Hur samverkan mellan hem och förskola kom att påverkas av Covid-19 utbrottet har ännu inteforskats om i särskilt hög grad. Denna studies syfte grundar sig därför i att undersökahur samverkan mellan hem och förskola kom att påverkas av Covid-19-utbrottet. Med hjälp avatt se på situationer i förskolan där vårdnadshavare och förskollärare möts har vi kunnat skapafrågeställningar för att undersöka syftet av studien, de frågeställningar är: På vilket sätt harinskolningen av nya barn förändrats till följd av pandemin?, Hur har hämtning och lämningorganiserats under pandemin och hur har detta upplevts av vårdnadshavare respektiveförskollärare?, Vilka erfarenheter och upplevelser har nya rutiner för hemskickande av barnmed luftvägssymtom gett upphov till?, och Hur har det dagliga respektive organiserade samtaletmellan förskolans personal och vårdnadshavare upplevts under pandemin?. Som metod har vihaft en kvalitativ metod där vi haft intervjuer med vårdnadshavare och förskollärare med öppnafrågor. Den teori som ligger till grund för analys och resultat är systemteorin och dess centralabegrepp unfreezing, moving, refreezing, ekvifinalitet, jämvikt och störning av jämvikt. Resultatet av hur samverkan mellan hem och förskola påverkats av Covid-19 utbrottet förståsoch uppfattas olika av respondenterna. Vissa menar att det dagliga samtalet förändrats och attinformationsutbytet inte håller samma standard som förut, andra menar att det är likadant sominnan utbrottet men att organiseringen av hämtning och lämning är annorlunda. Det framkommeralltså i resultatet olika erfarenheter och känslor om hur samverkan påverkats eller inte, det lyftsockså fram olika sammanhang där hem och förskola möts. Nyckelord: Förskola, Covid-19, samverkan, kommunikation, unfreezing, moving och refreezing.

I takt med att samhället utvecklas i form av nya trender, skapas och förändras organisationer. När organisationsförändringar genomförs, påverkas medlemmarna i organisationerna och kulturen som finns mellan dem. Syftet med denna studie var att få en djupare insikt i hur organisationsförändringar och organisationskultur påverkade varandra genom att undersöka en organisation. Studien ser även över applicerbarheten i Scheins teoretiska bidrag vid undersökning av dessa aspekter. Syftet besvarades genom sju semistrukturerade intervjuer med medlemmar ur organisationen, som haft utgångspunkt i en kvalitativ ansats. Resultatet visar på att medarbetarna är de som upprätthåller kulturen. För att medarbetarna ska ha möjlighet att identifiera sig med organisationen, bör ledningen lära sig kulturen av dem och handla utifrån vad organisationen står för. Ledningen bör också kommunicera och involvera medarbetarna i förändringsprocessen för att det ska leda till en framgångsrik förändring. Studien bidrar med en förståelse för hur organisationskultur och organisationsförändring överlappar varandra, vilket kan vara av intresse att undersöka vidare i andra sammanhang.

Glaciers are important components of the Earth's environment and are mainly found in polar and high elevation areas. They are crucial for understanding the past, ongoing and upcoming environmental changes, relevant for fresh water supply, logistical and recreational purposes. Subsurface temperature of glaciers is an important parameter heavily influencing the fluxes of mass and energy. The project focuses on how the temperature changes inside glaciers and which factors contribute to the change. Thermal conduction is one of the key processes controlling the thermodynamics of glaciers. This defines how well heat is transferred inside glaciers and how well the temperature propagates. The process of heat conduction at Lomonosovfonna ice field, Svalbard, is described using numerical simulations constrained by measured initial and boundary conditions. Simulated subsurface temperature is in line with measurements before the onset of melt in summer. After that deviations increase as the used model does not consider the process of melt water refreezing. This makes the simulation only partially successful. / Glaciärer är viktiga komponenter i jordens omgivning och återfinns främst i polarområden och områden på hög höjd. De är viktiga för att förstå tidigare, pågående och kommande miljöförändringar, relevanta för färskvattenförsörjning, logistiska och återskapande ändamål. Temperaturen inom glaciärer är en viktig parameter som påverkar flödena av massa och energi. Projektet fokuserar på hur temperaturen förändras inom glaciärer och vilka faktorer som bidrar till förändringen. Värmeledning är en av nyckelprocesserna som kontrollerar termodynamiken hos glaciärer. Detta definierar hur väl värme förflyttas inom glaciärer och hur väl temperaturen sprider sig. Värmeledningsprocessen på isfältet Lomonosovfonna, Svalbard, beskrivs med hjälp av numeriska simuleringar begränsade av uppmätta initial- och gränsförhållanden. Simulering av temperaturen under ytan stämmer överens med mätningarna före smältningen på sommaren. Därefter ökar avvikelsen, eftersom modellen som använts inte tar hänsyn till processen av återfrysning av smältvatten. Detta gör att simuleringen endast är delvist lyckad.

