No description available.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra lidande för patienter som närmar sig livets slut. Det handlar om att förbättra livskvalitén genom att tillfredsställa både fysiska och andliga behov. För att få palliativ vård hålls ett brytpunktssamtal mellan läkare och patienter om övergång från kurativ till palliativ vård. Problem: Utan brytpunktssamtal fortsätter den kurativa behandlingen trots att patienter inte blir bättre. Sjuksköterskor kan då inte ge god palliativ vård i livets slut.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av brytpunktssamtal i livets slut. Metod: En litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Efter analys av tolv artiklar framkom två teman och fyra subteman. De två teman var erfarenheter av tidigt initierat brytpunktssamtal och erfarenheter av sjuksköterskors roll i samband med brytpunktssamtal. De fyra subteman var brytpunktssamtal som en förutsättning för anpassad vård, att initiera brytpunktssamtal är en utmaning, att vara delaktig men inte ansvarig och att värna om patienter. Slutsats: Brytpunktssamtal är en resurs för vårdandet. Sjuksköterskor lyfter fram patienter i livets sluts behov av palliativ vård. Sjuksköterskor samarbetar med läkare, patienter och närstående under processens gång för att skapa bäst möjliga vård. / Background: Palliative care aims to alleviate suffering for patients approaching end of life. It is about improving the quality of life by satisfying both physical and spiritual needs. In order to get palliative care, a decision making conversation between physicians and patients is being held on to transfer from curative to palliative care. Problem: Without decision making the curative treatment continues, even when patients are not getting better. Nurses can then not provide good palliative care at the end of life. Aim: To describe nurses' experiences of decision making at the end of life. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis. Result: After the analysis of twelve articles, two themes and four subthemes emerged. The two themes were experiences of early initiated decision making and experiences of nurses role in decision making. The four subthemes were decision making enables customized care, initiating decision making is a challenge, involved but not responsible and to care for patients. Conclusion: Decision making is a resource for caring. Nurses highlight patients in the end of life's need for palliative care. Nurses cooperate with physicians, patients and families during the process to create the best possible care.

<p>Nu för tiden finns det livsuppehållande behandling som kan förlänga patienters liv. Detta kan göra det svårt för sjukvårdspersonalen att sätta gränsen för när övergången från kurativ till palliativ vård ska utföras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter när beslut ska fattas om patienters övergång från kurativ till palliativ vård inom slutenvården.  Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. I resultatet framkom det fyra huvudkategorier: <em>delaktighet, tidpunkt, utbildning/erfarenhet och emotionella reaktioner</em>. Då sjuksköterskor spenderade mycket tid med patienter och hade en holistisk syn ansåg många att deras åsikt inte blev respekterad av läkarna när det kom till att vara delaktig i beslut gällande övergången från kurativ till palliativ vård. Tidpunkten hade betydelse för när beslutet fattades samt även när den kurativa behandlingen avslutades. Det fanns en skillnad mellan sjuksköterskor beroende på hur lång erfarenhet de hade och hur säkra de kände sig i sitt arbete. Sjuksköterskor upplevde att det var jobbigt när det inte fanns klara direktiv på hur den fortsatta behandlingen skulle fortlöpa. För att sjuksköterskor skulle känna sig säkrare borde mer och bättre utbildning införas för samtliga professioner inom hälso- och sjukvården samt mer forskning på patienters upplevelser av situationen.</p> / <p>Nowadays, there are life-sustaining treatment that can prolong patients’ lives. This may make it difficult for medical personnel to set the limit for when the transition from curative to palliative care should be performed in institutional care. The purpose of the study was to describe the nurses’ experiences when a decision would be taken on when the patient went from curative to palliative care. In this study fifteen scientific articles were reviewed and analyzed. Four headlines emerged from the result: <em>involvement, point in time, education/experience and feelings</em>. One thing nurses had in common was that they thought that their opinion did not matter for the doctors about the transition from curative to palliative care, even though they spent more time with the patient and had a holistic point of view on the situation. The point in time was important in regards to when the decision was made and when the curative treatment was brought to an end. One difference between nurses was their experience and how secure they felt within their occupation. The nurses felt that it was difficult when there were not straight directives on how the treatment should be carried out. To be more secure in their jobs as nurses, there should be a higher level of education introduced throughout all of the health and medical care fields and there should be more research done about the patient’s experiences in their situation.</p>

