<p>I den här magisteruppsatsen studeras den interna kommunikationen på Stadium AB genom en fallstudie och två enkätundersökningar. Författarna har undersökt huruvida den interna kommunikationen har en avgörande roll då företagsledningen skall förmedla önskad image och funktionell kvalitet till konsumenterna, samt vilken roll den interna kommunikationen har för konsumenternas uppfattning om företaget.</p><p>Studien visar att Stadiums företagsledning förmedlar en stor mängd budskap, såsom vision, affärsidé, värderingar och mission till sina anställda. De anställda har svårighet att ta till sig all denna information och kan därför inte sprida vidare dessa budskap till konsumenterna. Vidare visar studien att konsumenterna till viss del uppfattar Stadium på det sätt som företagsledningen önskar. Det går dock att finna vissa faktorer där företagsledningens och konsumenternas uppfattningar märkbart skiljer sig ifrån varandra.</p><p>Studien har genomförts i tre olika faser. Först intervjuades informationsansvarig på Stadium för att författarna skulle få fram den bild av företaget som företagsledningen önskar att konsumenter och personal har. I fas två intervjuades butikschefer och personal i Stadiumbutiker i fyra städer för att se om företagsledningens budskap hade nått fram. Slutligen gjordes en enkätundersökning bland konsumenter i de städer som undersökning ägde rum för att kunna se vilken syn dessa har på Stadium.</p><p>Författarna har i uppsatsen utgått från aktuella teorier som förklarar sambandet mellan företagsledning, personal och konsumenter. Dessa teorier grundar sig främst i vikten av kommunikation mellan de olika parterna, men även hur framgångsrika relationer mellan företag och konsumenter går till. Teorierna mynnar sedan ut i en teoretisk referensram där författarna har skapat en modell som visar hur spridningen av information förhåller sig mellan företagsledning, personal och konsumenter.</p><p>Under arbetets gång har författarna samlat in en stor mängd empiriska data som ligger till grund för uppsatsens empiri, analys, resultat och slutsats. Denna information går att finna i bilagorna i slutet av arbetet. Den information som författarna anser är relevant går att finna i empirikapitlet. Efter detta följer författarnas analys där väsentliga delar ur empiriavsnittet diskuteras. Analyser mynnar sedan ut i ett resultat och en slutsats där författarna återknyter till uppsatsens problemformulering och syfte.</p><p>Uppsatsen avslutas med en kritisk granskning av rapporten där författarna förklarar och diskuterar de faktorer som kan ligga till grund för minskad validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. I samband med detta förs även en avslutande diskussion där väsentliga faktorer som inte tagits upp tidigare redogörs.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Politiska partiers ideologier börjar allt mer likna varandra och placerar sig i mitten av höger- vänsterskalan i kamp om väljarna. Under valperioden läggs mer fokus på partiledarens Personal Branding. Partiledaren behöver sälja sin ogripbara och komplexa produkt för att skapa positiva uppfattningar hos väljarna.</p><p><strong>Frågeställningar:</strong> Hur uppfattar riksdagspartierna den egna partiledares Personal Branding? Hur uppfattar väljarna riksdagspartiernas Personal Branding hos partiledarna?, Vilka likheter och skillnader finns mellan riksdagspartiernas uppfattning jämfört med väljarnas uppfattning på Personal Branding?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syfte med studien är att analysera Svenska Riksdagens partiledares Personal Branding. Analysen kommer dels bestå av Riksdagspartiernas uppfattning om den egna partiledaren och väljarnas uppfattning om partiledarnas Personal Branding. Studien kommer även klarlägga skillnader och likheter dem emellan.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien utför en metodtriangulering dvs., använder kvantitativa och kvalitativa metoder. Intervjuer har genomförts med de svenska riksdagspartierna och två enkätundersökningar har genomförts, då författarna gjorde både ett slumpmässigt urval och ett bekvämlighetsurval.</p><p><strong>Teoriområden: </strong>Varumärkesvärde, varumärkesidentitet och Personal Branding</p><p><strong>Resultat: </strong>Studien påvisar att riksdagspartierna vill lyfta fram deras partiledares starkaste egenskaper för att särskilja partiledarna från deras konkurrenter. Studien påvisar tydligt vem av partiledarnas Personal Branding uppfattas positivt eller negativt. Skillnader samt likheter kan tydas mellan riksdagspartiernas uppfattning om partiledarnas Personal Branding kontra väljarnas uppfattningar.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Studien ger en nyanserad bild av den problematik som partiet kontra väljarna står för idag. Resultat visar att Personal Branding är ett betydelsefullt verktyg inom politiken både för Riksdagspartierna själva och väljarna. Riksdagspartierna är beroende av partiledarens Personal Branding, då partiledaren måste förvalta rollen på ett positivt sätt, annars skadar det partiets anseende och partiledarens Personal Branding i form av väljarnas negativa uppfattningar och uteblivna röster.