Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om det kommer att ske en förskjutning mellan redovisningskonsulternas och revisorernas arbetsuppgifter i och med avskaffandet av revisionsplikten. Vi har valt en kvalitativ ansats till vår studie, där utgångspunkten främst har varit djupgående intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter på Grant Thornton, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, mindre revisionsbyrå, mindre redovisningsbyrå samt branschorganisation Svenska redovisningskonsulternas förbund (SRF).  Det kommer att ske en förskjutning av båda yrkesrollerna men det är ännu ovisst i vilken grad det kommer att ske. Det är i dagsläget oklart vilka alternativ till revision som kommer att komma och en intressant studie skulle vara att göra en liknande undersökning när man vet alternativen till revisionen. Denna uppsats bidrar till en ökad förståelse för yrkeskategorierna revisor/redovisningskonsult och deras nuvarande och framtida yrkesroller. Uppsatsen bidrar även till att ge en bild av den framtida konkurrensen och hur byråerna och SRF förbereder sig inför avskaffandet av revisionsplikten.

Bakgrunden börjar med att ta upp den svenska elmarknadens historia där Vattenfall har varit den dominerande aktören. Elmarknaden är sedan 1996 avreglerad, vilket innebar att elhandelssidan och produktionssidan är utsatt för konkurrens. Elmarknaden präglas av tre stora elhandelsföretag som har ungefär hälften av marknaden. De andra elhandelsföretagen måste nyttja strategier för att konkurrera mot de stora elhandelsföretagen samtidigt som konkurrensen möjligen är orättvis. Uppsatsens frågeställningar är: Hur ser konkurrensvillkoren ut på elmarknaden? Vad har de olika elhandelsföretagen för konkurrensstrategier? Hur använder elhandelsföretagen sina konkurrensstrategier för att bemöta andra elhandelsföretag? Syftet är att jämföra likheter och skillnader mellan elhandelsföretagens strategier för att försöka förstå och diskutera vad detta beror på. De teorier som har använts i uppsatsen är Porters branschstrukturanalys, Strategiska grupper, samt konkurrensstrategier. För att besvara syftet har vi använt oss av en fallstudie där intervjuer gjorts på de undersökta företagen. Ett snöbollsurval användes för att göra urvalet där de undersökta företagen är Vattenfall, E.ON, Fortum, Göteborg Energi Dinel, Telge Energi, GodEl, Kraft och Kultur, Kraftaktörerna samt O2. Dessa företag har delats in i tre kategorier beroende på hur stora de är. Vattenfall, E.ON och Fortum är de stora elhandelsföretagen. DinEl, Telge Energi samt GodEl är de mellanstora elhandelsföretagen. Kraft och Kultur, Kraftaktörerna samt O2 är de mindre elhandelsföretagen. Uppsatsen har kommit fram till att marknaden präglas av en hård konkurrens där kunderna oftast har fokus på ett lågt pris. De stora elhandelsföretagen agerar som marknadsledare där de försvarar sin kundstock. De stora elhandelsföretagen är lika i sin organisationsstruktur men har olika strategier. De mellanstora elhandelsföretagen är ganska olika i sin organisationsstruktur, dock har de försökt att hitta olika mervärden genom bland annat miljö och välgörenhet. Två av företagen är marknadsutmanare och en är marknadsnischare. De mindre elhandelsföretagen präglas av nischning, dock är ett av företagen en marknadsföljare. Skillnaderna bland elhandelsföretagen låg främst i vilken grad företagen är vertikalt integrerade samt i vilket utsträckning de gav service.

Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.    Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.    Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer. För Dagbladet är motsvarande siffra 44 procent.    Båda tidningarna har ökat sin andel nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna sedan 1994 – något som styrker tidigare forskning om att svenska dagstidningar använder allt mer nyhetsbyråmaterial. I Sundsvalls Tidning har andelen nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna ökat från 31 procent år 1994 till 47 procent år 2009. I Dagbladet har andelen nyhetsbyråproducerat material ökat från 26 procent år 1994 till 44 procent år 2009.

