Social support is important for adults well-being, quality of life and self-esteem. The nurse should respond to the patient's care needs, knowledge of social support for young people with chronic diseases is therefore important. The purpose was to investigate who or which ones provide social support for young people with chronic diseases and what social support contributes to. A descriptiv design where used. The literature search in the database Medline via Cinahl resulted in twelwe articles. The results showed that young people with chronic diseases received support from family, friends, healthcare professionals, through technology, school and pets. Social support led to protection, quality of life, Sense of Coherence (SOC) and independence. Protection meant someone was there for them and quality of life to be like everyone else. SOC meant to get help to deal with life of their own resources and independence to fend for themselves. Social support for young people with chronic diseases is important. The nurse should know that young people need support from different groups and what it leads to. Further research about nurse's perceptions of their role with regard to support for young people would be of interest. Key words: Social support, young people, care, chronic diseases.

BakgrundAntal människor som lever med kroniska sjukdomar stiger samtidigt som dagens hälso- och sjukvård präglas av tids- och personalbrist. En faktor som kan underlätta hantering av dessa problem kan vara digitalisering (e-hälsa).SyfteSyftet är att belysa patienters upplevelser av digitaliserat egenvårdsstöd vid diabetes, kroniska lungsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer.MetodDenna uppsats är en litteraturöversikt som baseras på vetenskapliga artiklar (n=19) med kvalitativ metod. Innehållsanalys av studierna utfördes med hjälp av NVivo.ResultatDet identifierades fyra huvudkategorier: (1) ”Patienters förhållningssätt till digitala hjälpmedel”; (2) ”Förutsättningar för säkerhet”; (3) ”Samspel mellan patient och sjukvård”; (4) ”Förändringar i uppfattningen”.DiskussionDigitalisering framhäver att komponenter som utbildning, sociala kontakter och monitorering bidrar till konsekvenser som kunskapsutveckling, känsla av samhörighet och upplevd trygghet.SlutsatsGenom att känna till vilka möjligheter digitalisering bär med sig skulle sjuksköterskan kunna stödja patientens egenvårdskapacitet. Dessutom skulle e-hälsa kunna involveras i sjukdomsförebyggande arbeten. / <p>Godkännande datum: 2018-03-26</p>

Bakgrund Kroniska sjukdomar utgör nu den största sjukdomsbördan i världen och 70-80% av sjukvårdskostnaderna. De flesta kroniska sjukdomar kan förebyggas med ändrade levnadsvanor men det behövs effektiva metoder. En växtbaserad kost har visat sig vara en kostnadseffektiv behandling för riskfaktorer som övervikt, högt kolesterol, högt blodtryck och nedsatt insulinkänslighet.   Syfte Att utforska patienters upplevelser relaterade till växtbaserad kost som behandling vid kronisk sjukdom. Metod Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som använt sig av en växtbaserad kost som behandling vid sin kroniska sjukdom. En semistrukturerad intervjuguide användes och materialet spelades in och transkriberades. Materialet analyserades genom innehållsanalys. Resultat Personerna upplevde stora hälsoförbättringar genom en växtbaserad kost. Inspirationen till kosten kom från andra håll än sjukvården som inte heller kunde vara det stöd i behandlingen som informanterna önskat. Kunskapen om växtbaserad kost behöver öka inom sjukvården för kunna hjälpa patienter som är intresserade. Kostbehandling är central i en patientcentrerad vård vid kroniska sjukdomar och ger patienter egenkontroll över hälsan.     Slutsats Studien har visat att en växtbaserad kost kan innebära hälsofördelar vid behandling av kronisk sjukdom. Patienterna genomförde övergången till en växtbaserad kost på egen hand utan stöd från sjukvården. En drivkraft hos patienterna var viljan att kunna påverka sin situation. Kunskapen om en växtbaserad kost kom inte från sjukvården utan från media. Ett önskemål som framkom var behovet av att sjukvården kunde bistå med råd och stöd vid en övergång till växtbaserad kost. / Background Non-communicable diseases are today responsible for the greatest burden of disease in the world and 70-80% of health care costs. Most non-communicable diseases can be prevented with changes in lifestyle, but there is a need for effective methods. A plant-based diet has proven to be a cost-effective treatment of risk factors such as obesity, high cholesterol, high blood pressure and impaired insulin sensitivity. Objective To investigate patients’ experiences related to a plant-based diet as treatment for their chronic diseases.   Method Four interviews were performed with patients using a plant-based diet as treatment for their chronic diseases. A semi-structured interview was used and the collected data was recorded and transcribed. The data was analyzed using content analysis.   