<p>Bakgrunden börjar med att ta upp den svenska elmarknadens historia där Vattenfall har varit den dominerande aktören. Elmarknaden är sedan 1996 avreglerad, vilket innebar att elhandelssidan och produktionssidan är utsatt för konkurrens. Elmarknaden präglas av tre stora elhandelsföretag som har ungefär hälften av marknaden. De andra elhandelsföretagen måste nyttja strategier för att konkurrera mot de stora elhandelsföretagen samtidigt som konkurrensen möjligen är orättvis. Uppsatsens frågeställningar är: Hur ser konkurrensvillkoren ut på elmarknaden? Vad har de olika elhandelsföretagen för konkurrensstrategier? Hur använder elhandelsföretagen sina konkurrensstrategier för att bemöta andra elhandelsföretag? Syftet är att jämföra likheter och skillnader mellan elhandelsföretagens strategier för att försöka förstå och diskutera vad detta beror på. De teorier som har använts i uppsatsen är Porters branschstrukturanalys, Strategiska grupper, samt konkurrensstrategier. För att besvara syftet har vi använt oss av en fallstudie där intervjuer gjorts på de undersökta företagen. Ett snöbollsurval användes för att göra urvalet där de undersökta företagen är Vattenfall, E.ON, Fortum, Göteborg Energi Dinel, Telge Energi, GodEl, Kraft och Kultur, Kraftaktörerna samt O2. Dessa företag har delats in i tre kategorier beroende på hur stora de är. Vattenfall, E.ON och Fortum är de stora elhandelsföretagen. DinEl, Telge Energi samt GodEl är de mellanstora elhandelsföretagen. Kraft och Kultur, Kraftaktörerna samt O2 är de mindre elhandelsföretagen. Uppsatsen har kommit fram till att marknaden präglas av en hård konkurrens där kunderna oftast har fokus på ett lågt pris. De stora elhandelsföretagen agerar som marknadsledare där de försvarar sin kundstock. De stora elhandelsföretagen är lika i sin organisationsstruktur men har olika strategier. De mellanstora elhandelsföretagen är ganska olika i sin organisationsstruktur, dock har de försökt att hitta olika mervärden genom bland annat miljö och välgörenhet. Två av företagen är marknadsutmanare och en är marknadsnischare. De mindre elhandelsföretagen präglas av nischning, dock är ett av företagen en marknadsföljare. Skillnaderna bland elhandelsföretagen låg främst i vilken grad företagen är vertikalt integrerade samt i vilket utsträckning de gav service.</p>

<p>The de-regulation of commercial air traffic in the early 1990’s lead to that many new airline companies entered the market. Many of these new actors were low budget airlines which meant that the traditional airlines met a new type of competition. This situation contributed to the fact that ticket prices dropped in many countries. It has become more and more common that the traveller prefers to fly with low budget airlines rather than with the traditional airlines. That this is causing a major problem becomes quite evident when reading about their economic losses as they appear in the reports handed in by many of the worldwide traditional airline companies in the last few years. This essay deals with the effects that resulted among the traditional airline companies from the entrance of low budget airlines. The purpose was to examine what issues the traditional airlines actively had to meet in order to stay competitive. We were also interested in finding out what measures they actually had taken.</p><p>This essay is based on a qualitative method, a casestudy in the form of deep interviews. The objects of the study chosen were persons working for the airline companies SAS and Finnair. The bases for the study are theories about competitive strategies, positioning, quality of service, marketing mix and segmentation. In the light of these theories we put together sufficient questions to ask at the interviews to ensure a solid result that answered the purpose and problem of this essay. The result of the study showed that both SAS and Finnair at all times work in a number of ways to adjust themselves to the current market situation.</p><p>The results clearly shows that both SAS and Finnair have been forced to adapt to the changes in the price development to remain competitive. The most noticeable measure implemented by SAS and Finnair is that they have lowered their ticket prices in order to maintain their customers.</p><p>Our conclusion states that the effects that has resulted among the traditional airlines are changes of their pricing and quality of service. Even positioning and the competitive strategies of the companies have been affected.</p> / <p>Avregleringen av flygmarknaden i början av 1990-talet ledde till att många flygbolag äntrade marknaden. Många av dessa nya aktörer är lågprisflygbolag vilket har lett till en ökad konkurrens mot de traditionella flygbolagen. Denna situation har även bidragit till att biljettpriserna har sjunkit i många länder. Det blir allt vanligare att resenärerna väljer att flyga med lågprisflygbolag i stället för att välja att resa med de traditionella flygbolagen. Detta torde vara ett stort problem för de traditionella flygbolagen. Inte minst tydligt blir det i beaktande av de förluster som många av dessa flygbolag, världen över, redovisat de senaste åren.</p><p>Denna uppsats behandlar de faktorer som har påverkats hos de traditionella flygbolagen efter lågprisflygets inträde på marknaden. Syftet med vår studie var att ur ett företagsperspektiv undersöka vilka åtgärder som vidtagits av de traditionella flygbolagen samt om deras strategier ändrats till följd av lågprisflygets inträde på marknaden.</p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där det har gjorts en fallstudie i form av djupintervjuer. Undersökningsobjekten som valdes är flygbolagen SAS och Finnair. Till grund för undersökningen ligger teorier om konkurrensstrategier, positionering, tjänstekvalitet, marknadsföringsmixen och segmentering. Utifrån teorierna har intervjufrågor utformats vilka har gett ett relevant underlag för att kunna besvara syftet och problemformuleringen. Undersökningen visade att både SAS och Finnair arbetar med en rad olika strategier för att hela tiden vara anpassade till den rådande marknadssituationen.</p><p>Resultatet visar tydligt att både SAS och Finnair har tvingats följa med i prisutvecklingen för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Den mest konkreta åtgärd som vidtagits av SAS och Finnair är att de båda flygbolagen har sänkt sina priser för att inte tappa alltför många kunder.</p><p>I slutsatsen framkommer det att en av de faktorer som har påverkats till följd av den nya konkurrensutsatta marknadssituationen är prissättningen. Ytterligare faktorer som påverkats är tjänstekvalitet och konkurrensstrategier.</p>

