I denna uppsats undersöktes vilken förståelse en grupp elever i gymnasiets första år har försambandet mellan kraft och rörelse vid fritt fall. 59 elever på teknikprogrammet fick svara på tvåfysikuppgifter. I första uppgiften fick eleverna svara på vilka krafter som verkar på en boll som rörsig fritt i en kastparabel. I den andra uppgiften skulle eleverna jämföra tiden det tar för två kulor attfalla till golvet, då de rullas ut med olika hastigheter från en horisontell yta. Elevsvar jämfördes medresultat från studier som kartlagt vanligt förekommande missuppfattningar, så kalladevardagsföreställningar, bland elever som studerar fysik.Resultatet visade att den mest prevalenta uppfattningen bland eleverna var att det alltid råder enkraft i ett föremåls rörelseriktning, oavsett om farten ökar eller minskar. Denna uppfattning stämmeröverens med den så kallade impetusteorin, som introducerades före den newtonska mekaniken.Dock ansåg de flesta elever att en nedåtriktad tyngdkraft alltid råder, oavsett ett föremålsrörelseriktning. Felaktig uppfattning om krafter som orsak till rörelse ledde även till att nästanhälften av eleverna ansåg att det i uppgift 2 tar olika lång tid för kulorna att falla till golvet, om derullas ut med olika hastigheter från ett horisontellt bord. Nästan inga elever hänvisade i sinamotiveringar till acceleration i någon av uppgifterna, vilket indikerar att de inte har förståttdefinitionen av kraft. En möjlig orsak till att elever misstolkar storheten kraft är att kopplingen tillacceleration inte tydliggörs från början, då enbart statikproblem behandlas.

Till läroböcker finns ofta en lärarhandledning som är tänkt att fungera som en manual och som kan guida läraren genom undervisningen. Den kan antas vara ett stöd för vilka arbetssätt som gynnar elevers inlärning och följas för att potentiellt främja deras lärande på ett effektivt och varierat sätt. Genom att analysera lärarhandledningar kan en uppfattning fås om hur undervisning av fysikområdet kraft och rörelse uppmanas att genomföras. Fysikområdet kraft och rörelse är komplext för elever att förstå, vilket resulterar i att många befäster felaktiga uppfattningar om fenomenen inom området. Undervisningen bör bygga på elevernas erfarenheter och utmana deras förförståelse för att de ska få en stabil grund att bygga vidare sin förståelse för detta abstrakta område på.  I denna lärarhandledningsanalys är syftet att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt undervisning av fysikområdet kraft och rörelse i årskurs 1-3 uppmanas att ta avstamp i elevernas erfarenheter och genom konkretisering utmana och utveckla de förförståelser de har med sig.  Innehållsanalys har använts som metod och med hjälp av Matons semantiska del av LCT som ett analysverktyg har analysfrågor formulerats för att kunna kvantifiera och kvalificera texter i lärarhandledningar och i förlängningen kunna besvara studiens frågeställningar.  Sammanfattningsvis kan vi å ena sidan säga att det finns lärarhandledningar som i stor utsträckning ger elever möjligheter att öka den semantiska densiteten och minska den semantiska tyngden för begrepp inom kraft och rörelse genom att konkretisera undervisningen samt ta upp och utmana elevernas förförståelse Å andra sidan finns det även lärarhandledningar som inte i lika stor utsträckning ger elever dessa möjligheter.