Nu för tiden finns det livsuppehållande behandling som kan förlänga patienters liv. Detta kan göra det svårt för sjukvårdspersonalen att sätta gränsen för när övergången från kurativ till palliativ vård ska utföras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter när beslut ska fattas om patienters övergång från kurativ till palliativ vård inom slutenvården.  Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. I resultatet framkom det fyra huvudkategorier: delaktighet, tidpunkt, utbildning/erfarenhet och emotionella reaktioner. Då sjuksköterskor spenderade mycket tid med patienter och hade en holistisk syn ansåg många att deras åsikt inte blev respekterad av läkarna när det kom till att vara delaktig i beslut gällande övergången från kurativ till palliativ vård. Tidpunkten hade betydelse för när beslutet fattades samt även när den kurativa behandlingen avslutades. Det fanns en skillnad mellan sjuksköterskor beroende på hur lång erfarenhet de hade och hur säkra de kände sig i sitt arbete. Sjuksköterskor upplevde att det var jobbigt när det inte fanns klara direktiv på hur den fortsatta behandlingen skulle fortlöpa. För att sjuksköterskor skulle känna sig säkrare borde mer och bättre utbildning införas för samtliga professioner inom hälso- och sjukvården samt mer forskning på patienters upplevelser av situationen. / Nowadays, there are life-sustaining treatment that can prolong patients’ lives. This may make it difficult for medical personnel to set the limit for when the transition from curative to palliative care should be performed in institutional care. The purpose of the study was to describe the nurses’ experiences when a decision would be taken on when the patient went from curative to palliative care. In this study fifteen scientific articles were reviewed and analyzed. Four headlines emerged from the result: involvement, point in time, education/experience and feelings. One thing nurses had in common was that they thought that their opinion did not matter for the doctors about the transition from curative to palliative care, even though they spent more time with the patient and had a holistic point of view on the situation. The point in time was important in regards to when the decision was made and when the curative treatment was brought to an end. One difference between nurses was their experience and how secure they felt within their occupation. The nurses felt that it was difficult when there were not straight directives on how the treatment should be carried out. To be more secure in their jobs as nurses, there should be a higher level of education introduced throughout all of the health and medical care fields and there should be more research done about the patient’s experiences in their situation.

Bakgrund: Vården och dess behandling av ett sjukdomstillstånd har antingen en kurativ eller palliativ inriktning. Att övergå från kurativ till palliativ vård kan innebära ett lidande för patienten i form av oro och ångest. Sjuksköterskor utgör en viktig roll i att kunna stödja både patienten och anhöriga. Eftersom utgångspunkten är patienten och dennes livssituation innebär det att de anhöriga också måste tas i beaktning. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som övergår från kurativ till palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre huvudteman och sju subteman identifierades. Huvudteman består av: stödja patienten i övergången, kunna tillgodose anhörigas behov, samt en komplex och utmanande roll. Subteman består av: hantera reaktioner, hjälpa för att uppnå acceptans och bevara livskvalitet och hopp, informera anhöriga, stödja anhöriga, uppleva arbetet som meningsfullt, att påverkas emotionellt och behov av erfarenhet. Konklusion: Sjuksköterskor har en komplex roll med utmanande uppgifter vid övergången från kurativ till palliativ vård. Erfarenhet och kunskap spelar en viktig roll för sjuksköterskor för att kunna hantera de utmaningar som ställs vid övergången till palliativ vård. / Background: The care and treatment of a disease has either a curative or palliative focus. Moving from curative to palliative care may include suffering for the patient in the form of worry and anxiety. Nurses often play an important role in supporting both the patient and their family. In this study, the outset is the patient and their life situation, i.e., the family also must be taken care of. Nurses find it difficult to manage patient's various reactions and emotions when undergoing the transition to palliative care. Purpose: To highlight nurses' experiences of caring for patients undergoing transitions from curative to palliative care. Methodology: A literature review based on ten qualitative articles. Result: Three main themes and seven sub-themes have been identified. The main themes consist of: supporting the patient thru the transition, meeting the needs of the family, as well as a complex and challenging role. The sub-themes comprise: managing reactions, helping to achieve acceptance and preserving quality of life and hope, giving information to relatives, giving support to relatives, experiences of a meningful role, to be emotionally affected and the need for experience. Conclusion: Nurses play a comlex role with challenging tasks in the transition from curative to palliative care. Experience and knowledge play an important role for nurses in dealing with the challanges posed by this transition.

