Den här studiens första delsyfte var att vi skulle fördjupa oss inom den interkulturella pedagogiken. Detta för vår egen förståelse samt för att kunna diskutera hur denna pedagogik kan relateras till föremål och material i förskolan som återspeglar barns olika kulturella bakgrunder. Det andra delsyftet med denna studie var att undersöka hur fyra förskollärare med ett interkulturellt förhållningssätt tänker kring planering av fysisk miljö, föremål och material i förskolan samt hur de upplever att dessa områden påverkar barn och förskolans dagliga verksamhet. För att kunna diskutera förskolans fysiska miljö, material och föremål, utgick vi från det sociokulturella perspektivet som ett komplement till det interkulturella perspektivet. Vi intervjuade fyra förskollärare genom en fokuserad form av intervju.  Resultatet visade att majoriteten av förskollärarna hade en god förståelse för det interkulturella arbetssättet och använder sig av detta i verksamheten. Dock använde de inte medvetet sitt interkulturella förhållningssätt i planering för den fysiska miljön och dess innehåll. Förskollärarna ansåg trots detta att föremål knutna till barns kulturella bakgrunder skulle kunna vara viktigt för barns utveckling och lärande, vilket även stöds i den forskning som presenteras i denna studie. Det studien utmynnade i var att det interkulturella förhållningssättet kan ses som en förutsättning i arbetet med att skapa ett öppet klimat och en pedagogisk miljö som speglar barns kulturer och som stimulerar till kulturmöten. Det framgick även att kulturella artefakter som speglar barns kulturer i förskolan har betydelse för barns utveckling och lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur de kulturella artefakterna har påverkats i samband med omställningen till distansarbete. Studien utgår från medarbetarnas perspektiv på Hermods SFI-skola. Vi avser att fokusera på de kulturella artefakterna; symboler, riter, ritualer, språkliga artefakter samt beteenden och värderingar. Studiens resultat visar att medarbetarna på Hermods SFI-skola uppfattar att organisationens kulturella artefakter har påverkats till en viss omfattning efter omställningen till distansarbete. Studiens resultat påvisar att förändringar i medarbetarnas fysiska arbetsmiljö har medfört en minskad öppenhet inom kulturen, men tillhörigheten kvarstår. Organisationens riter har inte påverkats efter omställningen till distansarbete i och med att det fortfarande har anordnats riter, men ritualerna har upphört och förändrats. De språkliga artefakterna har påverkats då språket upplevs som mer formellt. Sammanfattningsvis framgår det att organisationens beteenden och värderingar kvarstår då de fortfarande arbetar på ett sätt som är förankrat med kulturen.

I takt med att samhället utvecklas i form av nya trender, skapas och förändras organisationer. När organisationsförändringar genomförs, påverkas medlemmarna i organisationerna och kulturen som finns mellan dem. Syftet med denna studie var att få en djupare insikt i hur organisationsförändringar och organisationskultur påverkade varandra genom att undersöka en organisation. Studien ser även över applicerbarheten i Scheins teoretiska bidrag vid undersökning av dessa aspekter. Syftet besvarades genom sju semistrukturerade intervjuer med medlemmar ur organisationen, som haft utgångspunkt i en kvalitativ ansats. Resultatet visar på att medarbetarna är de som upprätthåller kulturen. För att medarbetarna ska ha möjlighet att identifiera sig med organisationen, bör ledningen lära sig kulturen av dem och handla utifrån vad organisationen står för. Ledningen bör också kommunicera och involvera medarbetarna i förändringsprocessen för att det ska leda till en framgångsrik förändring. Studien bidrar med en förståelse för hur organisationskultur och organisationsförändring överlappar varandra, vilket kan vara av intresse att undersöka vidare i andra sammanhang.