<p>Problem består ofta av flera variabler som behöver sammanvägas för att vi ska kunna fatta ett beslut om vilket alternativ som är bäst. Detta gör vi var och varannan dag. Med detta arbete görs ett försök att skapa en integrerad webblösning som hämtar information och visualiserar den på ett sätt som förenklar ett beslutsfattande. Till hjälp för detta användes parallella koordinater.</p>

Problem består ofta av flera variabler som behöver sammanvägas för att vi ska kunna fatta ett beslut om vilket alternativ som är bäst. Detta gör vi var och varannan dag. Med detta arbete görs ett försök att skapa en integrerad webblösning som hämtar information och visualiserar den på ett sätt som förenklar ett beslutsfattande. Till hjälp för detta användes parallella koordinater.

<p>Vårt examensarbete är ett arbete vi gjort åt Länsstyrelsen i Västra Götaland och syftar till att kartlägga befintlig och planerad vindkraft i länets 49 kommuner. Västra Götaland är det län som har den största ökningen av antal verk i landet. Syftet med denna rapport är att ge länsstyrelsen i Västra Götaland en bättre översikt av vindkraftsläget i länet. Energimyndigheten gör en liknande kartläggning av hela Sverige och vi har fått i uppgift att förmedla den information vi samlat in även till dem. I och med att energimyndigheten föreslagit regeringen nytt planeringsmål att öka vindkraftsproduktionen från idag 1,99 TWh till 30 TWh år 2020 ger man tydliga riktlinjer på hur man ska satsa på vindkraften i framtiden. Den svenska politiken styrs också av EUbeslut där mål för förnybara energikällor utgör en stor del. Kartläggningen ligger också i linje med det nya EU-direktivet Infrastructure for Spatial Information in Europe 2007 (INSPIRE) som syftar till att öka tillgängligheten av geografisk information för allmänheten och även mellan myndigheter. I vår kartläggning har vi gjort en enkät till kommunerna där vi bland annat fick uppgifter om koordinater, fastighetsbeteckning och vilket ansökningsskede de olika verken befinner sig i. Resultatet på detta presenteras i rapporten. Vi kan idag redovisa för 287 befintliga verk och cirka 1450 planerade vindkraftverk i länet. Eftersom vi inte har fått fullständig information från alla kommuner ännu så är undersökningen inte ännu komplett. Arbetet med detta kommer att fortsätta hos Länsstyrelsen, Västra Götaland.</p>

Vårt examensarbete är ett arbete vi gjort åt Länsstyrelsen i Västra Götaland och syftar till att kartlägga befintlig och planerad vindkraft i länets 49 kommuner. Västra Götaland är det län som har den största ökningen av antal verk i landet. Syftet med denna rapport är att ge länsstyrelsen i Västra Götaland en bättre översikt av vindkraftsläget i länet. Energimyndigheten gör en liknande kartläggning av hela Sverige och vi har fått i uppgift att förmedla den information vi samlat in även till dem. I och med att energimyndigheten föreslagit regeringen nytt planeringsmål att öka vindkraftsproduktionen från idag 1,99 TWh till 30 TWh år 2020 ger man tydliga riktlinjer på hur man ska satsa på vindkraften i framtiden. Den svenska politiken styrs också av EUbeslut där mål för förnybara energikällor utgör en stor del. Kartläggningen ligger också i linje med det nya EU-direktivet Infrastructure for Spatial Information in Europe 2007 (INSPIRE) som syftar till att öka tillgängligheten av geografisk information för allmänheten och även mellan myndigheter. I vår kartläggning har vi gjort en enkät till kommunerna där vi bland annat fick uppgifter om koordinater, fastighetsbeteckning och vilket ansökningsskede de olika verken befinner sig i. Resultatet på detta presenteras i rapporten. Vi kan idag redovisa för 287 befintliga verk och cirka 1450 planerade vindkraftverk i länet. Eftersom vi inte har fått fullständig information från alla kommuner ännu så är undersökningen inte ännu komplett. Arbetet med detta kommer att fortsätta hos Länsstyrelsen, Västra Götaland.

