Krishantering inom flyg- och resebranschen genomsyras av säkerhet vilket har blivit specielltpåtagligt efter 2000-talets krishändelser och katastrofer. Fokus inom krishantering ligger påatt förbebygga och förbereda organisationen inför en potensiell kris. Det proaktiva stadietinom krishantering innefattar planering, övning och kommunikation, där kommunikation ären närvarande och essentiell del under hela krishanteringen.

Sjukhus är idag, precis som resten av samhället, beroende av el. Dagens nya teknik ger sjukvården många nya möjligheter men skapar också en sårbarhet mot elavbrott. De alltmer komplexa systemen gör det svårt att överblicka möjliga konsekvenser av störningar i elen. Eftersom ett avbrott i elförsörjningen kan få allvarliga konsekvenser på ett sjukhus är reservsystem en nödvändighet. Tidigare studier visar att största utmaningen med risk- och sårbarhetsanalyser av elektriska kraftsystem är att identifiera sårbara drifttillstånd. Syftet med studien var att undersöka sjukhusens beredskap och sårbarhet mot elavbrott. Fyra sjukhus inom ett geografiskt område kontaktades och intervjupersoner med insikt om ämnet besvarade frågorna. Intervjuerna transkriberades och analyserades. Resultatet visar att sjukhusen har en beredskap mot elavbrott i form av beredskapsplaner, reservkraftverk, avbrottsfri elkraft och övningar. Sker ett elavbrott går reservkraften in och verksamheten kan fungera som vanligt. Däremot finns det en sårbarhet om reservkraften inte, av någon anledning, kan kopplas in. Allvarligaste scenariot är en evakuering av hela sjukhuset.

Studiens syfte är att undersöka om och hur olika förskolor förbereder sig inför en krissituation. Vidare syftar studien till att studera hur olika krisplaner är utformade. Metoden vi använt oss av är dels intervjuer med förskollärare och förskolechefer, samt textanalyser av olika förskolors krisplaner. Det är inte respondenternas krisplaner vi analyserar utan dessa är helt oberoende av varandra.  Resultatet visar att olika förskolor har olika typer av förberedelse, vissa mer än andra. Enligt några förskollärare är erfarenheten en slags förberedelse. De menar att om en krissituation inträffat tidigare på förskolan så gör det pedagogerna mer förberedda. Något vi upptäckte under studiens gång är att många av respondenterna ser Röda korsets första– hjälpen kurs som en förberedelse. En annan slags förberedelse som förskolorna använde sig av är krisplanen. Resultatet visar att några förskolor inte har en krisplan. De krisplaner som vi analyserade är utformade på olika sätt, där majoriteten tog upp olika sorters krissituationer som kan inträffa.

Bakgrund: Att ha en svårt sjuk förälder ökar risken för att barn ska drabbas av ohälsa. Den 1 januari 2010 tillkom en lagförstärkning som ålägger hälso- och sjukvården att ge råd, stöd och information till minderåriga, närstående barn. Syfte: Undersöka handlingsberedskap och rutiner för att stödja barn som är nära anhöriga till en vuxen med svår sjukdom. Studien avsåg också att identifiera eventuella svårigheter som funnits kring detta arbete. Metod: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Studien omfattar fem semistrukturerade intervjuer av medarbetare vid en hematologisk mottagning. Data analyserades enligt Graneheim & Lundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: I studien framkom att det nationella projektet Barn som anhörig gett ytterligare förutsättningar för mottagningen att med hjälp av utbildning och översyn av rutiner, föra arbetet framåt med att stödja barn som är nära anhöriga till en svårt sjuk vuxen. Störst nytta ansåg informanterna sig ha haft av en utbildning i familjestöd vilket gett dem större förståelse för vikten av arbetet med familjestöd och en upplevelse av minskad rädsla för att möta barn i kris. Tidigare erfarenhet från familjecentrerat arbete tycks ha stor betydelse för viljan att uppmärksamma barnperspektivet och driva arbetet framåt. En engagerad medarbetare som håller barnperspektivet levande på arbetsplatsen verkar också vara en förutsättning för att utveckla och upprätthålla det familjecentrerade arbetssättet. En framträdande svårighet tycks vara att stödet kräver föräldrarnas samtycke.     Slutsats: Utbildning, erfarenhet och rutiner är faktorer som gett mottagningen ökad möjlighet att erbjuda stöd till barn och göra dem delaktiga. / ABSTRACT   Background: Having a seriously ill parent increases the risk that children will suffer from health problems. An enforcement of the law came into being on January 1, 2010, obliging health services to provide advice, support and information to closely related children. Aim: Investigate the preparedness and routines with the care of children who are close relatives of a sick adult at a hematology unit.  The study was also meant to identify any difficulties that existed.   Method: Descriptive interview study with qualitative design. The study includes interviews with five employees at a hematology unit. Results: The study revealed that the national project Children as relatives has been valuable for the employees. Through training and review of procedures, the project has advanced work to support children who are close relatives of a critically ill adult. The foremost benefit according to the informants, was the provision of education in family support. This training has given them a better understanding of the importance of family support work and reduced their fear of facing children in crisis. To have previous experience of family-centered work seems to be very important for the willingness to pay attention to the child's perspective and move the work forward. The presence of a dedicated so called “children's pilot”, keeping the child’s perspective alive at the workplace, seems to be a prerequisite for developing and maintaining the family-centered approach. Conclusion: Education, experience and practices are factors that has given the unit an increased ability to offer support to children and involve them in care process.