<em></em></p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>The aim of this Master thesis is to explore why some Swedes want to consume”eco-friendly” and whether this fact gives rise to articulated information needs. Two possible explanations for this ”eco conscious” consumption are being tested, either if it is based on a normative belief that it is the right thing to do if you, as a consumer, want to do something about the environmental degradation, or that it is a reaction to a perceived risk, due to the environmental degradation. The method chosen by the author in this thesis is a qualitative text analysis of five Swedish journals. The author also tries to find articulated expressions for information needs based on the will to consume ”eco friendly” that could either be a result of a perceived risk or a feeling of normative rightness. The findings of this thesis are the following: the opinion among Swedish consumers that it is normatively right to select products perceived to be good for the environment, is the most commonly expressed in the  material examined followed by the view that they (the consumers) need more information as to what products to chose if the they are to satisfy their “environmental ambitions”.</p><p> </p>

Imagine how you would react if you learned that your favorite singer was recording new music in a style far from that which you have come to love. Perhaps you would disapprove. Then you might react like many Porsche consumers did when they learned that “their” brand would start producing sports utility vehicles. They are not without peers. In fact, how would you respond if a favored brand would launch, say, a chain of coffee shops? Some people would resist such an idea. These scenarios illustrate how strong consumer-brand bonds may complicate attempts to extend brands into new businesses. The research presented in the thesis explores this connection, towards a better understanding of the stakes facing both companies and consumers. It is an inquiry into tensions of extensions. The thesis comprises four published studies. Three explore how consumers with close ties to a brand react to brand extension. They acknowledge that consumers who come close to a brand potentially become stakeholders with opinions on efforts to change the products and marketing of that brand. They suggest that the implications of combining brand extension and strong consumer bonds can be substantial. The fourth study considers how the financial implications in particular can be analyzed and communicated within organizations. The findings show how brand extension can be an important event in a longer relationship with core consumers. This perspective is easily obscured when concentrating only on the perceptions of “the average consumer”. The thesis highlights symbolic and experiential aspects. It offers a closer look at such things as consumer identity, emotional reactions, and expression of criticism, and the findings should inform communication strategies and decision-making related to brand extensions. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2008. Sammanfattning jämte 4 uppsatser</p>

I den här magisteruppsatsen studeras den interna kommunikationen på Stadium AB genom en fallstudie och två enkätundersökningar. Författarna har undersökt huruvida den interna kommunikationen har en avgörande roll då företagsledningen skall förmedla önskad image och funktionell kvalitet till konsumenterna, samt vilken roll den interna kommunikationen har för konsumenternas uppfattning om företaget. Studien visar att Stadiums företagsledning förmedlar en stor mängd budskap, såsom vision, affärsidé, värderingar och mission till sina anställda. De anställda har svårighet att ta till sig all denna information och kan därför inte sprida vidare dessa budskap till konsumenterna. Vidare visar studien att konsumenterna till viss del uppfattar Stadium på det sätt som företagsledningen önskar. Det går dock att finna vissa faktorer där företagsledningens och konsumenternas uppfattningar märkbart skiljer sig ifrån varandra. Studien har genomförts i tre olika faser. Först intervjuades informationsansvarig på Stadium för att författarna skulle få fram den bild av företaget som företagsledningen önskar att konsumenter och personal har. I fas två intervjuades butikschefer och personal i Stadiumbutiker i fyra städer för att se om företagsledningens budskap hade nått fram. Slutligen gjordes en enkätundersökning bland konsumenter i de städer som undersökning ägde rum för att kunna se vilken syn dessa har på Stadium. Författarna har i uppsatsen utgått från aktuella teorier som förklarar sambandet mellan företagsledning, personal och konsumenter. Dessa teorier grundar sig främst i vikten av kommunikation mellan de olika parterna, men även hur framgångsrika relationer mellan företag och konsumenter går till. Teorierna mynnar sedan ut i en teoretisk referensram där författarna har skapat en modell som visar hur spridningen av information förhåller sig mellan företagsledning, personal och konsumenter. Under arbetets gång har författarna samlat in en stor mängd empiriska data som ligger till grund för uppsatsens empiri, analys, resultat och slutsats. Denna information går att finna i bilagorna i slutet av arbetet. Den information som författarna anser är relevant går att finna i empirikapitlet. Efter detta följer författarnas analys där väsentliga delar ur empiriavsnittet diskuteras. Analyser mynnar sedan ut i ett resultat och en slutsats där författarna återknyter till uppsatsens problemformulering och syfte. Uppsatsen avslutas med en kritisk granskning av rapporten där författarna förklarar och diskuterar de faktorer som kan ligga till grund för minskad validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. I samband med detta förs även en avslutande diskussion där väsentliga faktorer som inte tagits upp tidigare redogörs.

