Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små- och medelstora svenska företag anpassar sin riskstyrning till följd av coronapandemin och vilka risker som företagen upplever varit mest betydande för sin verksamhet under pågående pandemi. Vidare är avsikten att undersöka vad som påverkar vilka åtgärder som vidtagits. Metod: En kvantitativ undersökning med deduktiv ansats där en webbaserad enkät använts för att undersöka hur små- och medelstora svenska företag anpassar sin riskstyrning till följd av kriser och vilka risker som företagen upplever varit mest betydande för sin verksamhet under pågående pandemi. T-tester och korrelationsanalyser har använts för att analysera resultaten och testa hypoteser som formulerats utifrån befintlig teori på forskningsområdet. Resultat: De undersökta företagen har primärt påverkats av volatila råvarupriser, utmaningar när det kommer till att säkerställa kontinuerlig materialtillgång samt att kunna få tillgång till rätt kompetens till verksamheten. De undersökta företagen har därutöver upplevt att deras ekonomiska resultat har försämrats under coronapandemin. Samtliga nollhypoteser antas i studien. Däremot har studien likväl kunnat påvisa förändringar i de undersökta företagens riskstyrning, däribland att företagen ökat antalet möten de håller om risker och att de ökat antalet leverantörer som de använder sig av för samma typer av varor i de fall då de upplevt störningar i försörjningskedjorna. Företagen som hade upplevt ökade störningar i försörjningskedjorna hade också ökat sina lager och avsåg så också i hög utsträckning göra efter coronapandemins slut. / Purpose: The aim of the thesis is to investigate how small and medium-sized Swedish companies adapt their risk management as a result of the corona pandemic and which risks the companies feel have been most significant for their operations during the ongoing pandemic. Furthermore, the intention is to investigate what affects what measures have been taken. Method: A quantitative survey with a deductive approach where a web-based survey was used to examine how small and medium-sized Swedish companies adapt their risk management as a result of crises and which risks the companies experience have been most significant for their operations during the ongoing pandemic. T-tests and correlation analyzes have been used to analyze the results and test hypotheses formulated based on existing theory in the research area. Results: The companies surveyed were primarily affected by volatile raw material prices, challenges when it comes to ensuring continuous material supply and being able to gain access to the right skills for the business. In addition, the companies surveyed have experienced that their financial results have deteriorated during the corona pandemic. All null hypotheses are adopted in the study. However, the study has nevertheless been able to show changes in the survey companies' risk management, including that the companies increased the number of meetings they hold about risks and that they increased the number of suppliers they use for the same types of goods in cases where they experienced supply chain disruptions. The companies that had experienced increased disruptions in the supply chains had also increased their stocks and intended to do so to a large extent after the end of the corona pandemic.

Denna studie syftar på att undersöka hur Sveriges myndigheter arbetar med krishantering med fokus på oljeutsläpp till havs. Tidigare forskning visar att Sverige har ett fungerande nätverk när det kommer till krishantering (Pålsson m.fl. 2018), men i det tvärsektionella arbetet brister Sverige i sin hantering. En definierad och strukturerad ledningskultur behövs för att spara tid, för att undvika okunskap och felinformation vid krishantering som exempelvis vid oljeutsläpp. Genom innehållsanalyser av utvärderingar från två tidigare oljepåslag, Fu Shan Hai i Ystad, 2003 och Golden Trader i Tjörn, 2011 samt semistrukturerade intervjuer med berörda aktörer vid händelsen av Marco Polo’s grundstötningar i Sölvesborg, 2023 har processerna analyserats och jämförts. Med berörda aktörer syftar denna studie på myndigheter, kommuner och organisationer som verkar och samarbetar runt händelser som exempelvis oljeutsläpp. Genom en sammanvägd analys kom det fram att samverkan i händelsen med Marco Polo har förbättrats, dock förekommer brister inom kommunikation och statlig satsning för krishantering till havs, och behöver utvecklas vidare. / This study aims to examine how Swedish authorities work with crisis management, with a focus on oil spills at sea. Previous research indicates that Sweden has an effective network for crisis management (Pålsson et al., 2018), but shortcomings exist in its cross-sectional work. A defined and structured leadership culture is needed to save time, and to avoid ignorance and misinformation during crisis management, such as in the event of oil spills. By conducting content analyses of evaluations from two previous oil spills, Fu Shan Hai in Ystad, 2003, and Golden Trader in Tjörn, 2011, as well as semi-structured interviews with relevant stakeholders involved in the Marco Polo grounding in Sölvesborg, 2023, the processes were analyzed and compared. By relevant stakeholders, this study refers to authorities, municipalities, and organizations that operate and collaborate around events such as oil spills. The comprehensive analysis revealed that cooperation during the Marco Polo incident has improved; however, deficiencies in communication and state investment in maritime crisis management persist and need further development.