Många faktorer påverkar den orala hälsan, däribland kosten. Idag finns många olika kosttyper samt livsstilar, och något som ökar i Sverige är den vegetariska kosthållningen. Syftet med denna litteraturstudie är därför att kartlägga vilken inverkan vegetarisk kost har på den orala hälsan. Artiklarna som användes i denna litteraturstudie hämtades från databasen PubMed, och studiernas referenslistor granskades kritiskt. Det upptäcktes också artiklar genom referenslistgranskningen. Totalt användes 11 artiklar i denna studie och dessa visade på vissa skillnader mellan vegetarianers och icke-vegetarianers orala hälsa. Två studier påträffade en ökning av salivsekretionen hos vegetarianer. En olikhet gällande män och kvinnors kariesförekomst observerades. En del av studierna som berörde ämnet karies, visade på en högre förekomst hos vegetarianerna. En annan del visade det motsatta. Det har förekommit en ökad eller ingen ökad frekvens av tanderosion och abrasion hos vegetarianer. Gällande det parodontala fanns motsägande resultat om vegetarianerna hade bättre parodontal hälsa eller inte. En ökad konsumtion av grönsaker samt en minskad konsumtion av alkohol och sötsaker har observerats hos vegetarianer. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att det finns motstridiga resultat kring hur den orala hälsan påverkas vid vegetarisk kost. Det krävs därför mer forskning. / Many factors affect oral health, including diet. Today there are many different types of diet and lifestyles, and particular the vegetarian diet is increasing in Sweden. The purpose of this study is to identify the impact of vegetarian diet on oral health. The articles used in this study were taken from the database PubMed, and reference lists of the studies were examined critically. Further articles were also discovered by reviewing the reference list of the original articles. There were a total of 11 articles in this study and these showed some differences between vegetarians and non-vegetarians oral health. Two studies find an increase in saliva secretion in those on a vegetarian diet. A difference regarding men's and women's caries prevalence was observed. Some of the studies involving substance caries, showed a higher incidence in vegetarians. Another part showed the opposite. There has been an increase or no increase in tooth erosion and abrasion of vegetarians. Regarding the periodontal there were contradicting results about the vegetarians had better periodontal health or not. An increased consumption of vegetables and a reduced consumption of alcohol and sweets have been observed in those on a vegetarian diet. The conclusion of this study is that there are conflicting results regarding how oral health is affected by vegetarian diet. Therefore is more research needed.

Bakgrund: Kostvanorna hos den allmänna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, är bristfällig. De svenska näringsrekommendationerna följs inte och dåliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sätt att minska de kostrelaterade folkhälsosjukdomarna skulle kunna vara att förbättra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser på gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hälsa att försvinna när den nya gymnasieskolan införs 2011. Syfte:Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers syn på sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor. Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer användes som metod och sex kvinnliga elever från fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade läst en lokal kostkurs på gymnasiet. Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dåliga – mittemellan" eller "mindre bra. Elevernas beskrivning av sina kostvanor visade att några elever hade riktigt bra kostvanor medan andra både åt mindre hälsosam mat och hade en betydligt sämre måltidsrytm. Tallriksmodellen var ett känt begrepp för de flesta intervjuade och det fanns ambitioner hos majoriteten att följa den. Eleverna redovisade ett högre intag av godis och/eller läsk än önskvärt. Gymnasieeleverna upplevde att undervisning i kost och hälsa har betydelse för att utveckla sunda kostvanor. Slutsats: Gymnasieeleverna var bra på att beskriva sina kostvanor men de faktiska kostvanorna kunde varit bättre. Eleverna som idrottade regelbundet samt eleverna som hade aktualiserat sina kostkunskaper på gymnasiet kunde lättare peka på vad som var mindre bra i sina kostvanor. De flesta eleverna ansåg att utbildning i kostfrågor behövdes på gymnasiet.