Results The participants experienced great health improvements through a plant-based diet. The inspiration for the diet came from other sources than from health care providers who also failed to support the treatment in the way that participants had wished. The awareness around plant-based diet needs to increase among health care workers in order to help patients who are interested. Dietary advises are essential for patient-centered care relating to chronic diseases and can provide patients with self-empowerment concerning their health. Conclusion This study has shown that a plant-based diet can bring health benefits in the treatment of chronic disease. Patients completed the transition to a plant-based diet on their own without support from the health care system. A driving force among the patients was the desire to influence their situation. Information about a plant-based wasn’t provided by health professionals, but from the media. Patients expressed the need for advice and support from Health Care regarding their transition towards a plant-based diet.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Antal patienter med kroniska sjukdomar ökar. Detta orsakar lidande och förändrad livsvärld hos patienter. Att drabbas av kronisk sjukdom kan innebära ökade antal tillfällen som kräver vård. Sjuksköterskans ansvar är att ge en personcentrerad vård och lindra lidande trots komplexa vårdsituationer. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med kroniska sjukdomar. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att förståelse för patienten kunde uppnås genom öppenhet och lyssnande. En vårdande relation gynnar den personcentrerade vården och genom att stärka patientens självbestämmande ökade engagemanget. Stöttning för både patienter och sjuksköterskor ansågs vara viktigt, genom reflektion kunde stöttning utvecklas. Bristande följsamhet hos patienten hanterades på olika sätt av sjuksköterskorna. Tiden var en viktig faktor som kunde påverka den vårdande relationen och informationen som framkom genom samtal. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att patienter med kroniska sjukdomar är komplexa och kräver långa vårdtillfällen och regelbunden vårdkontakt. Genom att vara öppen och lyssna ökade förståelsen för patienten vilket gynnar vårdrelationen och således den personcentrerade vården. För att göra vården mer patientsäker upplevde sjuksköterskorna tiden, koordinering, interprofessionellt arbete, stöttning och hanteringen av bristande följsamhet som viktiga faktorer. / Background: The number of patients with chronic diseases is increasing and causing suffering and a changed life situation for patients. Suffering from a chronic illness can mean an increased number of occasions that require care. The nurse's responsibility is to provide person-centered care and alleviate suffering despite complex care situations. Aim: To research nurses' experiences of caring for patients with chronic diseases. Method: The study is a qualitative literature review. Results: Understanding could be achieved through openness and listening. A caring relationship benefits the person-centered care and by strengthening the patient's selfdetermination, the commitment increased. Support for both patients and nurses was considered important, through reflection support could be developed. Lack of patient compliance was handled in different ways. Time was an important factor that could affect the caring relationship and the information that could emerge through conversations. Conclusion: Nurses experience that chronically ill patients are complex, require long-care sessions and regular care contact. By being open and listening, the understanding increased, which benefits the care relationship and thus the person-centered care. To make care more patient-safe, the nurses experienced time, coordination, interprofessional work, support and management of lack of compliance as important factors.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

I takt med att andelen äldre ökar i samhället rapporteras om stigande läkemedelsanvändning. Normala åldersförändringar, ökad risk för multisjuklighet och kroniska sjukdomar i kombination med polyfarmaci och bristande följsamhet medför en ökad risk för läkemedelsrelaterad ohälsa hos äldre. Bristande följsamhet till läkemedelsbehandling är en stor och problematik hos äldre vilket kan medföra negativa konsekvenser för både patienten och samhället. Syftet med studien är att beskriva kunskapsläget avseende associerade faktorer till den äldres upplevelse av följsamhet och bristande följsamhet till läkemedelsbehandling. Studien är en integrativ litteraturstudie med sammanställning av totalt 11 vetenskapliga artiklar både kvalitativa och kvantitativa från databaserna CINHAL, PubMed, Web of Science och Nursing and Allied Health database. Efter granskning av artiklarna framträdde tre huvudteman; Kunskap och förståelse, Minne och vardagliga hinder, Stöd och strategier, utifrån dessa formades tio subteman. I resultatet framkom det att äldres upplevelse av bristande följsamhet till läkemedelsbehandling var associerade till flertal faktorer. Bakomliggande orsaker till äldres upplevelse av bristande följsamhet var således relaterade till bristande kunskap om sin läkemedelsbehandling, kognitiv svikt samt otillräckligt stöd och brist på strategier. Faktorer som hade positiv effekt på följsamhet till läkemedelsbehandling var kunskap och information om sina läkemedel, stöd