<p>Bakgrund: Arbetstagarens kunskap ses som en allt viktigare resurs och företag söker vägar att behålla duktiga kunskapsarbetare. Ett företags belöningssystem kan vara ett sätt för att attrahera och behålla kunskapsarbetare. I studien läggs fokus på konsulter då de är kunskapsarbetare som lever på sin kompetens och oftast arbetar i projekt. För att en kunskapsarbetare ska bli motiverad av den belöning denne får menar vi att det krävs att kunskapsarbetaren känner tillit till belöningssystemet och dess förmåga att uppmärksamma och belöna kunskapsarbetarens arbetsinsats. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera faktorer som påverkar kunskapsarbetares tillit till belöningssystem i en projektbaserad organisation. </p><p>Genomförande: Intervjuer har genomförts med sex konsulter och två chefer på två större konsultbolag; tre konsulter och en chef på varje företag. </p><p>Resultat: Studien visar att de belöningssystem som används i de undersökta företagen generellt är uppskattade av konsulterna i respektive företag och de känner tillit till att de får den belöning de anser sig förtjäna. Konsulterna framhåller specifika faktorer som viktiga för att de ska känna tillit till belöningssystemet. De faktorer som har visat sig vara av betydelse är rättvisa, pålitlighet, öppenhet och kompetens.</p>

<p>Bakgrund: I och med kunskapssamhällets framväxt har efterfrågan och vikten av kunskapsarbetare ökat, särskilt i kunskapsföretag. Det är därför viktigt för företag att kunna attrahera, behålla och styra dessa kunskapsarbetare för att vara konkurrenskraftiga. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera och förstå vad det är som gör att kunskapsarbetare väljer att stanna, utvecklas och delta i ett företags utveckling och hur ledare i företag arbetar med och resonerar kring dessa frågor. </p><p>Genomförande: Förutom att vi utvecklade teoriavsnitt bestående av teorier om företagstyrning och personalomsättning, har vi genomfört intevjuer med revisorer på två revisionsföretag i Linköping. </p><p>Resultat: Vi fann att kunskapsarbetare trivs och väljer att stanna om de upplever att de har självständighet, variation i arbetet, möjligheter till utveckling samt att de får arbeta med trevliga och kompetenta kollegor. Vidare påverkar arbetsmarknadssituationen och kunskapsarbetarens personliga särdrag och situation deras val.</p>

Bakgrund: I och med kunskapssamhällets framväxt har efterfrågan och vikten av kunskapsarbetare ökat, särskilt i kunskapsföretag. Det är därför viktigt för företag att kunna attrahera, behålla och styra dessa kunskapsarbetare för att vara konkurrenskraftiga. Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera och förstå vad det är som gör att kunskapsarbetare väljer att stanna, utvecklas och delta i ett företags utveckling och hur ledare i företag arbetar med och resonerar kring dessa frågor. Genomförande: Förutom att vi utvecklade teoriavsnitt bestående av teorier om företagstyrning och personalomsättning, har vi genomfört intevjuer med revisorer på två revisionsföretag i Linköping. Resultat: Vi fann att kunskapsarbetare trivs och väljer att stanna om de upplever att de har självständighet, variation i arbetet, möjligheter till utveckling samt att de får arbeta med trevliga och kompetenta kollegor. Vidare påverkar arbetsmarknadssituationen och kunskapsarbetarens personliga särdrag och situation deras val.

Bakgrund: Arbetstagarens kunskap ses som en allt viktigare resurs och företag söker vägar att behålla duktiga kunskapsarbetare. Ett företags belöningssystem kan vara ett sätt för att attrahera och behålla kunskapsarbetare. I studien läggs fokus på konsulter då de är kunskapsarbetare som lever på sin kompetens och oftast arbetar i projekt. För att en kunskapsarbetare ska bli motiverad av den belöning denne får menar vi att det krävs att kunskapsarbetaren känner tillit till belöningssystemet och dess förmåga att uppmärksamma och belöna kunskapsarbetarens arbetsinsats. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera faktorer som påverkar kunskapsarbetares tillit till belöningssystem i en projektbaserad organisation. Genomförande: Intervjuer har genomförts med sex konsulter och två chefer på två större konsultbolag; tre konsulter och en chef på varje företag. Resultat: Studien visar att de belöningssystem som används i de undersökta företagen generellt är uppskattade av konsulterna i respektive företag och de känner tillit till att de får den belöning de anser sig förtjäna. Konsulterna framhåller specifika faktorer som viktiga för att de ska känna tillit till belöningssystemet. De faktorer som har visat sig vara av betydelse är rättvisa, pålitlighet, öppenhet och kompetens.