Uppsatsens frågeställning handlar om att beskriva hur konsumenter använder sociala medier inför ett köpbeslut. Syftet är därmed att beskriva de olika sätt som konsumenter använder tjänster i sociala medier i denna process och hur de värderar det innehåll som de väljer att ta del av.  Arbetet har en induktiv ansats utifrån tankarna att användandet av sociala medier är ett nytt ämne där det saknas utförlig forskning. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes 10 intervjuer där respondenterna utgjordes av ett bekvämlighetsurval bestående av studenter på Örebro universitet i åldrarna 21 till 30. Respondenterna valdes utifrån premissen att de använder sociala medier och urvalet blir således inte representativt för samtliga konsumenter, oavsett om de använder sociala medier eller ej. Utifrån intervjusvaren har en modell konstruerats där konsumenter delas in i fyra olika typer av användare utifrån två aspekter. Den ena aspekten är hur hög involvering konsumenten önskar av andra i sitt köpbeslut. Den andra aspekten är om produktens tekniska eller emotionella aspekter anses vara viktigast. De fyra typerna benämns den trendmedvetna, individualisten, experten och den vetgiriga. Den trendmedvetna låter sig huvudsakligen inspireras av innehåll i livsstilsbloggar och modeinriktade diskussionsforum. Individualisten fattar helst beslut utan inblandning av andras åsikter via sociala medier. Experten kan använda sociala medier genom att ta del av konsumenters kommentarer på prisjämförelsesidor. Slutligen kan den vetgiriga använda både specialinriktade forum och bloggar för att underbygga ett köpbeslut. Vad gäller värdering av innehåll skiljer sig de olika användartyperna sig åt. Den trendmedvetna är ute efter värdeladdade beskrivningar som gärna får visa upp produkter. Genom att välja att följa bloggar eller diskussionsforum med liknande smak som sig själv, ökar intresset för innehållet. Individualisten ser få värden i andra konsumenters åsikter i sociala medier. Eftersom den egna smaken styr köpbeslut, önskas inga bedömningar av andra. Experten värderar antal kommentarer över innehållet av specifika användare. Genom att bedöma andelen negativa kommentarer kan uppfattningen av en produkt påverkas. Avslutningsvis värdesätter den vetgiriga insatta användares kommentarer och åsikter. Dessa ses som en god informationskälla av faktamässigt innehåll som dessutom har en stark påverkan på det slutgiltiga köpet. / This bachelor’s thesis aims to explore how consumers use social media in their buying process. The twofold purpose is to describe what information in social media that consumers take into consideration prior to a purchase and how this information is valued. Methodologically, the study takes a qualitative approach in answering the research question, using semi-structured interviews. In total, ten interviews were conducted with students in the ages of 21 to 30 at the University of Örebro, Sweden. These students made up a purposive convenience sample, since they were all acquaintances to the researchers and furthermore had confirmed that they use social media prior to the interview. The qualitative approach and the chosen sample, limits the study to be able to contribute with theoretical generalizations. After analyzing the data collected from the interviews, a matrix model was constructed describing four user types in social media. The matrix depends on two variables: the consumer’s wish to involve others in the buying decision and which of the technical qualities and the emotional qualities of the product was more important. The four different users were labelled the trend follower, the individualist, the expert and the open-minded. The trend follower and the open-minded are most willing to make buying decisions based on content found in social media, while the expert mainly considers other consumers’ opinions when appearing in comments on price-comparison sites. The individualist uses social media primarily as a way of keeping in touch with peers, consequently limiting the possible impact to inspiration from purchases mentioned by friends. Regarding how consumers decide on the value of content, some differences were found between the four user types. The trend follower is interested in descriptive content, such as pictures and fashion related tips, from people who have corresponding ideas of style as the trend follower. The open-minded has a greater interest in technical facts and values content that helps to guide the consumer in the buying decision. The expert takes an opposite viewpoint and values large amounts of short reviews. From these, the expert makes her own judgment. Finally, the individualist only takes the opinions of friends into consideration, and not even these are considered to be particularly valuable.