Webben utvecklas hela tiden och blir mer dynamisk. Nya mobila applikationer med större upplösning ställer högre krav på utveckling av tekniker för interaktion. Detta arbete fokuserar på interaktion med webbapplikation med tekniken Html5 canvas med fine-grained modell mot boxmodellen. Igenom att bygga en webbapplikation testas dessa modeller mot varandra för att bevisa att fine-grained modellen är bättre. Speciellt för webbapplikationer med mer detaljer och små länkar. Applikationen testades och visade sig snabb och effektiv i mobiltelefoner. Då det blev lätt att interagera med applikationen med fingret. När det kom till hastighet klarade testapplikationen med viss marginal i vissa webbläsare.

<p>Inom Ammenäs området i Uddevalla kommun förekommer det spänningar/skillnader mellan fastigheternas gränspunkter som ligger i kommunens databas, och de gränspunktskoordinater som man får när man mäter med GNSS-utrustning, (detta trots det att båda systemen är i RT90 7.5 gon V).</p><p>Databasens koordinater har tidigare transformerats från Uddevallas lokala system U38, till RT90 7.5 gon V, och i GNSS-utrustningen används också RT90 7.5 gon V.</p><p>För att få ett homogent och överensstämmande koordinatsystem måste dagens stomnät och gränspunkter transformeras om till det system som GNSS-utrustningen använder (RT90 7.5 gon V).</p><p>Jag har provat ett antal olika transformationssamband för att komma fram till vilken metod som ger bäst resultat.</p><p>När det är så stora spänningar som i detta fall är den bästa metoden för att få ett bra resultat, att mäta flera mindre områden och transformera dem var för sig.</p><p>När man har fått fram en acceptabel noggrannhet på gränspunkterna, kan man utföra kommunala mätningsuppdrag med koordinater som kommer från GNSS-utrustningen, vilket var syftet med examensarbetet.</p> / <p>In the Ammenäs area within Uddevalla municipality there are some tensions/deviation between real estate boundaries that lies in the municipality database, and the boundary coordinates that are given from the GNSS-measure equipment, (despite that both systems are in RT90 7.5 gon V).</p><p>The real estate boundaries that lies in the database has previously been translated from Uddevalla local system U38, to RT90 7.5 gon V, and the GNSS-equipment also uses</p><p>RT90 7.5 gon V.</p><p>To get a homogeneous and concordant coordinate system, control points and the real estate boundaries has to be transformed to the system that the GNSS-system uses (RT90 7.5 gon V).</p><p>To get to the best result from a transformation method, I have tried a couple of transformation methods.</p><p>When there are such big tensions as in this case the best way to get to a good result is to transform smaller areas instead of the whole area at once.</p><p>When you have reached an acceptable accuracy in the boundary coordinates you can perform municipality measurement assignments with coordinates from the GNSS-equipment, which was the purpose with this examination.</p>

<p>I detta examensarbete har en metod för att utvärdera magnetiska minsvep utvecklats. Som beräkningsmodell används en SAM, Självgående Akustisk-magnetisk Minsvepare utvecklad av Kockums AB, ThyssenKrupp Marine Systems. I arbetet skapas en magnetisk modell för en SAM som beskriver sambandet mellan det alstrade magnetfältet och de utställda strömmarna. Vidare analyseras två olika metoder, multipolutveckling i prolata sfäroidala koordinater samt en uppsättning av dipoler, för att skapa en koncis modell över den magnetiska signatur som skapas av ett fartyg. Denna modell kan sedan användas för att optimera strömutstyrningen så att det genererade magnetfältet på ett så bra sätt som möjligt efterliknar det givna fartyget. Arbetet avslutas med att ta fram utvärderingsalgoritmer för tre olika typer av magnetiska minor.</p> / <p>In this Master's dissertation, a method to evaluate magnetic mine sweep is developed. As a calculation model, a Self-propelled Acoustic Magnetic Mine Sweep (SAM), developed by Kockums AB, ThyssenKrupp Marine Systems, is used. A model that describes the generated magnetic flux density from a SAM as a function of the feed current is developed. Furthermore, two methods to model the magnetic signature from a ship are employed; multipole expansion in prolate spheroidal coordinates and an array of magnetic point dipoles. Using these models makes it possible to optimise the feed current so that the magnetic flux density from a SAM is as similar to the ship’s signature as possible. Finally, algorithms to evaluate a mine sweep with respect to three different types of naval mines are developed.</p>