Bakgrund: Användningen av teknikkonsulter inom svensk industri har ökat kraftigt under 2000-talet. Trots detta finns det en brist i forskningen gällande vilka anledningar som ligger bakom och vilka konsekvenser som kan följa av användningen av teknikkonsulter. Vidare finns det teoretiska indikationer på att teknikkonsulter inte är tillräckligt integrerade för att skapa den helhetsförståelse och vilja att kommunicera över avdelningsgränser som krävs i produktutvecklingen inom stora svenska industriföretag. Denna problematik har legat till grund för studiens syfte. Syfte: Studiens syfte är att utreda vilka motiv och behov som ligger bakom ett svenskt industriföretags nyttjande av extern kunskap i form av teknikkonsulter samt vilka konsekvenser som användningen av teknikkonsulter kan medföra för företagets tvärfunktionella arbete. Definitioner: Teknikkonsulter är olika typer av ingenjörer som hyrs ut företag för att arbeta tillsammans med de fastanställda inom framförallt produktutveckling. Genomförande: En fallstudie har utförts på två sektioner inom Scania R&amp;D. Två representanter på chefsnivå inom varje sektion har intervjuats. Resultat: Studien har identifierat två motiv och fyra behov som är betydelsefulla för inhyrningen av teknikkonsulter i svenska industriföretag. De motiv som studien har funnit är rörlighet samt inflöde och utflöde av resurser. De fyra behov som har identifierats är; numerisk flexibilitet, snabb förstärkning samt kortsiktiga respektive långsiktiga resurser. Vidare visar studien att resultaten av tvärfunktionell produktutveckling inom stora svenska industriföretag påverkas negativt av en hög andel teknikkonsulter eftersom teknikkonsulter inte innehar en helhetsförståelse för företaget. / Background: The use of technical consultants in the Swedish industrial sector has increased heavily during the 21th century. In spite of this increase, there is a shortage of research regarding the reasons for, and which consequences that can follow from the use of technical consultants. Furthermore, there are theoretical indications that these consultants are not fully integrated to the degree that they can create an overall understanding and will to communicate across departments, which is necessary for the product development in big Swedish industrial enterprises. This problem is the basis for the aim of the study. Aim: The aim of the study is to investigate which motives and needs that lie behind the the use of external knowledge in the form of technical consultants in Swedish industrial enterprises and which consequences that the use of technical consultants can bring to the cross-functional work of companies. Completion: A case study has been conducted at two sections within Scania R&amp;D. Two representatives on a managerial level from each section have been interviewed. Results: The study has identified two motives and four needs as significant for the use of technical consultants in Swedish industrial enterprises. The identified motives are mobility as well as inflow and outflow of resources. The four identified needs are; a numerical flexibility, rapid reinforcement as well as a short and long term resources. Furthermore, the study shows that the results of cross-functional product development within large Swedish industrial enterprises are negatively affected by a large share of technical consultants since they do not possess an overall understanding of the company. Key words: Technical consultant, cross-functional, contingent knowledge workers, flexible staffing arrangements, absorptive capacity.

