lärarna börjar förklara för elever med matematiksvårigheter gav vi dem tre uppgifter som de fick förklara. Svaren placerades in i fyra kategorier: 1 Erfarenhet/vardag, 2. Konkret material, 3. Rita, 4. Räkna. Resultatet visar att lärarna oftast börjar sin förklaring i kategori fyra. Många hamnar i kategori tre och väldigt få hamnar i kategori ett och två.

<p>Examensarbetet ger en bild av både lärares och forskares syn på matematiksvårigheter samt deras uppfattning om orsakerna bakom problemen. Vi har undersökt vilka områden i matematiken som elever med matematiksvårigheter har mest problem med samt hur läraren förklarar och underlättar matematiken för dessa elever. Både forskningen och de lärare vi intervjuat är överens om att begreppet matematiksvårigheter är väldigt komplext. Orsakerna kan vara av medicinsk/neurologisk, psykologisk, sociologisk och didaktisk karaktär. </p><p>I våra intervjuer framkommer att positionssystemet, bråk, procent, enheter, multiplikation och division är de områden som kan ställa till mest problem för elever med matematiksvårigheter. Dessa områden nämns även inom forskningen som möjliga problemområden. För att underlätta matematiken för elever med matematiksvårigheter anser forskarna att det är viktigt att undervisningen utgår från elevernas erfarenheter och förkunskaper. De påpekar också vikten av att undervisningen varieras och bör innefatta såväl laborativa som teoretiska arbetssätt där även diskussioner och gruppuppgifter ska förekomma. För att se på vilken nivå lärarna börjar förklara för elever med matematiksvårigheter gav vi dem tre uppgifter som de fick förklara. Svaren placerades in i fyra kategorier: </p><p>1 Erfarenhet/vardag, </p><p>2. Konkret material, </p><p>3. Rita, </p><p>4. Räkna. </p><p>Resultatet visar att lärarna oftast börjar sin förklaring i kategori fyra. Många hamnar i kategori tre och väldigt få hamnar i kategori ett och två.</p>

Studiens syfte var att undersöka den laborativa matematikens del i undervisningen. Det undersökningen ville ta reda på var hur laborativt material används inom matematik samt till vilket syfte det används. Undersökningen försökte även redogöra för vilket mervärde laborativ matematik skapar samt vilka möjligheter och utmaningar som finns med att implementera laborativt material. För att samla in material har undersökningen bestått av flera metoder såsom intervjuer, enkäter och en litteraturstudie. Resultatet visar att det finns olika syften med att använda laborativt material, där det främsta syftet är att konkretisera matematiken. Resultatet framhäver att eleverna får det lättare att abstrahera sina matematiska kunskaper om de får möjligheten att arbeta laborativt inledningsvis. Resultatet presenterar även olika möjligheter och utmaningar som en lärare behöver beakta vid implementeringen av laborativt material i undervisningen.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen gällande lärares användning av laborativt material i matematikundervisningen, samt att fördjupa kunskapen om vilka yrkeskompetenser som anses vara viktiga för en laborativ undervisningsmetod. För att svara på frågeställningarna har en studie med semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförts med 12 lärare från två olika skolor. Intervjuerna har analyserats utifrån den kulturhistoriska verksamhetsteorin, ramfaktorteorin samt genom en kategorisering av lärares kompetenser. Resultatet visar att samtliga lärare i undersökningen har en positiv syn på den laborativa undervisningen, men att faktorer som tillgänglighet av material, specifika behov hos elever och tid till planering tycks påverka lärares metodval. Slutligen visar studien på vikten av att läraren har ett flertal kompetenser för att undervisa med laborativt material, som exempelvis den praktiska- samt den matematikdidaktiska kompetensen.