<p>Det finns en tankegång inom organisationer som möter människor med en annan etnicitet att det behövs en kulturkompetens för att förstå hur kulturella skillnader ska hanteras. Inom sjukvården visar den sig genom att sjukvårdspersonal i bemötandet till patienter med annan etnisk bakgrund behöver denna kunskap för att hantera problem som kommer av kulturella skillnader. Vi har i vår studie haft som syfte att titta på hur dokument, som bistår personalen med denna kunskap, konstruerar individen med annan etnisk bakgrund än den svenska. Med en kritisk blick på kulturkompetens med en diskursanalytisk ansats har vi kommit fram till att det kan finnas problem med kulturkompetens om den egna attityden, strukturella sammanhang och organisatoriska hinder inte lyfts fram. Vi har också kommit fram till att det kan vara problematiskt om kulturkompetensen styrs av dokument som redan har en inbyggd kulturförståelse och inte låter individer vara fri från redan konstruerade sanningar. Speciellt har vi sett i detta att det finns tecken på en problematik som styrs av kulturell rangordning med en relativistisk kulturförståelse som vi menar betyder att bilden av »den andre«, det vill säga patienten med annan etnicitet än den svenska, inte har förändrats trots kulturkompetens. I vår analys kommer vi fram till tre diskurser som visar tecken på att kulturkompetensen förstärker redan etablerade diskurser av att kulturskillnader ligger hos patienten med annan etnicitet.</p>

Det finns en tankegång inom organisationer som möter människor med en annan etnicitet att det behövs en kulturkompetens för att förstå hur kulturella skillnader ska hanteras. Inom sjukvården visar den sig genom att sjukvårdspersonal i bemötandet till patienter med annan etnisk bakgrund behöver denna kunskap för att hantera problem som kommer av kulturella skillnader. Vi har i vår studie haft som syfte att titta på hur dokument, som bistår personalen med denna kunskap, konstruerar individen med annan etnisk bakgrund än den svenska. Med en kritisk blick på kulturkompetens med en diskursanalytisk ansats har vi kommit fram till att det kan finnas problem med kulturkompetens om den egna attityden, strukturella sammanhang och organisatoriska hinder inte lyfts fram. Vi har också kommit fram till att det kan vara problematiskt om kulturkompetensen styrs av dokument som redan har en inbyggd kulturförståelse och inte låter individer vara fri från redan konstruerade sanningar. Speciellt har vi sett i detta att det finns tecken på en problematik som styrs av kulturell rangordning med en relativistisk kulturförståelse som vi menar betyder att bilden av »den andre«, det vill säga patienten med annan etnicitet än den svenska, inte har förändrats trots kulturkompetens. I vår analys kommer vi fram till tre diskurser som visar tecken på att kulturkompetensen förstärker redan etablerade diskurser av att kulturskillnader ligger hos patienten med annan etnicitet.

Förskolan är en arena som omfattas av många olika kulturer. Denna studie syftar till att undersöka, analysera och diskutera hur förskollärare arbetar för att inkludera olika kulturer i förskolans verksamhet, samt vilka möjligheter och utmaningar arbetet medför. Vi vill också undersöka hur de arbetar för att uppmärksamma barns egna kulturarv. Studien präglas av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer. Dessa har genomförts med sju verksamma förskollärare i norra delen av Sverige. Studiens resultat visar att det mångkulturella arbetssättet bör innefattas av bland annat kommunikation, nyfikenhet, förståelse och en ömsesidig respekt. Inkluderandet av olika kulturer kommer till uttryck i vardagliga situationer exempelvis under samlingar då barnen får möta sånger, ramsor, flaggor och “Google Earth”. Det framkommer även i resultatet att barns kulturarv uppmärksammas genom att förskollärarna oftast belyser högtider, traditioner och de olika språk som finns i barngruppen. Sammanfattningsvis ses arbetet med mångkultur som berikande och spännande samtidigt som det är komplext. Efter genomförd studie kan vi dra slutsatsen att pedagogens förhållningssätt har en stor betydelse för hur arbetet formas och relationer skapas i verksamheten.