Som konsekvens av COVID-19 så tvingades organisationer runtom världen att ställa om till distansarbete för att minska smittspridningen. Omställningen genomfördes i hög fart och i denna kontext så har vi utfört en kvalitativ studie hos en fallorganisation för att undersöka hur distansarbetet påverkat deras upplevda effektivitet genom att intervjua medarbetare på en storbank i Sverige. För studien har vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer med kunskapsarbetare som jobbat med kunder på distans. Vår studie handlar om de här kunskapsarbetarnas upplevda effektivitet och utifrån svaren vi fått så identifierar vi faktorer som påverkat deras effektivitet som inkluderar bland annat: hemmiljön, organisationens stöd, intern och extern kommunikation, livssituation och kundrelationer. Analys genomfördes i form av en innehållsanalys av transkriptionerna från intervjuerna. Vi har kommit fram till att organisationen kan ha en positiv inverkan på kunskapsarbetarnas upplevda effektivitet vid distansarbete om rätt åtgärder tas, däribland har vi identifierat att det är viktigt att stödja sina medarbetare och att hjälpa dem att ordna en god arbetsmiljö när de distansarbetar för att kunna arbeta med hög upplevd effektivitet. / As a consequence of the rapid spread of the COVID-19 virus organizations around the world have had to work remotely to reduce the spread of the virus. The change to working from home was made quickly and in this context we have conducted a qualitative study at an organization to investigate how remote work has changed the perceived efficiency of the knowledge workers at the organization. To gather answers to our research questions we have carried out ten semi-structured interviews with knowledge workers that have had to change to working remotely. All of them worked directly with customers. The interview material was analyzed by content analysis of the transcribed data. Our study centers around their perceived efficiency and the answers we have gathered surround factors such as: home environment, support from the organization, internal and external communication, family and customer relations. We have come to the conclusion that the organization and its actions can have a major positive impact on knowledge workers perceived efficiency during remote work. We have identified actions to take to enable efficiency such as: providing support for the employees and helping them create a good office environment at home.

På grund av digitaliseringen är kunskapsarbetare inte längre bundna till sina arbetsplatser för att utföra sitt arbete. Tillgången till informations- och kommunikationsverktyg innebär att allt fler arbetslag har medarbetare som arbetar på distans, vilket innebär nya utmaningar och möjligheter för chefer sett både till kommunikation och koordination. Coronapandemin med dess restriktioner har inneburit en större andel distansarbetare och flexibla team, vilket skapar ett ökat behov av kunskap inom området. Krav på ledarskap förändrades i och med ICT verktygens växande roll på arbetsplatser, vilket är bakgrunden till denna studie. Därför ämnar denna uppsats skapa en fördjupad förståelse för hur chefer leder och koordinerar sina anställda med hjälp av ICT verktyg på den flexibla arbetsplatsen. Utifrån ett tvärvetenskapligt angreppssätt där Företagsekonomi och Människa-dator interaktion förenas, har chefer intervjuats på två fallorganisationer som har liknande systemstruktur för internkommunikation. Med en dualistisk syn på tekniska och sociala aspekter, kan uppsatsen bidra till en ökad förståelse för e-ledarens roll ur både ett tekniskt och ett socialt perspektiv. Våra resultat i kombination med tidigare studier, antyder att chefer inom kunskapsintensiva arbetsplatser möter vissa utmaningar med koordination och kommunikation med hjälp av ICT verktyg, både när det kommer till tekniska och sociala aspekter. Den uppgiftsorienterade kommunikationen och koordinationen främjas av ICT verktyg i större utsträckning, än vad gäller den sociala interaktionen och kommunikationen.