<p>Valet 2006 blev en stor framgång för Sverigedemokraterna. Partiet gick starkt framåt och är numera representerat i ungefär varannan svensk kommun. Sverigedemokraterna kan betecknas som ett högerpopulistiskt främlingsfientligt parti, och dess framgångar har väckt oro hos många. Denna uppsats söker efter förklaringar till Sverigedemokraternas valframgångar med utgångspunkt i nationalekonomisk teori om invandringens effekt på samhällsekonomin och ekonomisk forskning kring attityder mot invandring. Linjära sannolikhetsmodeller skattas för en rad olika variabler av främst socioekonomisk art och Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalen 2006 som beroende variabel. De starkt signifikanta resultat som hittas innebär att i kommuner som har relativt sett högre arbetslöshet, lägre utbildningsnivå, lägre andel utomeuropeiskt födda, högre brottslighet, högre andel under 45 år samt där ohälsotalet ökat mellan 2002 och 2005, där är sannolikheten att Sverigedemokraterna fått många röster högre än för kommuner där motsatta förhållanden råder. Det finns också regionala effekter, såsom en positiv effekt för Skånekommuner och en negativ för kommuner i Norrland. Ett antal olika modeller specificeras, där en av dem innebär att en procentenhets högre nivå på de respektive variablerna ger en effekt i storleksordningen +0,3 procentenheter för arbetslösheten, -0,08 för andel med eftergymnasial utbildning, +0,19 för anmälda brott, -0,2 för andelen utomeuropeiskt födda, -0,3 för andelen 45-64 år, -0,16 för andelen 65 år och äldre, samt +0,06 där ohälsotalet ökat med 1 procent mellan 2002 och 2005.</p>

The starting point in industrial organization is the notion of perfect competition. In a market with perfect competition, everything is transparent. In particular, there is perfect information about price, product value and firms' actions. This dissertation deals with exceptions from the world of perfect competition. The first two essays deal with imperfect information about prices and firms' actions, whereas the third essay considers imperfect information about the value of the traded goods. The first essay "Transparency and Competition" asks the question If prices are more or less transparent, does that favour consumers or producers? Starting from a search model, where some consumers know prices and other have to search, it is shown that a greater price transparency, i.e. a lower search cost, reduces the price in a single play of the game. When the game is repeated, however, the lower is the search cost, the easier it is to sustain collusion. Thus, promoting greater price transparency reduces the price in the stage game at the risk of increased opportunity for collusion. The second essay "Does Advertising Prevent Collusion?" analyses the case when firms can transmit price information to consumers by advertising. In contrast to the first essay, improved price transparency through advertising always reduces the price. It is even shown that the mere possibility of advertising can reduce the price, when firms are colluding. Thus, it is important to distinguish between advertising by firms and price publication by a third party. The first fosters competition, whereas thesecond may be harmful. In the third essay "Underwriter Competition" it is not the price that is more or less transparent. Instead, we consider a situation where sellers cannot transfer knowledge about their product values to the buyers. In order to overcome this problem, sellers may hire a renowned third party, an underwriter, who can certify that the products are of a certain value. The question that is posed in this essay is What happens if sellers can chose between different underwriters? It is shown that the underwriter market is a natural monopoly, where the underwriter with the highest ability toassess the value of the products gets the whole market. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2001

