Denna studie tog sin bakgrund i att sociala medier och internet har blivit en allt större del av våra liv och påverkat hur vi kommunicerar med varandra och företag. Ytterligare en grundläggande aspekt av arbetet var den service-dominanta logikens efterfrågan på ett större kundfokus från företagen. Därmed var det intressant enligt mig att studera konsumenters inflytande på företags varumärken och deras värdeskapande. Studien har sedan genomförts kvalitativt genom intervjuer med producerande företag. Företagen är aktiva inom friluftssektorn med inriktning mot skidåkning. En intevju genomfördes även med en konsult som jobbar med sociala medier. Referensramen som har använts innehåller de teoretiska områdena sociala medier, värdeskapande och varumärket. Slutsatsen i arbetet är att konsumenterna kan påverka företagets varumärke och värdeskapande. Dock kräver det att konsumenten inleder interaktionen med företaget. Däremot framkom det även att företagen inte ser SM som en trovärdig källa och uppvisar tendenser på en uppdelning mellan våra digitala liv och de liv vi lever i verkligheten. Det leder i sin tur till begränsningar på konsumentens grad av inflytande på företagen.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga fördelar respektive nackdelar av socialt ansvarstagande inom klädbranschen, samt undersöka kommunikationens betydelse för CSR och dess påverkan på varumärket. / <img src="file:///page5image13816" />Is to identify the advantages and disadvantages of social responsibility in the clothing industry, and examine the importance of communication of CSR and its impact on the brand.

Abstract The purpose of this study is to investigate how value creation influences consumers´ choice of market place. We have chosen to focus on how inner city centers can compete with external shopping malls by examining what values consumers find essential in shopping areas. The development within the retail market with more external malls outside cities has resulted in impoverished city centers; therefore, new strategies towards more attractive servicescapes in the inner city are crucial. The study is based on a qualitative approach due to deeper understanding and closeness to the subject, where Kalmar city is chosen as a case. We have completed a focus group study where respondents from each target group where represented. Furthermore, we have accomplished personal interviews category business- men and women from the trade sector in Kalmar. The conclusion has been submitted in different elements within a servicescape where cooperation between different industries, importance of attractive meeting places and pleasant atmosphere were the core findings for value creation. If a city centre corresponds to the findings of value added elements, it is argued to be a strong competitor in today’s concrete retail market

<p>Obesity and overweight are today classified as one of the largest epidemics in the Western world and is threaten a large part of the population. As a reaction to this a major health trend has emerged in recent decades. Every day consumers are exposed to information from the media about what is healthy or unhealthy to eat and the recommendations change frequently.</p><p>There is great interest in healthy food on the Swedish food market, but still healthy foods only represents a small proportion of the total food sales. The essay examines the gap between the current and potential demand for healthy food and if it can be explained by any of the following factors: lack of information, price, taste or cognitive behavioral.</p><p>To study these questions a quantitative method have been used and 213 questionnaires were collected. The intention is to draw general conclusions about the entire population. We discussed and analyzed the quantitative data together with the frame of reference based on the four factors and the discussion led us to the following conclusions:</p><p>Price and parts of the cognitive behavior inhibits the consumption of healthy foods on the Swedish food market. The other factors studied can not explain the inhibited consumption.</p><p>Based on the conclusions we recommend “svenska Livsmedelsverket” to communicate its policies through traditional marketing channels to better reach out to all consumers. We also believe the Swedish food market is ready for a new store concept with only healthy food.</p>