Abstract The aim of this Master thesis is to explore why some Swedes want to consume”eco-friendly” and whether this fact gives rise to articulated information needs. Two possible explanations for this ”eco conscious” consumption are being tested, either if it is based on a normative belief that it is the right thing to do if you, as a consumer, want to do something about the environmental degradation, or that it is a reaction to a perceived risk, due to the environmental degradation. The method chosen by the author in this thesis is a qualitative text analysis of five Swedish journals. The author also tries to find articulated expressions for information needs based on the will to consume ”eco friendly” that could either be a result of a perceived risk or a feeling of normative rightness. The findings of this thesis are the following: the opinion among Swedish consumers that it is normatively right to select products perceived to be good for the environment, is the most commonly expressed in the  material examined followed by the view that they (the consumers) need more information as to what products to chose if the they are to satisfy their “environmental ambitions”.

Bakgrund: Politiska partiers ideologier börjar allt mer likna varandra och placerar sig i mitten av höger- vänsterskalan i kamp om väljarna. Under valperioden läggs mer fokus på partiledarens Personal Branding. Partiledaren behöver sälja sin ogripbara och komplexa produkt för att skapa positiva uppfattningar hos väljarna. Frågeställningar: Hur uppfattar riksdagspartierna den egna partiledares Personal Branding? Hur uppfattar väljarna riksdagspartiernas Personal Branding hos partiledarna?, Vilka likheter och skillnader finns mellan riksdagspartiernas uppfattning jämfört med väljarnas uppfattning på Personal Branding? Syfte: Syfte med studien är att analysera Svenska Riksdagens partiledares Personal Branding. Analysen kommer dels bestå av Riksdagspartiernas uppfattning om den egna partiledaren och väljarnas uppfattning om partiledarnas Personal Branding. Studien kommer även klarlägga skillnader och likheter dem emellan. Metod: Studien utför en metodtriangulering dvs., använder kvantitativa och kvalitativa metoder. Intervjuer har genomförts med de svenska riksdagspartierna och två enkätundersökningar har genomförts, då författarna gjorde både ett slumpmässigt urval och ett bekvämlighetsurval. Teoriområden: Varumärkesvärde, varumärkesidentitet och Personal Branding Resultat: Studien påvisar att riksdagspartierna vill lyfta fram deras partiledares starkaste egenskaper för att särskilja partiledarna från deras konkurrenter. Studien påvisar tydligt vem av partiledarnas Personal Branding uppfattas positivt eller negativt. Skillnader samt likheter kan tydas mellan riksdagspartiernas uppfattning om partiledarnas Personal Branding kontra väljarnas uppfattningar. Slutsats: Studien ger en nyanserad bild av den problematik som partiet kontra väljarna står för idag. Resultat visar att Personal Branding är ett betydelsefullt verktyg inom politiken både för Riksdagspartierna själva och väljarna. Riksdagspartierna är beroende av partiledarens Personal Branding, då partiledaren måste förvalta rollen på ett positivt sätt, annars skadar det partiets anseende och partiledarens Personal Branding i form av väljarnas negativa uppfattningar och uteblivna röster.