I detta examensarbete har en metod för att utvärdera magnetiska minsvep utvecklats. Som beräkningsmodell används en SAM, Självgående Akustisk-magnetisk Minsvepare utvecklad av Kockums AB, ThyssenKrupp Marine Systems. I arbetet skapas en magnetisk modell för en SAM som beskriver sambandet mellan det alstrade magnetfältet och de utställda strömmarna. Vidare analyseras två olika metoder, multipolutveckling i prolata sfäroidala koordinater samt en uppsättning av dipoler, för att skapa en koncis modell över den magnetiska signatur som skapas av ett fartyg. Denna modell kan sedan användas för att optimera strömutstyrningen så att det genererade magnetfältet på ett så bra sätt som möjligt efterliknar det givna fartyget. Arbetet avslutas med att ta fram utvärderingsalgoritmer för tre olika typer av magnetiska minor. / In this Master's dissertation, a method to evaluate magnetic mine sweep is developed. As a calculation model, a Self-propelled Acoustic Magnetic Mine Sweep (SAM), developed by Kockums AB, ThyssenKrupp Marine Systems, is used. A model that describes the generated magnetic flux density from a SAM as a function of the feed current is developed. Furthermore, two methods to model the magnetic signature from a ship are employed; multipole expansion in prolate spheroidal coordinates and an array of magnetic point dipoles. Using these models makes it possible to optimise the feed current so that the magnetic flux density from a SAM is as similar to the ship’s signature as possible. Finally, algorithms to evaluate a mine sweep with respect to three different types of naval mines are developed.

Inom Ammenäs området i Uddevalla kommun förekommer det spänningar/skillnader mellan fastigheternas gränspunkter som ligger i kommunens databas, och de gränspunktskoordinater som man får när man mäter med GNSS-utrustning, (detta trots det att båda systemen är i RT90 7.5 gon V). Databasens koordinater har tidigare transformerats från Uddevallas lokala system U38, till RT90 7.5 gon V, och i GNSS-utrustningen används också RT90 7.5 gon V. För att få ett homogent och överensstämmande koordinatsystem måste dagens stomnät och gränspunkter transformeras om till det system som GNSS-utrustningen använder (RT90 7.5 gon V). Jag har provat ett antal olika transformationssamband för att komma fram till vilken metod som ger bäst resultat. När det är så stora spänningar som i detta fall är den bästa metoden för att få ett bra resultat, att mäta flera mindre områden och transformera dem var för sig. När man har fått fram en acceptabel noggrannhet på gränspunkterna, kan man utföra kommunala mätningsuppdrag med koordinater som kommer från GNSS-utrustningen, vilket var syftet med examensarbetet. / In the Ammenäs area within Uddevalla municipality there are some tensions/deviation between real estate boundaries that lies in the municipality database, and the boundary coordinates that are given from the GNSS-measure equipment, (despite that both systems are in RT90 7.5 gon V). The real estate boundaries that lies in the database has previously been translated from Uddevalla local system U38, to RT90 7.5 gon V, and the GNSS-equipment also uses RT90 7.5 gon V. To get a homogeneous and concordant coordinate system, control points and the real estate boundaries has to be transformed to the system that the GNSS-system uses (RT90 7.5 gon V). To get to the best result from a transformation method, I have tried a couple of transformation methods. When there are such big tensions as in this case the best way to get to a good result is to transform smaller areas instead of the whole area at once. When you have reached an acceptable accuracy in the boundary coordinates you can perform municipality measurement assignments with coordinates from the GNSS-equipment, which was the purpose with this examination.