Bakgrund: Dagens näringsliv präglas av hög förändringstakt och krav på att företagen snabbt kan anpassa sig till kundens och omvärldens behov. Det bildas nya grupperingar som samarbetar och konkurrerar på samma gång och företag inser de fördelar ett samarbete med både horisontella och vertikala aktörer ger. Syfte: Det här uppsatsarbetet syftar till att utreda begreppet co-opetition samt att visa på dess tillämpning i praktiken genom att undersöka var i företagens värdekedja man väljer att samarbeta alternativt konkurrera. Avgränsningar: Undersökningen syftar inte till att utreda och behandla de juridiska aspekterna av fenomenet co-opetition. Genomförande: För att få en bild över hur co-opetition ter sig i verkligheten har vi genomfört intervjuer på fyra olika företag inom olika två branscher; affärssystemleverantörer samt pappersproducenter. De fallföretag vi studerat är IFS, Intentia, Holmen Paper samt SCA. Resultat: Vi har kunnat konstatera att co-opetition som fenomen inte existerar i den unga affärssystembranschen, där istället vertikala samarbeten är mer brukligt. Inom den traditionella pappersindustrin förekommer co-opetitiva förhållanden i stor utsträckning. Här har företagen valt att samarbeta inom aktiviteter som ligger långt ifrån kärnverksamheten i företagets värdekedja.

I Norden avreglerades elmarknaden under 1990-talet. För att skapa en effektiv marknad räcker det emellertid sällan med enbart avreglering. Ofta behövs även fler konkurrerande aktörer på marknaden. Inom vissa branscher med exempelvis höga anläggningskostnader kan det dock vara svårt för potentiella konkurrenter att etablera sig. Ett sätt kan då vara att öppna upp marknaden för internationell handel och på så sätt skapa konkurrens. Det var tänkt att den nordiska elmarknaden skulle agera som en gemensam marknad. Kapaciteten i överföringssystemen mellan de nordiska länderna är emellertid låg, vilket innebär att potentiella konkurrenter från de nordiska länder inte kan slå sig in i önskad grad på den svenska elmarknaden. I Sverige är det tre stora elproducenter som dominerar den svenska elmarknaden, Vattenfall AB, Sydkraft AB samt Birka Energi. Uppsatsens syfte är dels att analysera prisområdesproblematiken på den nordiska elmarknaden, dels att avgöra om de största elproducenterna i Sverige agerar som oligopolister. Dessutom görs en kortare jämförelse mellan de olika metoderna som används i uppsatsen för att studera marknadsdominans.

Problem: Should the european competition law be used as a integrationfriendly tool? Purpose: The purpose of this thesis is to analyse wheather europena competition law should be govenrned by the aim of integrating the european market. Method: A traditional swedish law method har been used. Result: My conclusion is that marketintegration in itself should not be the only aim when applying european competition law.