<p>Elever som är födda i ett annat land än Sverige, eller som har föräldrar som är födda i ett annat land, har särskilda behov som det är viktigt att ha kunskap om för att på bästa sätt kunna möta dem i undervisningen. Mitt huvudsakliga syfte med detta arbete är att belysa pedagogens roll och betydelse i arbetet med invandrarelever. Mina frågeställningar är:</p><p>- Hur ser invandrarelevers möte med den svenska skolan ut?</p><p>- Hur kan man som lärare främja dessa elevers utveckling?</p><p>- Hur kan man arbeta i skolan för att öka kulturkompetensen och förståelsen för andra kulturer samt motverka fördomar och rasism bland eleverna?</p><p>Mot bakgrund av mitt syfte samt mina frågeställningar valde jag att göra en kvalitativ intervjustudie med tre lärare som alla undervisar, eller har undervisat, i svenska som andraspråk. Genom dessa intervjuer samt genom att studera befintlig litteratur har jag funnit ett klart samband mellan identitet, känslor och språk. Lika viktigt som det är att öka samarbetet mellan modersmålslärare, svenska som andraspråkslärare och klasslärare, lika viktigt är det att arbeta med elevernas självkänsla och få dem att känna att de du duger som de är. Det är viktigt att eleverna är stolta över sitt ursprung och inte skäms över vem de är.</p><p>För att på bästa sätt stödja och främja invandrarelevers utveckling anser jag att vi i skolan måste bli bättre på att bejaka det annorlunda och se mångfalden som något positivt.</p> / <p>Pupils who are born in another country than Sweden, or has parents who are born in another country, have special needs in which it’s important that we have knowledge about so that we are able to meet them in school. My primary purpose with this essay is to elucidate the teachers role and significance in the work with immigrant pupils. My questions at issue are:</p><p>- How does the immigrant pupils meeting with the Swedish school look like?</p><p>- How can you as a teacher promote these pupils development?</p><p>- How can you work in school to increase cultural comprehension and understanding for other cultures and counteract prejudice and racism amongst the pupils?</p><p>On the basis of my purpose with the essay, and my questions at issue, I choose to perform a qualitative study through interviews with three teachers, who all teach, or have taught, in the subject “Swedish as a second language”. Through these interviews and by studying the available literature, I have found a very strong connection between identity, emotion and language. As important as is to increase the collaboration between teachers in mother tongue, “Swedish as a second language” and class teachers, is it to work with the self-esteem of the pupils and make them feel that they are good enough as they are. It is important that the pupils are proud of their heritage and not to feel ashamed of who they are.</p><p>The best way to support and promote the immigrant pupils development, according to me, is for us at the schools to be better at recognise and accept differences and look upon multitude as something positive.</p>

Elever som är födda i ett annat land än Sverige, eller som har föräldrar som är födda i ett annat land, har särskilda behov som det är viktigt att ha kunskap om för att på bästa sätt kunna möta dem i undervisningen. Mitt huvudsakliga syfte med detta arbete är att belysa pedagogens roll och betydelse i arbetet med invandrarelever. Mina frågeställningar är: - Hur ser invandrarelevers möte med den svenska skolan ut? - Hur kan man som lärare främja dessa elevers utveckling? - Hur kan man arbeta i skolan för att öka kulturkompetensen och förståelsen för andra kulturer samt motverka fördomar och rasism bland eleverna? Mot bakgrund av mitt syfte samt mina frågeställningar valde jag att göra en kvalitativ intervjustudie med tre lärare som alla undervisar, eller har undervisat, i svenska som andraspråk. Genom dessa intervjuer samt genom att studera befintlig litteratur har jag funnit ett klart samband mellan identitet, känslor och språk. Lika viktigt som det är att öka samarbetet mellan modersmålslärare, svenska som andraspråkslärare och klasslärare, lika viktigt är det att arbeta med elevernas självkänsla och få dem att känna att de du duger som de är. Det är viktigt att eleverna är stolta över sitt ursprung och inte skäms över vem de är. För att på bästa sätt stödja och främja invandrarelevers utveckling anser jag att vi i skolan måste bli bättre på att bejaka det annorlunda och se mångfalden som något positivt. / Pupils who are born in another country than Sweden, or has parents who are born in another country, have special needs in which it’s important that we have knowledge about so that we are able to meet them in school. My primary purpose with this essay is to elucidate the teachers role and significance in the work with immigrant pupils. My questions at issue are: - How does the immigrant pupils meeting with the Swedish school look like? - How can you as a teacher promote these pupils development? - How can you work in school to increase cultural comprehension and understanding for other cultures and counteract prejudice and racism amongst the pupils? On the basis of my purpose with the essay, and my questions at issue, I choose to perform a qualitative study through interviews with three teachers, who all teach, or have taught, in the subject “Swedish as a second language”. Through these interviews and by studying the available literature, I have found a very strong connection between identity, emotion and language. As important as is to increase the collaboration between teachers in mother tongue, “Swedish as a second language” and class teachers, is it to work with the self-esteem of the pupils and make them feel that they are good enough as they are. It is important that the pupils are proud of their heritage and not to feel ashamed of who they are. The best way to support and promote the immigrant pupils development, according to me, is for us at the schools to be better at recognise and accept differences and look upon multitude as something positive.