Bakgrund: En cancerdiagnos kan innebära chockartade känslor, vilket kan lämna patienten i en sårbar situation. Patienter med cancer kräver ofta palliativ vård. Det är som sjuksköterska viktigt att bli medveten om hur den här patientgruppen upplever sjukdomen i slutskedet, för att på så sätt kunna ge vård som lindrar lidande och utgår från patientens behov. Syfte: Beskriva hur patienter med cancer upplever övergången från kurativ till palliativ vård. Metod: Litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Utveckling av kategorischeman enligt Polit & Beck (2014). Resultat: Resultatet visade att övergången från kurativ till palliativ vård medförde starka känslor men också lättnad. Olika copingstrategier användes för att hantera övergången. Resultatet visade även att familjens stöd var av betydelse. Flertalet patienter upplevde att palliativ vård var en trygghet som gjorde den sista tiden hanterbar. Konklusion: Övergången från kurativ till palliativ vård skapade blandade känslor hos patienterna. Patienterna upplevde ångest och rädsla vid slutskedet, men döden kunde även ses som en möjlighet att göra upp med sitt förflutna. / Background: A cancer diagnosis can lead to chock and make the patient feel vulnerable. Patients with cancer often require palliative care. As a nurse it is important to become aware of how this group of patients experience their disease in the final stage, to be able to provide care that can ease suffering and is based on the patient´s needs. Aim: To describe how patients with cancer experience the transition from curative to palliative care. Method: A literature review based on ten scientific articles with qualitative method. Category schemes were developed according to Polit & Beck (2014). Results: The result showed that the transition from curative to palliative care involved deep feelings but also relief. Coping strategies were used to manage the transition. The result also showed that support from the family was important. Several patients experienced the palliative care as a security that made the final stage manageable. Conclusion: The transition from curative to palliative care lead to various feelings among the patients. The patients experienced anxiety and fear at the final stage, but death could also be seen as a possibility to settle with the past.

Bakgrund: Då en patient får en diagnos eller sjukdom kan vården vara inriktad på kuration eller palliation. Vård med kurativ inriktning syftar till att bota sjukdom medan palliativ vård syftar till att lindra genom stödjande åtgärder. Att genomgå en transition är något som påverkar människans alla dimensioner. En av sjuksköterskans uppgifter är att stödja patienten genom transitioner, för att kunna göra det krävs en förtroendefull relation mellan patient och sjuksköterska. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av transitionen från kurativ till palliativ vård. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt som syftar till att skapa en överblick över det valda kunskapsområdet. Resultatet har författarna skapat av tio kvalitativa originalartiklar som identifierades i databaserna: Cinahl Complete, Pubmed och Medline. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman och tre subteman. Med det första temat “Vårdrelationen” och subtemana “Behovet av att få information” och “Stödet från sjuksköterskan” beskrivs patienters upplevelser av att få information och att bli introducerad till palliativ vård och upplevelsen av stödet från vårdpersonalen. Det andra temat “Från att vara självständig till att bli beroende” skildrar patienters upplevelse av förändrade och en rädsla för att bli en börda för någon annan: Det senare framgår av subtemat ”Rädslan för att bli en börda för andra”.  