Levande djur är föränderliga av naturen och kan påverkas av förändringar så som ryttarbyte eller intryck från omgivningen. Således särskiljer sig levande djur jämförligt med döda ting såsom ett kylskåp,  en brödrost eller en bok. Utan hänsyn till varornas skillnader omfattas dessa ting av konsumentköplagens bestämmelser under förutsättning att det rör sig om ett konsumentköp. Detta menar verksamma inom hästnäringen skapar problem eftersom konsumentköplagens bestämmelser har som utgångspunkt att reglera köp av ”döda ting”. Konsekvensen av ett starkt konsumentskydd i kombination med handel av levande djur har gett resultat till att näringsidkarna inte vill sälja till konsumenter då riskerna upplevs som oproportionerligt stora. Kritiken är utbredd i Europa, vilket har gett till resultat nya möjligheter till att undanta levande djur ifrån konsumentköplagen. Svenska staten har således genomfört en utredning av anledning utav det nya varudirektivet, utredningen åskådliggör problematiken och förevisar vilka områden som behöver särregleras gällande konsumentköp av hästar. Problemen har uppkommit vid handel av hästar har identifierats genom att analysera lagstiftning, samt statens offentliga utredning för att besvara frågan, om det föreligger ett behov av speciallagstiftning gällande konsumentköp av hästar. Sammanfattningsvis är resultatet av analysen att problematiken gällande hästar och konsumentköplagen skulle kunna minimeras genom att tillämpa en särreglering vid handel av levande djur.

Hästar är ett speciellt handelsobjekt som konstant förändras på in- och utsidan av olika anledningar, vilket kan föranleda komplikationer mellan avtalsparter. De kan inneha fel i sin anatomi som inte direkt inverkar på hästens funktionsduglighet, men också ådra sig beteendestörningar samt röntgenförändringar som är svåra att kartlägga bakåt i tiden. Sådana ”fel i häst” inverkar på riskens övergång och lämpligheten kring felbestämmelserna i KöpL och KköpL för att identifiera ”fel i vara”. Det blir som mest komplicerat när tvisterna omfattas av KköpL eftersom fel som uppenbarar sig inom de första sex månaderna ska anses ha förelegat vid köpets ingående. Mätningar och analyser visar att det föreligger en hög processfrekvens inom hästmål som dessutom kan relateras till just utformningen av KöpL och KköpL. För tillfället åligger det köpare och säljare att utforma ”kliniska” standardavtal för att parterna ska kunna utläsa huruvida fel i häst föreligger och undvika tvist. Är standardavtalet eller bilagorna bristande löper tvisten en stor sannolikhet att leda till domstol där ärendet blir en fråga om vilken part som kan föra bäst bevisning om fel föreligger i varan eller inte. Effekten av felbestämmelsernas utformning i KöpL och KköpL har bidragit till att domstolarna genomfört inkonsekventa bedömningar kring huruvida fel i vara föreligger. Trots att det existerar en hel del standardavtal som kan komplettera KöpL och KköpL åligger det parterna (lekmän) en väldigt tung börda att upprätta komplicerade och tekniska avtal för att undvika eller friskriva sig från vissa bestämmelser eller förhållanden. En reglering av standardavtal på nationell nivå där avtalen måste uppfylla en särskild minimi standard skulle kunna skapa en bättre förutsägbarhet för både parter, ombud och domstolen. Processfrekvensen kan troligtvis med hjälp av dessa små förändringar minskas på lång sikt. / Horses are special objects of sale that are constantly changing in the interior and exterior for various reasons. Because of that, they may obtain defects within their anatomy that does not directly affect the horse's functionality, as well as behavioural disturbances and radiographic changes that are difficult to track back in time. Such "defects" affect the passing of risk and the suitability of the Swedish sale of goods Act (SSOGA) and the Swedish consumer Act (SCA), since both these laws are designed for “general everyday goods”. Transactions are especially complex whenever the SCA is applied, since defects that occur the first six months are presumed to have existed before the passing of the risk. Statistics show that there is a high frequency of horse trials that can be related to the configuration of the SSOGA and the SCA. As for now, buyers and sellers are obligated to develop "clinical contracts” in order to determine whether a defect within a horse is a breach of contract. Otherwise, there is a high risk that the dispute will end up in court where trial costs often exceeds the value of the horse. The effect of how the SSOGA and the SCA is designed has resulted in an inconsistent assessment by the courts on whether defects within a horse constitute a breach of contract. Although there are a lot of standard contracts that can complement the SSOGA and the SCA, there is a heavy burden on parties trading with horses to establish complex and technical contracts in order to remove themselves from certain provisions or conditions. A regulation concerning standard contracts at a national level, with specific minimum requirement on the design of standard contracts, could create a better predictability for par-ties, councils and the court. The high frequency within horse trials can probably decrease with the help of these small changes in the long run.

