The aim of this study is to examine the word acquisition, focusing on the nouns and word exercises, in two Swedish textbooks for German in the upper secondary school. The chosen method for investigating the nouns was corpus analysis. The noun frequency and distribution in the textbooks were analysed and discussed in relation to research in second language acquisition. The Involvement Load Hypothesis by Batia Laufer and Jan Hulstijn was used to examine the exercises in the textbooks. The study showed that most nouns only occurred once in the textbooks, but the most frequent nouns were well spread in the textbooks. Most nouns had however a very low frequency, which does not favour implicit learning by reading. The exercises got mostly low scores in the analysis. This correlated with the fact that most exercises were not productive. The conclusion is that the textbooks didn’t support word acquisition through implicit learning very well and that most exercises are primarily designed to support receptive knowledge and use of vocabulary and not productive.

Det finns en allmän uppfattning och en starkt förankrad föreställning om att kön är någonting statiskt som inte kan ifrågasättas eller ändras. Språk kan förmedla och upprätthålla diskriminerande åsikter och vara privilegierande för människor som är bekväma med, och följer rådande normer. I denna studie fokuseras prefixet cis-, som beskriver människor som lever som, och identifierar sig själva i enlighet med de normativa föreställningar som råder i samhället. Studiens teoretiska ramverk och metodologiskt tillvägagångssätt bygger på den kritiska diskursanalysen (CDA). Utvalda blogginlägg samt tidningstexter som berör prefixet cis- har analyserats för att få förståelse för vad prefixet cis- betyder för personerna som använder det. Som analysverktyg används innehållsanalys samt korpusanalys. Resultatet av undersökningen visar att ord med prefixet cis- främst används av två aktörer i samhället: transpersoner och feminister. Innehållsanalysen visar att dessa aktörer använder prefixet cis- med olika innebörd och att ord med prefixet cis- är politiskt laddade. Korpusanalysen visar att prefixet cis- är ett produktivt förled som förekommer i olika sammansättningar och används i olika kontext. Ord med cis- som förled fyller en funktion för att kunna belysa normen i samhället och på så vis kan debatten nyanseras kring det som ses som självklara rättesnören. Det vill säga det binära könssystemet och patriarkala maktstrukturer. Vidare visar korpusanalysen att sammansättningar med prefixet cis- har blivit mer etablerade i tryckt press och att ordet cisperson är det mest frekvent förekommande av de undersökta orden i studien.

I den här undersökningen studeras hur den tjeckiska partikeln vůbec används i kollokationer där den ursprungliga absoluta betydelsen begränsas. De ord som undersökts i kombination med vůbec är skoro, téměř, málem, takřka och bezmála, som alla kan översättas med ’nästan’. Studien har gjorts i två subkorpusar till den tjeckiska nationalkorpusen, SYN 2015 och ORAL v1, och har inom tidsramen 1990–2014 undersökt frekvensen av de angivna kollokationerna och eventuella tendenser till ökning eller minskning i användningen. Den första korpusen, SYN, omfattar skriven tjeckiska och den andra, ORAL, tjeckiskt talspråk. Undersökningen bygger på relativa frekvenser av förekomster vilket möjliggjort jämförelser mellan de båda korpusarna, och därmed mellan skriven och talad tjeckiska.   Studien visar att vůbec är ett vanligt förekommande ord i tjeckiskt språkbruk och i synnerhet i det talade språket. Den totala användningen av vůbec separat är ungefär tre gånger större i talspråket än i skriftspråket. Det omvända gäller för de ordkombinationer som har betydelsen ’nästan inte alls’. De är i stället mer frekventa i skriftspråket. Tendenser till ökning eller minskning har med det valda underlaget inte kunnat påvisas.

According to earlier research, first-person pronouns are used in academic writing for a multitude of reasons. In this paper, the aim is to investigate if first-person pronouns are used to different extents or with different functions in articles from highly ranked scientific journals and articles from less highly ranked scientific journals. The investigation is based on a corpus study of 20 highly ranked sociological articles and 20 less highly ranked sociological articles. The corpus data provide statistics for frequencies of first-person pronouns and frequencies of so-called genre roles, in accordance with Tang and John’s (1999) model. The results reveal that the recounter genre role and first-person pronouns of all types combined are significantly more frequent in highly ranked articles in comparison to less highly ranked articles. / Enligt tidigare forskning finns ett flertal anledningar till att förstapersonspronomen används i akademiskt skrivande. I denna uppsats är målsättning att undersöka om förstapersonspronomen används olika ofta eller med olika funktioner i artiklar från högt rankade vetenskapliga tidsskrifter och artiklar från mindre högt rankade vetenskapliga tidsskrifter. Undersökningen baseras på en korpusstudie av 20 högt rankade artiklar i sociologi och 20 mindre högt rankade artiklar i sociologi. Korpusdatan tillhandahåller statistik över förstapersons-pronomen och så kallade genreroller, vilka definieras i Tangs och Johns (1999) modell. Resultatet visar att genrerollen återberättaren och en sammanvägning av alla förstapersonspronomena har signifikant högre förekomst i högt rankade artiklar än i mindre högt rankade artiklar.