Idag ökar kraven på att både företag och konsumenter tar ett större ansvar för miljön. Det härgäller i synnerhet för företag som producerar kläder. Miljötrenden har därför medfört att ävenklädgrossisten Wiges AB har valt att satsa på ekologiskt material. Deras stora satsning undervåren 2008 har varit en kollektion i det ekologiska materialet bambu. Senare under höstenkommer de dessutom även att utöka sortimentet med Organic Cotton. Än så länge uppleverdock Wiges att efterfrågan av deras ekologiska sortiment inte är särskilt stor. Vad det härberor på är dock inte helt klart. Det här ledde oss in på att undersöka vilka strategier somWiges kan välja för att öka efterfrågan på sitt ekologiska sortiment.Kvalitet, miljö och hälsa är de nya trenderna och de här tre faktorerna tycks idag varaviktigare än ett lågt pris. Efterfrågan på ekologiska varor har också stigit i Sverige under detsenaste året. Det finns dock inte någon bekräftad och enhetlig bild över hur den miljövänligakonsumenten ser ut. Vi blev därför intresserade av att även undersöka hur Wiges personal ochderas kunder beskriver ”de gröna konsumenterna”, samt vad färska studier visar angående”de gröna konsumenterna”?Med utgångspunkt från vår problemformulering mynnade syftet ut i följande tes; Syftet är atthjälpa Wiges att ta reda på vilka strategier som de kan välja för att öka efterfrågan på sittekologiska sortiment. För att kunna göra det behöver vi även undersöka hur Wiges personaloch kunder beskriver ”de gröna konsumenterna”, samt redogöra för vad färska studier har attsäga kring den här typen av konsumenter.Vårt empiriska material har samlats in genom intervjuer med Wiges personal och med kundersom har handlat ekologiska produkter utav Wiges, respektive inte har handlat ekologiskaprodukter utav Wiges. Vi har även valt att komplettera vår empiri med färska undersökningarinom ämnet.De slutsatser vi kunnat dra är att det råder brist på kännedom och kunskap om Wigesekologiska sortiment. Det tycks även vara så att konsumenten värderar materialets egenskaperi produkten bambu, framför miljön. Wiges bör därför i första hand kommunicera vad kundensjälv kan tjäna på att handla ekologiskt. Eftersom Wiges kunder och slutkonsumenter bestårav lågprisbutiker gör det att priset avgör deras efterfrågan. Flera empiriska källor tyder på attdet idag är den yngre generationen som är intresserade av att handla ekologiskt. En annanslutsats vi kunnat dra är att det kan finnas skilda målgrupper ibland de ekologiskakonsumenterna, och att det kan vara en fördel om Wiges anpassar kommunikationen beroendepå vilken målgrupp de vill nå. Det kan vara lönsamt för Wiges att vända sig till lite dyrarebutiker då den ekologiska konsumenten har relativt hög inkomst. Även Wiges säljare tror attdyrare butiker har större efterfrågan på ekologiska produkter. / Uppsatsnivå: D

Objectives: To investigate the relationship between ecstasy use and mental disorders in a representative sample of adolescents and young adults. Method: Data for this investigation were drawn from the Early Developmental Stages of Psychopathology (EDSP) study, an epidemiological-longitudinal study in which 14-24 year-olds were examined prospectively over a period of about 4 years. Results are based on N=2462 participants who completed the whole study period and for whom drug use behavior could be determined. Results: (1) Ecstasy users, compared with non-users, were at significantly increased risk of DSM-IV substance related disorders, including alcohol use disorders (52.6 vs. 15.6%; OR=5.6, 95% CI=3.8-8.1). Further, ecstasy users also had a higher risk of alcohol use disorders, when compared with users of other illicit substances (52.6 vs. 40.3%; OR=1.7, 95% CI=1.1-2.4). (2) Ecstasy users had significantly higher rates for almost all DSM-IV mental disorders examined when compared with non-users (any non-substance use disorder: 68.7 vs. 44.5%; OR=3.1, 95% CI=2.1-4.4) and compared with users of other illicit drugs (any non substance use disorder: 68.7 vs. 55.5%; OR=1.8, 95% CI=1.2-2.6). (3) Ecstasy users also reported significantly higher rates of prescription medicine use, though they did not use more medical services than non-drug users. (4) Analyses of temporal patterns of ecstasy use and disorder onset revealed that the first use of ecstasy was secondary to the onset of DSM-IV mental disorders in the majority of cases. Still, subjects with mental disorders at baseline also showed a significantly increased risk for initiation of ecstasy use during the 4-year follow-up period. Conclusions: Care should be taken in cross sectional studies in interpreting mental disorder signs and symptoms merely as a consequence of ecstasy use, as ecstasy use might be associated with the use of multiple substances, and onset of mental disorder is more likely to precede rather than to follow use of ecstasy and related substances.