The increasing utilization of generative artificial intelligence (AI) in organizations isenhancing productivity and decision-making processes of knowledge workers. However, alimited number of studies have focused on both communicative and organizationalimplications of how knowledge workers’ utilization of generative AI tools is affecting domainexpertise and knowledge sharing within organizations. In collaboration with the Swedishtelecommunications company Ericsson, this study embraces an interdisciplinary approach andimplements a qualitative research strategy based on data from 18 in-depth interviews withknowledge workers employed at a global ICT company. The findings highlight two keydimensions; firstly, knowledge workers perceived that by utilizing generative AI it couldaugment their expertise – both transcending domain boundaries and enhancing specializeddomain expertise. At the same time, they perceived work roles to become moresocio-technical in the future. Secondly, generative AI can facilitate knowledge sharingbetween domains by taking on the role of a mediator when communicating expertise acrossdomains. However, the facilitative knowledge sharing effects of generative AI might bedampened by potential silo effects when turning to generative AI instead of colleagues. Thishighlights the need for clear organizational objectives around generative AI usage and theimportance of collaborative knowledge sharing activities to create common understandings ofthe opportunities and limitations of generative AI tools / Den ökande användningen av generativ artificiell intelligens (AI) inom organisationerförbättrar produktiviteten och beslutsprocesser hos kunskapsarbetare. Däremot har ettbegränsat antal studier utförts som fokuserar på både kommunikativa och organisationellakonsekvenser av hur kunskapsarbetarnas användning av generativa AI verktyg påverkardomänexpertis och kunskapsdelning inom organisationer. I samarbete med det svenskatelekommunikationsföretaget Ericsson tillämpar denna studie ett tvärvetenskapligttillvägagångssätt och implementerar en kvalitativ forskningsansats baserat på data från 18djupintervjuer med kunskapsarbetare anställda på ett globalt ICT-företag. Resultatent visar påtvå huvuddimensioner; kunskapsarbetare uppfattade att de genom generativ AI kundeförstärka sin expertis genom att både överskrida domängränser och förbättra specialiseradexpertis. Samtidigt upplevde kunskapsarbetarna att arbetsroller kan komma att bli mersociotekniska i framtiden. Den andra dimensionen visar hur generativ AI kan faciliterakunskapsdelning som en medlare mellan olika domäner. Brist på tydlighet inomorganisationen gällande användningen av generativ AI i arbetsuppgifter och potentiellasilo-effekter kan däremot hindra verktygets kapaciteter för kunskapsdelning. Detta påvisarvikten av tydliga riktlinjer gällande användningen av generativ AI ochkunskapsdelningsaktiviteter för att skapa en gemensam förståelse av möjligheterna ochbegränsningarna med generativa AI verktyg.

Inkorporering av teknik som AI ökar på arbetsplatser och i synnerhet inom kunskapsintensiva industrier. För organisationer som ingår i dessa branscher är den digitala utvecklingen en avgörande komponent för framgång. Även mänskliga resurser som kunskapsarbetare ses som en viktig komponent och deras samarbete med teknik kan därför bli avgörande för att organisationer ska fortsätta god utveckling och konkurrenskraft. Samarbetet mellan människa och teknik, även kallat teaming, är ett viktigt forskningsområde som behöver fler kunskapsbidrag. Forskning visar att flera faktorer är viktiga vid design av teaming, inklusive relationen mellan teknik och människa. Studien använder sig av en kvalitativ forskningsansats där relaterad litteratur bidrog till tre teman som därefter bidrog med vägledning vid datainsamling och analys av data från studiens semistrukturerade intervjuer. Studiens slutsats bidrog till underliggande faktorer som delades upp i de tre identifierade teman Uppfattning, Tillit och Arbetsflöde. Uppfattning beskriver kunskapsarbetarens inställning till teaming och AI-assistenten. Tillit beskriver viktiga aspekter för att kunskapsarbetare ska kunna lita på assistenten. Arbetsflöde beskriver förändringar som skulle kunna ske i specifika delar i deras arbete och vilka aspekter som är viktiga att prioritera. Sammanfattningsvis krävs det att designers involverar användarna i teaming för att identifiera de viktiga aspekterna för ett fungerande arbete. / Incorporation of technology such as AI is increasing in workplaces, especially in knowledge-intensive industries. For organizations that are part of these industries, digital development is a crucial component for success. Human resources such as knowledge workers are also seen as an important component and their collaboration with technology can therefore be decisive for organizations to continue good development and competitiveness. The collaboration between humans and technology, also called teaming, is an important research area that needs more knowledge contributions. Research shows that several factors are important when designing teaming, including the relationship between technology and people. The study uses a qualitative research approach where related literature contributed to three themes which contributed with guidance in data collection and analysis from the study's semistructured interviews.The study's conclusion contributed to underlying factors divided into the three identified themes Perception, Trust and Workflow. Perception describes the knowledge worker's attitude towards teaming and the AI assistant. Trust describes important aspects for knowledge workers to be able to trust the assistant. Workflow describes changes in specific parts of their work and which aspects are important to prioritize. In summary, it is required that designers involve the users in teaming to identify the important aspects for a functional work