Bakgrund: MP3-spelarens historia är inte särskilt lång, utan snarare intensiv. Marknaden för MP3-spelare är idag stor, under år 2005 såldes hela 855 800 spelare i Sverige. Nästan alla teknikföretag säljer någon variant av spelare och de finns i alla storlekar och utseenden. Trenden är att skapa så annorlunda MP3-spelare som möjligt, och vikten av att differentiera sig genom att skapa ett mervärde är central. De största aktörerna på marknaden har varierat under de senaste åren, mycket beroende på vem som släppt den senaste och mest uppskattade spelaren. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera olika märken av MP3-spelare och dess konsumenter, och därigenom undersöka vilka faktorer konsumenterna anser skapar mervärde i den konkurrensutsatta branschen för MP3-spelare. Detta jämförs med återförsäljarnas syn på vilka mervärden de olika MP3-företagen levererar och sedan analysera om dessa två perspektiv stämmer överens. Metod: För att vårt syfte skulle uppnås valde vi att göra både en kvalitativ undersökning av återförsäljare, samt en kvantitativ undersökning av konsumenter. Fem återförsäljare intervjuades och 100 enkäter delades ut till konsumenter. Slutsats: Vi har kunnat konstatera att återförsäljarna och konsumenternas perspektiv av vad som är viktigt på en MP3-spelare är överensstämmande. Det centrala i en MP3-spelare är kvaliteten i produkten, utöver det är designen en mycket viktig aspekt. Vad vi har kunnat konstatera är att alltså att mervärdet som är dominerande när det gäller MP3-spelare är kvaliteten på produkten.

No description available.

Industrin och dess företrädare har uttryckt stor oro över elprisutvecklingen i Sverige. Denna uppsats undersöker effekter och konsekvenser av elpriser på gjuteriföretag i Sverige under perioden 2002-2005. Elprisets nivå och variation står i centrum, då uppsatsen utgår från företagens kostnadsperspektiv. Uppsatsen ämnar pröva hypotesen att företagens resultat är starkt beroende av elprisets utveckling. För att bevisa eller förkasta detta samband utförs en korrelationsanalys på olika för företagen centrala nyckeltal såsom soliditet och nettoresultat, jämfört med elprisets utveckling. Utöver denna kvantitativa ansats kompletteras undersökningsresultaten med kvalitativa data i form av semistrukturerade intervjuer, detta för att ge en bredare grund för slutsatser. Elpriserna har stigit sedan elmarknadsreformen 1996, då marknaden avreglerades. Vintern år 2003 blev elpriserna rekordhöga, vilket ledde till protester från industrin. Under 2006 har rekordhöga elpriser tyngt industrin, vilket lett till att företag som Rottneros AB flyttat delar av verksamheten till Polen. Uppfattningen att svenska elpriser är höga och volatila prövas också genom att jämföra forskningsresultaten med statistik för Europa, genom statistik från den europeiska statistikbyrån Eurostat. Slutsatserna av uppsatsen är att den eventuella krisen i svensk industri inte går att spåra i företagens bokslut. Företagen uppvisar till och med 2005 en i genomsnitt god finansiell ställning, trots att elpriset 2003 låg på rekordnivåer. Det går inte att visa ett statistiskt samband mellan elprisets utveckling och viktiga nyckeltal, vilket i sin tur innebär att elpriset inte kan sägas vara den enskilda framgångsfaktorn i sammanhanget utan att andra variabler har en större påverkan.

Valet 2006 blev en stor framgång för Sverigedemokraterna. Partiet gick starkt framåt och är numera representerat i ungefär varannan svensk kommun. Sverigedemokraterna kan betecknas som ett högerpopulistiskt främlingsfientligt parti, och dess framgångar har väckt oro hos många. Denna uppsats söker efter förklaringar till Sverigedemokraternas valframgångar med utgångspunkt i nationalekonomisk teori om invandringens effekt på samhällsekonomin och ekonomisk forskning kring attityder mot invandring. Linjära sannolikhetsmodeller skattas för en rad olika variabler av främst socioekonomisk art och Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalen 2006 som beroende variabel. De starkt signifikanta resultat som hittas innebär att i kommuner som har relativt sett högre arbetslöshet, lägre utbildningsnivå, lägre andel utomeuropeiskt födda, högre brottslighet, högre andel under 45 år samt där ohälsotalet ökat mellan 2002 och 2005, där är sannolikheten att Sverigedemokraterna fått många röster högre än för kommuner där motsatta förhållanden råder. Det finns också regionala effekter, såsom en positiv effekt för Skånekommuner och en negativ för kommuner i Norrland. Ett antal olika modeller specificeras, där en av dem innebär att en procentenhets högre nivå på de respektive variablerna ger en effekt i storleksordningen +0,3 procentenheter för arbetslösheten, -0,08 för andel med eftergymnasial utbildning, +0,19 för anmälda brott, -0,2 för andelen utomeuropeiskt födda, -0,3 för andelen 45-64 år, -0,16 för andelen 65 år och äldre, samt +0,06 där ohälsotalet ökat med 1 procent mellan 2002 och 2005.