Syftet med denna studie är att beskriva och förklara eventuella samband mellan miljömedvetet beteende, uppfattad konsumentpåverkan och val och uppfattning av elbolag, samt hur informanterna uppfattade sitt elbolags marknadskommunikation. Kvantitativ metod tillämpades, där 273 informanter svarade på en enkät. Ett bekvämlighetsurval gjordes bland studenter på Högskolan Väst. Data analyserades i SPSS, där bland annat en faktoranalys, Pearson korrelationsanalys och T-test användes. Teoriavsnittet behandlade teorier och tidigare forskning gjort kring marknadskommunikation, gröna marknadsföring, den gröna konsumenten, den gröna konsumentens köpprocess samt grön marknadsföring inom grön el. Studien fann ett starkt linjärt signifikant samband mellan miljömedvetet konsumentbeteende och val och uppfattning av elbolag. Vidare fanns det ett samband mellan ålder och miljömedvetet beteende. Ju äldre informanterna var desto mer miljömedvetet beteende hade dem. Det fanns dessutom en signifikant skillnad mellan kvinnor och män. Kvinnliga informanterna hade i genomsnitt ett mer miljömedvetet beteende än manliga informanterna. Sambandet i ålder och skillnaderna i könen hittades dock inte vad gäller informanters val och uppfattning av elbolag. Vidare fann studien att informanter i hög grad ansåg att de med sitt konsumentbeteende kunder påverka omgivningen i en positiv riktning. Det fanns ett signifikant samband mellan val och uppfattning av elbolag och uppfattad konsumentpåverkan. Ju mer informanterna ansåg att de med sitt konsumentbeteende kan påverka omgivningen desto mer påverkade detta deras val och uppfattning av elbolag. Kvinnor tänker i genomsnitt mer på hur produkter de köper påverkar miljön och andra människor än de manliga informanterna. Vad gäller informanternas uppfattning av deras elbolags marknadskommunikation ansåg dessa att den var bristfällig. Då tidigare forskning påvisat att studenter kan vara en bra målgrupp för elbolag som säljer grön energi och då även denna studie uppvisat på att informanterna i hög grad ansåg att de med sitt konsumentbeteende kan påverka sin omgivning drar vi slutsatsen att studenter kan vara en bra målgrupp för elbolagen med grön marknadsföring. Dock bör det primära fokuset för elbolagen i deras marknadskommunikation ligga på priset, då informanterna uppgett att de skulle föredrar grön el om priset var detsamma som de mindre miljövänliga alternativen. Vidare forskning inom detta problemområde krävas för att fastställa om så verkligen är fallet. Vi rekommenderar att framtid forskning bör använda sig av ett sannolikhetsurval, vilket skulle möjliggöra en generalisering av resultaten.

<p>Uppsatsen behandlar producentansvar för elektriska och elektroniska artiklar, konsumenten och risksamhället (Ulrich Beck). Syftet är att belysa producentansvaret för el-produkter ur ett konsumentperspektiv. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ intervju med kommunal tjänsteman vid Norrköping kommun, intervjuer med återförsäljare i Norrköping, flödesschema över el-produkter och information och slutligen har producentansvaret för el- produkter analyserats med utgångspunkt i Becks verk Risksamhället. El-produkter inebär tidstypiska risker för den reflexiva moderniseringsprocessen. Producentansvaret för el-produkter kan ses som ett försök att lösa problematiken kring resurser som hamnat på fel plats. För ökad insamlingsfrekvens av el-produkter är information viktig, liksom ökad närhet för konsumenten till insamlingssystemet. För att öka närheten till insamlingssystemet har hyresvärdar och kommun en viktig uppgift att fylla. Återförsäljare har genom sin dagliga kontakt med konsumenterna en viktig uppgift som förmedlare av information i systemet för producentansvar på el- produkter. Tyvärr kan en del återförsäljare inte ge en lokal prägel på informationen.</p>

Obesity and overweight are today classified as one of the largest epidemics in the Western world and is threaten a large part of the population. As a reaction to this a major health trend has emerged in recent decades. Every day consumers are exposed to information from the media about what is healthy or unhealthy to eat and the recommendations change frequently. There is great interest in healthy food on the Swedish food market, but still healthy foods only represents a small proportion of the total food sales. The essay examines the gap between the current and potential demand for healthy food and if it can be explained by any of the following factors: lack of information, price, taste or cognitive behavioral. To study these questions a quantitative method have been used and 213 questionnaires were collected. The intention is to draw general conclusions about the entire population. We discussed and analyzed the quantitative data together with the frame of reference based on the four factors and the discussion led us to the following conclusions: Price and parts of the cognitive behavior inhibits the consumption of healthy foods on the Swedish food market. The other factors studied can not explain the inhibited consumption. Based on the conclusions we recommend “svenska Livsmedelsverket” to communicate its policies through traditional marketing channels to better reach out to all consumers. We also believe the Swedish food market is ready for a new store concept with only healthy food.

Uppsatsen behandlar producentansvar för elektriska och elektroniska artiklar, konsumenten och risksamhället (Ulrich Beck). Syftet är att belysa producentansvaret för el-produkter ur ett konsumentperspektiv. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ intervju med kommunal tjänsteman vid Norrköping kommun, intervjuer med återförsäljare i Norrköping, flödesschema över el-produkter och information och slutligen har producentansvaret för el- produkter analyserats med utgångspunkt i Becks verk Risksamhället. El-produkter inebär tidstypiska risker för den reflexiva moderniseringsprocessen. Producentansvaret för el-produkter kan ses som ett försök att lösa problematiken kring resurser som hamnat på fel plats. För ökad insamlingsfrekvens av el-produkter är information viktig, liksom ökad närhet för konsumenten till insamlingssystemet. För att öka närheten till insamlingssystemet har hyresvärdar och kommun en viktig uppgift att fylla. Återförsäljare har genom sin dagliga kontakt med konsumenterna en viktig uppgift som förmedlare av information i systemet för producentansvar på el- produkter. Tyvärr kan en del återförsäljare inte ge en lokal prägel på informationen.