No description available.

Sammanfattning Begagnade varor har under flera år kunnat säljas med förbehållet “befintligt skick”. Förbehållet utgör en felbestämmelse som möjliggör för näringsidkaren att genom en generellfriskrivning undgå ansvar för fel som varan kan förväntas besitta. Den 1 maj 2022 trädde dennuvarande konsumentköplagen (2022:260) ikraft, i vilken förbehållet “befintligt skick” ej längre kan tillämpas vid försäljning av begagnade varor. Den nuvarande konsumentköplagen grundar sig i Varudirektiv 2019/771, vilket leder till en mer enhetlig reglering inom EU. Varudirektivet har skapats för att förstärka konsumentens skydd gentemot den, i mångaavseenden, överlägsne näringsidkaren. I samband med införlivandet av den nuvarande konsumentköplagen och slopandet av förbehållet “befintligt skick”, har även andra felregleringar fått en omfattande revidering. Dessutom har försäljningen av levande djur fått en egen särreglering vad gäller fel. Ändringarna i den nuvarande konsumentköplagen har diskuterats i stor utsträckning. Flera av de som medverkade till utformningen av lagen har varit av olika uppfattningar. Slopandet av förbehållet har enligt vår mening lett till ett förstärkt konsumentskydd, eftersom den nuvarande konsumentköplagen ställer högre krav på varan för att den ej ska anses vara behäftad med fel. Det grundar sig i de subjektiva och objektiva kraven som implementerats från Varudirektivet in i svensk lagstiftning. Uppsatsen berör även områden som har ett starkt samband med förbehållet “befintligt skick”. Bland annat har den omvända bevisbördan diskuterats, eftersom den har väckt flera näringsidkares och andra aktörers uppmärksamhet efter att perioden för den omvända bevisbördan har fyrdubblats i den nuvarande konsumentköplagen. Sammantaget medför den nuvarande konsumentköplagen förändringar som avsevärt påverkar konsumentens köp och näringsidkarens näringsverksamhet. Förändringarna har främjat ett starkt konsumentskydd, men enligt vår mening kan balansen mellan konsumentens och näringsidkarens intressen i vissa avseenden ifrågasättas.

This thesis describes the new regulation of digital products in the Consumer Services Act (2022:260). The essay focuses specifically on the supply of digital content and digital services which derive from an EU-directive 2019/770 (henceforth The Digital Content Directive). “Digital products” is a made-up concept in this thesis for the following objects: digital content and digital services, digital content and digital services supplied on tangible medium and goods with digital elements. Only the last-mentioned object is regulated in a separate EU-directive 2019/771 (henceforth The Sales of Goods Directive), due to its classification as “goods”. For a long period of time, Sweden and other member states of the EU have lacked uniform rules regarding digital products. The Commission acknowledged this absence and launched “The EU’s new digital single market strategy” (henceforth the DSM-strategy), with several targeted actions such as improving access for consumers to digital products and services within the EU as well as maximizing the growth potential of their digital economy. The DSM-strategy has then resulted in The Digital Content Directive and The Sales of Goods Directive which are the two EU-directives that have been implemented in the new Consumer Services Act in Sweden. The Digital Content Directive was implemented in a separate 9th chapter with numerous cross references to other chapters in the law as well as containing both unclear and inexplicit diction. In order to grasp the new regulation of digital products in Sweden, the different provisions applicable to each and every digital product, however with the main focus on digital content and digital services, are displayed and explained alongside an objectively questioning analysis throughout the essay. The conclusion of this juridical exposition is that although consumers have received satisfactory consumer protection throughout the EU, the Consumer Services Act should have been drafted differently. Furthermore, uncertainties regarding the possible “payments” with data are discovered. Especially concerning is the lack of definitive regulation and contractual remedies for consumers to initiate when paying with their data. Whether the aim of established consumer-friendly rules was achieved or not, viewed from a legislative drafting point of view, is also discussed in the final chapters of this paper. This particular question is likewise analyzed through a small-scale comparative analysis with Nordic countries. A proposal for the legislator is thereby presented; adopt the Finnish way of implementing these two EU-directives into the Consumer Services Act.