• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Den nya gymnasieskolan 2011 : Gymnasiereformen utifrån ett utbildningshistoriskt perspektiv och ett livslångt lärandeperspektiv

Löf, Hanna January 2011 (has links)
För att arbeta i den nya gymnasieskolan som träder i kraft i höst (2011) är det viktigt att sätta sig in i de förändringar som reformen innebär. Syftet med denna uppsats har varit att reda ut vilka de största nyheterna i den nya gymnasieskolan är. Detta har analyserats utifrån ett utbildningshistoriskt perspektiv för att ge förändringarna ett större sammanhang och utifrån ett livslångt lärandeperspektiv för att se hur den nya gymnasieskolan ska bli en del av elevernas livslånga lärande. Analysen har gjorts genom studier av dokument på den politiska nivån och den operationaliserande nivån, där bland annat Skolverkets publiceringar ingår. Även utbildningshistorisk litteratur och litteratur och artiklar kring livslångt lärande har studerats för att sätta förändringarna i ett större perspektiv. En jämförelse har gjorts mellan dagens gymnasieskola som har letts under ledorden valfrihet och flexibilitet och den nya gymnasieskolan som har ledorden högre krav och kvalitet. Studiens resultat visar att det kommer många nyheter i den nya gymnasieskolan. Exempelvis kommer den nya gymnasieskolan att innefatta åtstramningar i ordningsregler och inträdeskrav, och ny omfattning på de gymnasiegemensamma ämnena, tidigare kallat kärnämnen. En ny betygsskala införs och två examina införs, en högskoleförberedande examen och en yrkesförberedande examen. Dessa förändringar syftar till att på sikt höja kvalitén i den Svenska gymnasieskolan. Studien visar också att den svenska skolan har förutsättningar för att ge ungdomar en bra start på ett livslångt lärande.
2

Utbildning i kostfrågor behövs på gymnasiet :  sex gymnasieelevers synpunkter / Education in diet and health is necessary in the upper secondary school :  opinions from six students

Johansson, Åsa January 2010 (has links)
Bakgrund: Kostvanorna hos den allmänna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, är bristfällig. De svenska näringsrekommendationerna följs inte och dåliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sätt att minska de kostrelaterade folkhälsosjukdomarna skulle kunna vara att förbättra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser på gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hälsa att försvinna när den nya gymnasieskolan införs 2011. Syfte:Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers syn på sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor. Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer användes som metod och sex kvinnliga elever från fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade läst en lokal kostkurs på gymnasiet. Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dåliga – mittemellan" eller "mindre bra. Elevernas beskrivning av sina kostvanor visade att några elever hade riktigt bra kostvanor medan andra både åt mindre hälsosam mat och hade en betydligt sämre måltidsrytm. Tallriksmodellen var ett känt begrepp för de flesta intervjuade och det fanns ambitioner hos majoriteten att följa den. Eleverna redovisade ett högre intag av godis och/eller läsk än önskvärt. Gymnasieeleverna upplevde att undervisning i kost och hälsa har betydelse för att utveckla sunda kostvanor. Slutsats: Gymnasieeleverna var bra på att beskriva sina kostvanor men de faktiska kostvanorna kunde varit bättre. Eleverna som idrottade regelbundet samt eleverna som hade aktualiserat sina kostkunskaper på gymnasiet kunde lättare peka på vad som var mindre bra i sina kostvanor. De flesta eleverna ansåg att utbildning i kostfrågor behövdes på gymnasiet. 

Page generated in 0.0811 seconds