The Arctic climate is changing fast, and Svalbard is one place that shows major evidence of climate change. Refreezing of meltwater is one process that can delay mass loss through runoff by water retention. It can act as a storage and is an important part of the total surface mass balance. Until now, no study has quantified the impact refreezing has on the surface mass balance and that is why the purpose of this study is to model the surface mass balance of all glaciers in Svalbard and compare it to a model that excludes the refreezing. This will show both the direct effect and indirect effect refreezing has on the surface mass balance. To be able to do this, a coupled model by Van Pelt and others (2012) was used.   The result shows that refreezing has a considerable effect on the surface mass balance. If the refreezing is turned off, this negatively affects the surface mass balance. The indirect effect is shown to always be negative meaning that the mass loss (additional melting after refreezing) counteracts some of the mass gains (melt water retention). In conclusion is it thus important to recognize all the effects refreezing has on the surface mass balance. / På Svalbard sker klimatförändringar dubbelt så snabbt som i övriga världen vilket gör detta till en känslig plats. För att se förändringarna brukar massan i glaciärerna beräknas för att se om dem förlorar eller ökar i massa. En viktig del som fördröjer en förlust av massa är återfrysning av smältvatten. Det för att vattnet håller sig kvar i glaciären och är en viktig del av den totala massbalansen. Dock kan denna återfrysning även påverka glaciären negativt. Hittills har ingen studie kvantifierat hur mycket återfrysningens påverkan på massbalansen, och därför är syftet med denna studie att modellera massbalansen för alla glaciärer på Svalbard och jämföra det med en modell som utesluter återfrysning. Detta kommer att visa både den direkta och indirekta effekten återfrysning har på massbalansen. För att kunna göra detta användes en modell av Van Pelt och andra (2012).  Resultatet visar att återfrysning har en betydande effekt på massbalansen. Om återfrysning utesluts påverkar detta massbalansen negativt. Den indirekta effekten visar sig alltid vara negativ, vilket innebär att massförlusten (ytterligare smältning från värmen efter återfrysning) motverkar en del av massvinsten (återfrysning av vatten). Sammanfattningsvis är det därför viktigt att undersöka alla effekter som återfrysning har på massbalansen.

The Greenland ice sheet is the largest Northern Hemisphere store of fresh water, and it is responding rapidly to the warming climate. In situ observations document the changing ice sheet properties in the lower accumulation area, Southwest Greenland. Firn densities from 1840 meters above sea level retrieved in May 2012 revealed the existence of a 5.5-meter-thick, near-surface ice layer in response to the recent increased melt and refreezing in firn. As a consequence, vertical meltwater percolation in the extreme summer 2012 was inefficient, resulting in surface runoff. Meltwater percolated and refroze at six meters depth only after the end of the melt season. This prolonged autumn refreezing under the newly accumulated snowpack resulted in unprecedented firn warming with temperature at ten meters depth increased by more than four degrees Celsius. Simulations confirm that meltwater reached nine meters depth at most. The refrozen meltwater was estimated at 0.23 meters water equivalent, amounting to 25 % of the total 2012 ablation. A surface energy balance model was used to evaluate the seasonal and interannual variability of all surface energy fluxes at that elevation in the years 2009 to 2013. Due to the meltwater presence at the surface in 2012, the summer-averaged albedo was significantly reduced (0.71 in 2012; typically 0.78). A sensitivity analysis revealed that 71 % of the subsequent additional solar radiation in 2012 was used for melt, corresponding to 36 % of the total 2012 surface lowering. This interplay between melt and firn properties highlights that the lower accumulation area of the Greenland ice sheet will be responding rapidly in a warming climate. / Stability and Variations of Arctic Land Ice (SVALI) / Programme for Monitoring of the Greenland Ice Sheet (PROMICE) / Greenland Analogue Project (GAP)

No description available.