från anhöriga, stöd och god relation med sin vårdgivare samt hitta rätt strategier. Studiens slutsats är att med hjälp av patientens egna strategier samt vårdgivarens stöd, information och undervisning kan äldres följsamhet till läkemedel främjas och osäker läkemedelsbehandling reduceras. / With the growing number of older people in society there is a report of increasing drug use. Normal age changes, increased risk of multiple morbidity and chronic diseases in combination with polypharmacy and lack of medication adherence entail an increased risk of drug-related illness in the elderly. Lack of medication adherence is a major problem in the elderly, which could have negative consequences for both the patient and society. The purpose of the study is therefore to describe the state of knowledge regarding factors associated with the elderly's experience of medication adherence and lack of medication adherence. The study is an integrative literature study with a compilation of a total of 11 peer reviewed articles both qualitative and quantitative from the databases CINHAL, PubMed, Web of Science and Nursing and Allied Health database. Through review of the articles, three main themes emerged; Knowledge and understanding, Memory and everyday obstacles, Support and strategies, based on these, ten sub-themes were formed. The result showed that the elderly's experience of lack of medication adherence was associated with several factors. The underlying causes of the elderly´s experience of lack of medication adherence were related to lack of knowledge about their drug treatment, cognitive impairment and insufficient support and lack of strategies. Factors that had a positive effect on medication adherence were knowledge and information about their drug treatment, support from relatives, support and a good relationship with their healthcare providers and finding the right strategies. The study concludes that with the help of the patient's own strategies and the support from the healthcare provider, information and education, the elderly's medication adherence can be promoted and unsafe medication treatment can be reduced

Bakgrund: Sexuell hälsa är en fundamental komponent för en persons allmänna hälsa och är av betydelse för välbefinnande, detta oavsett om personen är frisk eller har en kronisk sjukdom. Personer med kronisk sjukdom som upplever sexuell ohälsa anser att samtal om sexuell hälsa är viktigt men de upplever att dessa samtal sällan tas upp av sjuksköterskor. Kvantitativa studier visar att sjuksköterskor har svårt att samtala om sexuell hälsa vid omvårdnadsmötet, men dessa studier ger inte sjuksköterskor möjlighet att uttrycka sina erfarenheter om detta ämne med egna ord.  Syftet: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om sexuell hälsa med personer med kroniska sjukdomar samt få en ökad förståelse av vilka utmaningar det finns för att detta samtal skall initieras.  Metod: Den tillämpade metoden i den systematiska litteraturöversikten har utgått från de olika stegen i Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.  Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra tolkande teman: Hinder för att initiera samtalet, Främjande faktorer som underlättar samtalet, Relationen mellan sjuksköterska och patient samt Patientens anamnes.   Slutsats: Sjuksköterskor erfar svårigheter att samtala om sexuell hälsa. Oavsett om det ansågs vara ens plikt att initiera detta samtal eller inte prioriterades det många gånger bort. För att synliggöra och påvisa vikten av samtal om sexuell hälsa inom omvårdnad bör det utgöra en del i sjuksköterskans olika utbildningar. / Background: Sexual health is a fundamental component of a person's general health and it is important for wellbeing, regardless of whether a person is healthy or has a chronic disease. Persons with chronic disease who experience sexual illness believe that the conversation about sexual health is important, but they experience that these conversations rarely are raised by nurses. Quantitative studies show that nurses have difficulties talking about sexual health at the meeting with patients, but these studies do not allow nurses to express their experiences on this topic in their own words. Aim: The aim of this systematic review was to map nurses' experience of talking about sexual health with persons with chronic diseases and to gain an increased understanding of the challenges that exist for this conversation to be initiated.  Method: The applied method in the systematic review has been based on the various steps in the Swedish agency for health technology assessment and assessment of social services (SBU). Results: The systematic review resulted in four interpretive themes: Obstacles to initiating the conversation, Promoting factors that facilitate the conversation, The relationship between nurse and patient and The patient's anamnesis. Conclusion: Nurses' experience difficulty talking about sexual health. Regardless of whether it was considered to be their duty to initiate this conversation or not, it was often de-prioritised. In order to make the conversation about sexual health in nursing visible and demonstrate its importance, it should be a part of nurse’s various educations.