Efter att en rad uppmärksammade nationella fusioner stoppats av EU-kommissionen har en debatt huruvida konkurrensreglerna ska tolkas och huruvida de är rättvisa utlösts. Utifrån denna bakgrund var uppsatsen syfte att skapa förståelse för olikheter i svenska företags respektive EU-kommissionens syn på konkurrenseffekter i fusionssammanhang. Författarna i denna studie hade för avsikt att beskriva de olika parternas syn på konkurrenseffekter samt analysera vad olikheternabaseras på. För att kunna besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med intervjuer som tillsammans med EU-kommissionens perspektiv i de olika fusionerna utgör grunderna i empirikapitlet. Teorikapitlet baseras på Porters branschstrukturanalys, PIMS och teori om olika marknadsstrukturer. Dessa teorier har därefter kopplats ihop med empirikapitlet och utmynnade således i en analys. Författarna har i denna studie kommit fram till att stora svenska företag har svårt att genom fusion eller förvärv stärka konkurrenspositionen för att kunna växa i Europa och övriga världen. Detta grundar sig i att svenska företag och EU-kommissionen definierar de relevanta produkt- samt geografiska marknaderna på olika sätt, vilket lett till att svenska företag samt EU-kommissionens syn på konkurrenseffekter skiljer sig åt. Svenska företag menar att det fortfarande skulle finnas substitut, rivalitet, förhandlingsstyrka hos köparna samt möjlighet till inträde på marknaden för övriga konkurrenter, medan EU- kommissionen hävdar motsatsen. Vidare gör företag gällande att de agerar som marknadsföljare på de marknader där målet är att utöka verksamheten. EU-kommission å andra sidan ser till graden av dominans på de marknader där företagen tillsammans skulle bli alldeles för starka, vilket leder fram till positionen som marknadsledare. Företag upplever inte att de genom fusionen skapar en marknadsstruktur där de får en monopolistisk situation. EU-kommissionen hävdar dock att denna form av fusion skulle leda till en så pass dominerande ställning att marknadsmakt och prisdiskriminering skulle kunna tillämpas. Kontentan av detta resonemang är att EU i nuläget inte är en öppen marknad med länder utan gränser och fri rörlighet för varor och kapital i fusionssammanhang. Det enda alternativet som finns för stora svenska företag idag är att gå samman med företag i Europa eller övriga världen.

Bakgrund: Dagligvaruhandelns utveckling i Sverige under de senaste åren karaktäriseras främst av konsolidering, internationalisering och branschglidningar. Handeln är aktuellt föremål för en omfattande mediadebatt beträffande bland annat matpriser, antal aktörer på den svenska dagligvarumarknaden och nya aktörers intresse. Vår uppmärksamhet har därigenom riktats mot dagligvaruhandelns utveckling och den rådande konkurrenssituationen för att skönja möjliga utvecklingar i framtidens konkurrens. Syfte: Syftet är att bidra med och diskutera framtida möjliga utvecklingar beträffande konkurrenssituationen på den svenska dagligvarumarknaden. Vi ämnar göra detta med bakgrund och analys av utvecklingen inom dagligvarubranschen under 1900-talet, med fokus på de senaste fem till tio åren, samt rådande konkurrenssituation. Genomförande: Undersökningen baseras på intervjuer med representanter från ICA, Coop, Axfood, BergendahlsGruppen och Dagligvaruleverantörernas Förbund. Artiklar och Konkurrensverkets rapporter har i form av sekundärdata kompletterat intervjumaterialet. Resultat: Fortsatta konkurrensförändringar inom svensk dagligvaruhandel kommer äga rum genom konsolidering, internationalisering, nya aktörer, branschblandningar och samarbeten över branscher. Dessa framtida utvecklingsvägar är inte uteslutande från varandra. Möjliga utvecklingar har även gemensamma drag då vi urskiljer att branschens framtida konkurrenssituation karaktäriseras av allt mer sammanknutna och flerdimensionella förhållanden än för närvarande.

Bakgrund: Traditionellt sett har två från varandra separata förhållanden dominerat marknaden, konkurrens och samarbete. Företag förväntas ofta delta i skilda relationer med sina konkurrenter respektive samarbetspartners. Det går emellertid att finna företag som både konkurrerar och samarbetar med samma företag, något som brukar benämnas som en co-opetitiv relation. En sådan relation går att återfinna inom den svenska försvarsindustrins offsetrelationer. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att beskriva och förklara hur samarbete och konkurrens förenas i en och samma relation, nämligen en offsetrelation, samt utreda vilka aspekter som är av vikt för att det co- opetitiva förhållandet i nämnda relation skall vara fördelaktigt för alla inblandade parter. Genomförande: Denna studie grundar sig främst på fyra intervjuer med representanter från organisationer inom försvarsindustrin. Vi har även till viss del använt oss av vår kandidatuppsats och data som samlades in till denna. Resultat: Vi har funnit att den co-opetitiva relation som återfinns i försvarsindustrin har en högre grad av samarbete än konkurrens. För att hantera situationen där både konkurrens och samarbete förekommer utnyttjas en mellanhand i form av en industriförening. Den enskilt viktigaste aspekten är skapandet av förtroende mellan parterna. Det är även viktigt att företagen har realistiska förväntningar med relationen och är medvetna om dess för- och nackdelar.