In this thesis we look at acoustic wave propagation under water. We look in particular at waves generated by a point source and what happens with the propagation when we model the bottom as flat or as curvilinear. We assume the source to be working at a certain frequency and therefore we model this problem by solving the Helmholtz equation. Since Helmholtz equation has some unwanted numerical properties we are interested in finding new numerical methods that could accelerate the solver. In this thesis we use the Waveholtz iteration, which solves Helmholtz equation by connecting it to the time-dependent wave equation. We use finite differences and the SBP-SAT method to approximate the spatial problem numerically and for modelling the sea bottom we use curvilinear coordinates.  To compare the Waveholtz iteration we also solve Helmholtz equation with a naive solver. The naive solver consists of approximating the equation with finite differences and then solving the linear system of equation by some iterative solver, which for our tests will be GMRES. The results show that the Waveholtz iteration converges in less iterations than our naive solver. It also shows that the number of iterations stays unchanged when changing our discretization, which otherwise is a big problem for our naive solver. This allows us to increase the accuracy of our numerical solution without changing the computation time too much.  We show that the number of iterations increases according to theory for an increasing frequency, and that for open problems we even see a smaller increase. For certain resonant frequencies in Helmholtz equation we do not expect the Waveholtz iteration to converge. In the neighbourhood of these frequencies the convergence becomes slow and we need many iterations for a solution of a certain accuracy. By reformulating the Waveholtz iteration as a Krylov solution we can see that resonances in Helmholtz equation have a smaller impact of the convergence. / I detta examensarbete undersöker vi akustisk vågutbredning i vatten. Vi kollar specifikt på vågor som genereras av en punktkälla och vad som sker när vi modellerar botten som plan eller som kurvlinjär. Då vi antar att punktkällan arbetar vid en bestämd frekvens, kommer vi modellera det fysikaliska problemet genom att lösa Helmholtz ekvation. Helmholtz ekvation har dock några numeriska egenskaper som är oönskade, och därför finns ett intresse av att hitta nya numeriska metoder som löser ekvationen. I detta examensarbete undersöker vi Waveholtz iteration, som löser Helmholtz ekvation genom att koppla den till den tidsberoende vågekvationen. Vi använder finita differenser och SBP-SAT metoden för att approximera det rumsliga problemet numeriskt. För att ge en detaljerad beskrivning av botten använder vi kurvlinjära koordinater. För att jämföra Waveholtz iterationen med något löser vi även Helmholtz med hjälp av en naiv lösare. Den naiva lösaren består av att approximera problemet med finita differenser och sedan lösa det linjära systemet rakt av med en iterativ lösare (vilket för våra fall kommer vara GMRES). Resultatet visar att Waveholtz iteration konvergerar på ett lägre antal iterationer än vår naiva lösare. Det visar även att antalet iterationer inte förändras när vi ändrar diskretisering, vilket annars är ett problem för vår naiva lösare. Detta innebär att vi kan få en högre noggrannhet utan att förlänga beräkningstiden alltför mycket.  Vi visar även att antalet iterationer ökar som förväntat med en ökad frekvens, samt att för öppna problem så ökar antalet iteration mindre än enligt teorin. Vid vissa resonanta frekvenser i Helmholtz ekvation förväntar vi oss att Waveholtz iteration inte kommer konvergerar. I närheten av dessa frekvenser blir konvergensen långsam och vi behöver många iterationer för att lösa problemet. Genom att formulera Waveholtz iteration som en Krylov lösning kommer resonanser i Helmholtz ekvation ge en mindre negativ effekt på konvergensen än om den är formulerad som en fixpunkts iteration.