Med hjälp av tre semistrukturerade intervjuer gjorda år 2010 undersöktes Uppsala kommuns möjligheter att planera sin skolverksamhet utifrån offentlig och privat bestämmanderätt, effektivisering och konkurrensanpassning, samt jämlikhet och segregation.  Uppsala kommun arbetar utifrån en hög tilltro till den konkurrensutsatta marknadens positiva inverkan på skolan och prioriterar individens rätt att välja. Valfriheten försvårar kommunens planering, men anses ha en positiv inverkan på den kommunala skolans effektivitet och kvalitet. Kommunen har möjlighet att påverka segregation genom att underlätta elevernas rörlighet samt utveckla instrument för informationsspridning och kvalitetsjämförelser.

Media har i flera år skrivit om att centrumhandeln i många städer har en negativ tillväxt. De externa köpcentrum har under den senaste tiden haft en positiv tillväxt. Under de 10-20 senaste åren så har stora detaljhandelskedjor haft som strategi att etbalera sina nya butiker i de externa köpcentrumen. När de väljer att etablera sig där så ökar konkurrensen för centrumgalleriorna. Syftet med denna uppsats är ta reda på centrumledarnas syn på situationen för centrumgalleriorna och de externa köpcentrumen i Västerås och Norrköping. Åtta centrumledare på centrumgallerior och externa köpcentrum i Västerås och Norrköping har intervjuats samt en fastighetsmarknadsutvecklare i Norrköping. De var sex män och tre kvinnor med en medelålder på 44 år. Vi valde att undersöka bokslut från de företag som förvaltar galleriorna och de externa köpcentrumen för att kunna få en mer opartisk bild.   Sammanfattningsvis så visar det sig att det råder en överetablering av centrumgallerior i Västerås och i Norrköping så har konkurrensen ökat markant de senaste åren. Städerna visar en tendens till att ett externt köpcentrum har vuxit sig större och tagit marknadsandelar av centrumgalleriorna och de övriga externa köpcentrumen. I båda städerna ser de externa köpcentrumen centrumgalleriorna som ett komplement till deras handel men centrumgalleriorna ser de externa köpcentrumen som en konkurrent. / The media has for years written about the decline of retail in city centers. The external malls have recently experienced a positive growth. In the last 10-20 years large retail companies have had a strategy to establish their new stores in the external malls. After the establishment the competition for city center malls increased. The purpose of this paper is to find out the mall managers view on the situation of the city center malls and external shopping centers in Västerås and Norrköping. Eight mall manager in Västerås and Norrköping were interviewed and a real estate market developer. There were six men and three women with a mean age of 44 years. We also chose to examine the financial statements from the malls companies in order to get a more impartial view. Summary of the results shows that in Västerås there is an over establishment of the city center malls and in Norrköping the competition has significantly increased over the last several years. The cities show a tendency that one external mall has grown larger and taken market shares of city center malls and other external malls. In both cities the external malls see the city center malls as a complement but the city center malls see the external shopping malls as a competitor.

Konkurrens är ett fenomen som vi alla någon gång utsätts för. Vissa träffar på det på arbetsplatsen, vissa gör det inom idrotten och vissa gör det inom det sociala livet med vänner och familj. Troligen får många bekanta sig med konkurrens på alla dessa platser samtidigt. Syftet med denna studie var att synliggöra hur lärande skapas och vad unga idrottare lär sig i en idrottspraktik med hög konkurrens.  Detta undersöktes med hjälp av intervjuer med unga idrottare som utsatts för konkurrens inom idrotten och även observation av en idrottspraktik där hög konkurrens fanns.  Lärandet inom laget vi undersökte byggde på att man provade sig fram. Ungdomarna formulerade teorier och testade sedan dessa teorier i verkligheten. Det man lär sig handlar oftast om att försöka göra saker som man antar att ledarna uppskattar.  Spelarna uppförde sig mycket disciplinerat då de antog att det var det som ledarna uppskattade. De lärde sig att inte ställa frågor, inte uttrycka sina åsikter och inte bry sig om sina medspelare. Konkurrensen kommer även till uttryck genom att spelarna ignorerar det sociala på uttagningarna och endast fokuserar på att göra sitt bästa på planen. Detta gör att spelarna tenderar att umgås med de spelare som de redan känner sedan tidigare.