I denna studie analyseras nyheter på lättläst finska för att ta reda på hur texterna kvantitativt präglas av riktlinjer kring lättläst finska. Korpusarna samlades av nyhetsartiklar skrivna på standardfinska respektive lättläst finska och den komparativa analysen syftade till att fastställa vissa kvantitativa parametrar, bl.a. genomsnittlig meningslängd och genomsnittlig ordlängd samt lexikal densitet, som tillsammans med lexikala särdrag kan karakterisera lättläst skrivning. Analysen av materialet visade att både meningslängden och längden på själva texterna i enlighet med tidigare forskning var betydlig kortare i lättlästa texter än i texter på standardfinska, men meningslängden också var ännu kortare än den övre gränsen som angetts i riktlinjerna om lättläst finska. Ett överraskande resultat var att båda korpusarna hade ungefär den samma genomsnittliga ordlängden. Även lexikal densitet låg på ungefär samma nivå mellan korpusarna. Denna studies resultat stödjer tidigare slutsatser om meningslängd men avslöjar oväntade likheter angående ordlängd och lexikon. / In this study, news in easy-to-read Finnish is analyzed to find out how the texts are quantitatively characterized by guidelines for easy-to-read Finnish. The corpora were collected from news articles written in standard Finnish and easy-to-read Finnish, and the comparative analysis was aimed at establishing certain quantitative parameters, including average sentence length and average word length as well as lexical density, which together with lexical features can characterize easy-to-read writing. The analysis of the material showed that both the sentence length and the length of the texts themselves, consistent with previous research, were considerably shorter in easy-to- read texts than in standard Finnish texts, but the sentence length was also shorter than the upper limit specified in the guidelines for easy-to-read Finnish. A surprising result was that both corpora had about the same average word length. Also, lexical density was at approximately the same level between the corpora. The results of this study support previous conclusions on sentence length but reveal unexpected similarities regarding word length and lexicons.

This study investigates the expression of epistemic modality in a corpus of Ghanaian Pidgin English (GhaPE). The epistemic expressions are manually identified and thereafter distinguished from each other in terms of grammatical status and their indication of different epistemic and evidential notions. 7 different elements are found, ranging from 1 pre-verbal marker, 1 adverb, 2 particles and 3 complement-taking predicates. The results indicate, in line with existing research, that to differentiate between usage properties of individual modal expressions it may be necessary to subdivide them in terms of not only epistemic but also evidential meanings. Moreover, a functional parallel between the GhaPE particle abi, the Swedish modal particle väl and the Spanish adverbs a lo mejor and igual is demonstrated, with respect to their simultaneous function of expressing epistemic probability and asking the hearer for confirmation. Finally, the results suggest, contrary to previous accounts, that the pre-verbal marker fit may indicate epistemic possibility without the addition of a preceding irrealis marker go. It is proposed that future researchers should make use of bigger corpora in order to arrive at a more ample conception of both individual modal categories and their interrelations.

Studiens övergripande syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan olika bruk av förstapersonspronomen i tre olika ämneskategorier av studenters c-uppsatser och refereegranskade artiklar och, i så fall, hur sambandet ser ut. Därtill vill denna studie undersöka om detta samband kan bero på följande faktorer: skribenters erfarenhet, skilda skrivkonventioner och skilda skrivpraxis i olika textdelar (d.v.s. inledning, forskningsbakgrund, metod osv). Förutom att jämföra andelen förstapersonspronomen kommer denna studie också att undersökas författaridentitet med utgångspunkt i Tang och Johns (1999) modell. Resultaten visar att i akademiskt skrivande förekommer förstapersonspronomen olika ofta i olika ämneskategorier av c-uppsatser och refereegranskade artiklar, vilket troligen beror på olika skrivkonventioner inom olika ämnen. Generellt förekommer förstapersonspronomen mest i två textdelar av den examinerade korpusen: inledning samt diskussion och avslutning. Detta indikerar att på grund av olika skrivpraxis, tillåts författare vara mer eller mindre närvarande i olika textdelar. Slutligen visar denna studie att den representativa identiteten är den mest frekventa i alla ämneskategorier av både c-uppsatser samt refereegranskade artiklar. / The aim of this study is to investigate whether there is a connection between different uses of first-person pronouns in three different subject categories of students’ c-theses and peer-reviewed articles and, in that case, how this connection looks like. Also, if this connection may depend on the following factors: writers' experience, different writing conventions, different writing practices in different parts of text (i.e., introduction, research background, method etc.). In addition, this study aims to investigate the authorial identity based on Tang and John's (1999) model. The results show that, in academic writing, first-person pronouns occur differently in diverse subject categories of c-thesis and peer-reviewed articles, which is probably due to dissimilar writing conventions within different subjects. Generally, first-person pronouns occur mostly in two parts of text in the examined corpus: introduction and also discussion and conclusion. This pinpoints that, due to diverse writing practices, authors are allowed to be more or less present in different parts of text. To conclude, this study shows that the representative authorial identity is the most frequent in all subject categories of both c-theses and peer-reviewed articles.