No description available.

Titel: Kris, Kaos och Kommunikation - En tvärsnittsstudie om hur livsmedelsföretag arbetar med krishantering och kriskommunikation under dagens rådande krissituationer Författare: Frida Svensson och Alva Trygg Handledare: Réka Andersson Bakgrund: Krissituationer går att kategoriseras in som så kallade vanliga eller ovanliga förändringsprocesser. Ovanliga förändringar uppstår från faktorer som inte går att förutspå, som den rådande ekonomiska kris som är aktiv i samhället idag. I dagens läge står organisationer inför en alltmer komplex och dynamisk omvärld där alla möjliga oförutsägbara krissituationer kan uppstå från en dag till en annan. Effektiv krishantering och effektiv kriskommunikation är numera avgörande byggstenar i en organisation för att mildra negativa effekter på en organisations rykte, marknadsposition eller anställda. Begreppet krishantering innebär en process vars mål är att minimera de potentiella skador som kan uppstå vid oväntade förändringsprocesser eller oväntade kriser. Processen är eller bör vara en integrerad del av företagsledningens ansvar och innefattar planering och genomförande av strategier för att hantera en kris på ett effektivt sätt, både före, under och efter en krissituation. Genom att förbereda sig och agera snabbt och adekvat kan företag minska omfattningen av en kris på organisationen och dess anställda.  Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen och belysa på vilka sätt utvalda livsmedelsbutiker arbetar med krishantering och kriskommunikation vid rådande ekonomiska situation. Forskningsfrågor:  På vilka sätt har krishantering och kriskommunikation påverkat livsmedelsbutikernas interna relation?  Hur har livsmedelsbutikerna anpassat sin kommunikation till sina intressenter under den rådande inflationen för att upprätthålla deras förtroende för varumärket Hur har livsmedelsbutikerna utnyttjat erfarenheter och kunskaper från tidigare krissituationer?  Metod: De metodval som nyttjats under studien är baserat på det tolkande forskningsperspektivet hermeneutik, tillsammans med en kvalitativ forskningsstrategi. Studien utgick från en induktiv ansats där datainsamling utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer på ett urval av sex livsmedelsbutiker i mellersta Sverige. Datainsamlingen analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod. Slutsats: Krishantering och kriskommunikation är i enlighet med tidigare forskning fortfarande två högst relevanta begrepp i dagens samhälle som båda syftar till att minimera potentiella negativa konsekvenser som kan uppstå vid en oväntad förändringsprocess. Kommunikationens roll har i samband med olika samhällskriser, inte minst i samband med den rådande inflationen, blivit allt större och viktigare hos livsmedelsbutikerna både internt och externt. Även reflektion och inlärning från tidigare event är en viktig byggsten för en bra och effektiv krishantering.

<p>Sedan sensommaren 2008 har en global finansiell kris drabbat världen. Det blev turbulens på den finansiella kapitalmarknaden vilket även har drabbat de Svenska bankerna. Syftet med denna uppsats är följaktligen att beskriva hur de svenska bankerna har agerat för att hantera den finansiella krisen. Undersökningen innefattar tre av de största bankerna i Sverige, Handelsbanken, Nordea och Swedbank. Teorier inom krishantering ligger till grund för den modell i fyra steg (Krisförberedelse, Krisidentifiering, Krisåtgärder och Lärdomar) som sedan jämförs med hur bankerna har agerat. Modellen är även kronologiskt indelad i före, under och efter finanskrisen. Data som jämfördes med modellen insamlades främst genom kvalitativa intervjuer med kontorschefer på de berörda bankerna. Sekundärdata som artiklar inom ämnet i media användes för att berika uppsatsen. Vid studien framkom det på vilket sätt bankernas hantering av finanskrisen visade likheter och skillnader med den teoretiska modellen. De samstämmiga resultaten var fler än olikheterna och även om denna finanskris är av en global, extern karaktär så kan den teoretiska modellen för klassisk krishantering även appliceras på detta problem.</p>