Borglund et al. (2012) argues that today it is becoming increasingly important for companies to work with CSR because stakeholders are more engaged in issues related to social responsibility and the environment. However, much research shows that it does not play a major role how companies work with CSR issues if the information does not reach the final consumer. The focus of this paper is therefore to examine how some of the major clothing companies communicate about their work with CSR issues and if consumers believe that they have the information needed to make an informed purchasing decision that support sustainable development in the garment industry. Our study has among other things found evidence that companies doesn’t reach out with information about their work with CSR. If they would like to reach out to costumers, they need to find better channels. Having the information on the website is not enough to reach out to consumers who are not currently looking for information on CSR. It is found in our study that the knowledge of store managers and other employees in the selected stores are deficient. It is therefore difficult for the consumer to get the information needed to make an informed buying decision.

Syfte: På senaste tiden har betydelsen av företags ansvar för sociala frågor och miljöfrågor, med andra ord arbete med CSR-frågor, ökat drastiskt. Konsumenter är en av intressentgrupperna som sätter press på företag att tillverka produkter på ett ansvarsfullt sätt. Dessa konsumenter ställer krav på företag och utövar makt genom medveten konsumtion. Diverse forskningar visar dock att konsumenters attityder gentemot sådana företag inte alltid resulterar i köp av ”goda” produkter. Studiens syfte är att undersöka om konsumenters attityder och uppfattningar gentemot märkta varor resulterar i köp. Om så inte är fallet vill vi undersöka om det finns andra faktorer som ligger bakom dessas köpbeteende i livsmedelsbutikerna när valet står mellan produkter som representerar företags engagemang i CSR-frågor och övriga ”omärkta” produkter.  Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Undersökningen ägde rum på ICA Maxi i Gävle med besökare som på frivilligt grund begav sig till butiken. Respondenterna fick besvara enkäten efter de handlat. De data vi samlade in bearbetades och presenterades med hjälp av stapeldiagram. Resultaten analyserades sedan löpande. Resultat &amp; slutsats: Vi har kommit fram till att respondenterna har en positiv inställning gentemot KRAV-märkta produkter samt gentemot de företag som står bakom de ”goda” produkterna. Majoriteten av dessa konsumenter har en tendens att handla dessa varor ofta. Förslag till fortsatt forskning: Vi är medvetna om att det kan finnas skillnader mellan hur män och kvinnor köper märkta varor samt att detta kan skilja sig mellan olika åldrar, nationaliteter samt olika samhällsklasser. Det skulle vara intressant att genomföra en liknande studie som även tar hänsyn till de demografiska faktorerna. Ytterligare förslag till fortsatta studier är att utöka undersökningen, det vill säga genomföra undersökningen med ett ökat urval. Med ett större urval skulle det vara möjligt att dra generella slutsatser och eventuellt göra en djupare jämförelse med tidigare forskning. Uppsatsens bidrag: Resultatet av studien visar att det kan ha skett en förändring sedan de senast gjorda undersökningarna, vilket kan ge en anledning till vidare forskning med större urval. / Aim: The importance of corporate responsibility for social and environmental issues, in other words CSR issues, has increased dramatically over time. Consumers are one of the stakeholder groups that put pressure on companies to manufacture products in a responsible manner. Consumers demand that companies act responsibly. They also think that they exercise power through conscious consumption. Various research show that consumers' attitudes towards such firms do not always result in the purchase of "good" products. The purpose of this study is to examine whether consumers' attitudes and perceptions towards certified products will result in purchase. If this was not the case, what are the factors that influence their purchase behavior when consumers face the choice between products that represent the company's commitment to CSR issues and other "uncertified" products? Method: The study was conducted with a quantitative method in the form of a survey. The study took place at ICA Maxi Gävle with visitors who visited the store on a voluntary basis. The respondents were asked to answer the questionnaire after their purchase. The data we collected was processed and presented using bar charts. The results were analyzed continuously. Result &amp; Conclusions: We have found that the respondents have a positive attitude towards the KRAV-certified products as well as towards the companies behind the "good" products. The majority of these consumers tend to buy these goods often. Suggestions for future research: We are aware that there may be differences between how men and women are buying certified goods and that this may differ between different ages, nationalities and social classes. It would be interesting to conduct a similar study that takes into account demographic factors. Additional suggestion for future studies is to carry out a study with a larger sample. This would make it possible to draw general conclusions and possibly make a deeper comparison with previous research. Contribution of the thesis: The study shows that there may have been a change since the most recent surveys, which can give a reason for further research with larger samples.