Syftet med undersökningen har varit att utforska i vilken utsträckning en undervisning sombygger på skönlitteratur kan öka barns kulturella medvetenhet och personliga förståelse förandra människors levnadsförhållanden. Vi har i aktuell forskning och i skolans styrdokumentsökt belägg för ett undervisningsinnehåll med tolerans och mellanmänsklig förståelse sommål. I Lpo94, såväl som i de forskarrön vi tagit del av, har vi funnit underlag för endemokratifostrande undervisning och även för användning av skönlitteratur som ett medel idenna. Med denna bakgrund har vi i två olika skolor prövat ett skönlitteraturbaseratarbetssätt. För att få syn på elevernas egna tankar och reaktioner har vi efter avslutattemaarbete genomfört intervjuer med 12 barn. Vi fann att barnen med utgångspunkt i denskönlitterära boken mycket väl kunde förstå andra människors tankar och känslor, ochlikaledes känna empati för bokens persongalleri. Att härifrån göra kopplingar och dra egnaslutsatser till förhållanden utanför bokens ramar visade sig vara svårare. I den utsträckningdetta skedde, tänkte barnen i första hand på sin egen personliga situation och på sina närmastekamrater. Endast ett fåtal tankar väcktes om den situation som råder i samhället i stort. I våraintervjuer har vi blivit varse den klyfta som ofta finns mellan den vuxnes intentioner ochbarnets egna funderingar.

Detta examensarbete undersöker hur svensklärare väljer och använder litterära verk för att inkludera kulturell mångfald i undervisningen. Genom ett normkritiskt perspektiv av den tematisk analysen av Stjärnlösa nätter (Asaad, 2015), Det finns inga skridskor i öknen (Berggren, 2002) och Jag är Zlatan (Ibrahimović & Lagercrantz, 2012) kommer reflektioner över hur dessa verk skildrar olika perspektiv av mångfald. Slutsatserna för examensarbetet kommer att diskutera ifall samt hut dessa verk fungerar som effektiva verktyg för att öka elevernas förståelse gentemot andra kulturer och identiteter. I examensarbetet kommer verken att diskuteras normkritiskt på ett sätt som uppmärksammar eventuella stereotyper som förekommer i litteraturen samt diskutera hur svensklärare kan bidra till en mer inkluderande undervisningsmiljö.