<p>Kriser är inte enbart naturkatastrofer, terrorattentat eller något som stora bolag drabbas av. Även kulturbranschen råkar ut för krisartade händelser. I denna uppsats har svar på frågan hur kulturorganisationer hanterar en oönskad händelse eftersökts. Oönskad händelse är ett begrepp som valts istället för kris då uppsatsen ämnar belysa händelser som ofta har en mindre allvarlig karaktär än till exempel naturkatastrofer och terrorattentat.</p><p>I den teoretiska referensramen ingår teorier som behandlar legitimitet och intressenter och olika aspekter av krishanteringsteori. Insamling av data har skett genom intervjuer med personer som själva deltagit i hantering av oönskade händelser på tre museer i Stockholm. Sabotage till följd av provokation och rån och stöld av värdefulla verk representerar oönskade händelser i uppsatsen. Analys har genomförts med hjälp av teori inom krishantering och det har framkommit att mycket kring krishantering ser likadant ut oberoende av vilken bransch det handlar om, trots att problem kring händelserna skiljer sig åt.</p><p>Slutsatser från analysen är bland annat att det finns brister i förberedelser som till exempel definiering av möjliga hot, utbildning av personal inom krishantering och rutiner kring intern kommunikation. Medvetenheten om krishantering är av största vikt då kulturbranschen inte är förskonad från oönskade händelser.</p>

<p>The purpose of this paper is to investigate how organisations can keep their crisis preparedness alert although crises do not occur often. A crisis organisation will lay dormant within a larger organisation for long periods of time. This may cause a problem when a crisis does occur if the preparedness has not been kept alive.</p><p>From previous researchers that we have studied within this field we have identified two distinct methods to do this. The first focuses on the importance of detailed crisis plans, while the other method suggests that it is more essential to develop specific competencies with the employees. We also find that keeping knowledge within an organisation is a matter of organisational learning and memory which we therefore discuss and analyse.</p><p>We have performed an interview study at E.ON in Örebro, and we have also had the opportunity to read E.ON’s crisis plan. The conclusion we reached is that E.ON uses both detailed crisis plans and development of competencies to keep their crisis organisation alive. We also found that E.ON uses several other methods besides these two.</p>

<p>Bakgrund: För hundra år sedan var döden en naturlig del av familjelivet. Det var accepterat och förstods av alla familjemedlemmar, barn fick se människor som åldrades och dog. Idag växer barn upp i en kultur där man undviker sörjandet och den oundvikliga döden (Willis, 2002). För bara några årtionden sedan frågade man sig om små barn faktiskt kunde sörja, idag frågar vi oss hur barn sörjer och hur vi vuxna kan förstå deras sorg (Dyregrov, 1999). Vuxna underskattar varaktigheten och djupet i barns reaktioner. Barn sörjer på olika sätt och sorgeprocessen är därmed olika för olika barn (Fahrman, 1993). Syfte: Syftet är att få en uppfattning om hur pedagoger i förskolan upplever att de är rustade på att bemöta barn i sorg, samt på vilket sätt de anger att de skulle hantera olika situationer beroende på vem i ett barns omgivning som mist sitt liv.Metod: Materialet som undersökningen bygger på är 79 stycken enkäter. Informanterna som deltog är mestadels barnskötare och förskollärare från olika förskolor i en mindre del av en kommun. Enkäterna bestod av ett antal påståenden där informanterna fick skatta sina åsikter på en fyrgradig skala, från stämmer helt till stämmer inte alls. De fick också svara på tre stycken fallbeskrivningar som berörde hur de skulle agera beroende på vem i barnets omgivning som mist livet. Svaren från enkäterna är både kvantitativa och kvalitativa. Den kvantitativa delen är bearbetad med hjälp av SPSS och den kvalitativa delen har vi gjort mer översiktlig genom att dela in den i mindre rubriker och därefter analyserat resultatet. Resultat: Vår slutsats är att de pedagoger som har erfarenhet av barn i sorg är de som upple-ver sig bäst rustade att hantera en situation när någon i barnets omgivning dött. För att hjälpa och stödja barn i sorg skulle pedagogerna samtala, använda estetiska ämnen, ta till sig kun-skap inom ämnet, hjälpa barnet att minnas den som gått bort, fortsätta med de dagliga ruti-nerna samt finnas till för barnet. Informanterna hanterar situationen olika beroende på vem i barnets omgivning som har dött. Är det t.ex. ett barn och hela dennes familj som t.ex. hastigt omkommit i en bilolycka skulle pedagogerna ha en minnesstund, varit mer lyhörda samt pra-tat och lyssnat på barnen i barngruppen. Att ta hjälp utifrån av kunnig personal som psykolog och specialpedagog var också något man skulle ta till för att lättare kunna hantera situationen.</p>