Det tredje temat “Tankar om framtiden” handlar om patienters upplevelser och tankar om framtiden vid transitionen från kurativ till palliativ vård. Det fjärde temat “Upplevelser av att anpassa sig till sin nya situation” beskriver patienters upplevelse av att försöka anpassa sig till sin nya situation. Diskussion: Utifrån Meleis transitionsteori diskuterades resultatet som var relaterat till patienternas upplevelse av transitionen från kurativ till palliativ vård. Att få information har varit viktigt för patienterna i denna transition, något som även transitionsteorin bekräftar. I diskussionen lyfte författarna även problematiken kring rollförändringar och upplevelsen av hopp. / Background: When a patient receives a diagnosis or contracts a disease, treatment can be focused on curation or palliation. Care with a curative orientation aims to cure the disease, whilst palliative care aims to relieve through supportive measures. Undergoing a transition affects all human dimensions. One of the nurse's tasks is to support the patient through transitions, doing so requires a trusting relationship between patient and nurse. Aim: The aim was to highlight patients´ experiences through the transition from curative to palliative care. Method: The method used was a literature review that aims to create an overview of the chosen field of knowledge. The authors created the result using ten original articles from the databases: Cinahl Complete, PubMed and Medline. Results: The result of the literature overview shows four main themes and four subthemes. The first theme "The nursing relationship" has two subthemes "The need to get information" and "The patients´ experience of the support from the nurse" describes patients´ experience of getting information and introduction to palliative care and the experience of the support from the nurse. The second theme "From independent to dependent" portrays patients' experience of changing roles and a fear of becoming a burden to someone else with one subtheme "The fear of being a burden to someone else". The third theme "Thoughts on the Future" is about patients' experiences and thoughts about the future during the transition from curative to palliative care. The fourth theme "Experiences of adapting to their new situation," describes patients' experiences of trying to adapt to their new situation. Discussion: Based on Meleis transition theory the results were discussed and related to the patient's experience of the transition from curative to palliative care. Getting the information has been important for the patients in this transition, which also confirms by the transition theory. The authors highlighted the problem of role changes and the experience of hope in the discussion.

Bakgrund: Idag drabbas många av cancersjukdom men tack vare tidig upptäckt botas många. Under sjukdomstiden påverkas även patientens maka/make/partner av cancersjukdomen. Anhöriga som stöttar sin partner kan ha en ökad risk att drabbas av egna hälsorelaterade problem.  Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att stötta en partner i kurativt skede av cancersjukdom.  Metod: Resultatet består av tolv vetenskapliga artiklar som analyserades och delades in i sju teman. Roys Adaptationsmodell har använts för att diskutera resultatet. Artiklarna samlades in via databaserna CINAHL och PUBMED med urvalet 2007-2017.   Resultat: Resultatet visade på att anhörigas behov blev åsidosatta under partnerns sjukdomstid.  Deras identitet påverkades då de anpassade tillvaron för att kunna fokusera på sin partners vård. Rollfördelningen i parrelationen förändrades och anhöriga fick ta mer ansvar. En för stor börda på de anhöriga kunde ha stor påverkan på deras hälsa men många anhöriga upplevde att de kom sin partner närmare under sjukdomstiden.                    Diskussion: De fyra anpassningslägena i Roys modell påverkar varandra och är svåra att separera. Detta visar på att det är viktigt att ha en helhetssyn på människan. Vi anser att det är viktigt att vården uppmärksammar anhörigas behov och situation och erbjuder stöd för att undvika framtida ohälsa. / Background: A large number of individuals are affected by cancer disease every year, but due to improved treatment and early discovery many are cured. The illness, also affect the patient´s significant other and may increase their risk of own health-related problems. Aim: The aim was to describe significant others´ experiences when supporting a partner in curative phase of cancer disease. Method: The results are based on twelve scientific articles and categorized in seven themes. The Roy Adaptation model was used to discuss the result. Data were collected from the CINAHL and PUBMED databases, including articles from the years 2007-2017. Results: The results show that significant others´ own needs were put aside during their partner´s illness. Their identities were affected as they were adapting their everyday life to be able to support their partner. A partner´s illness also changed the couple’s roles as the couples responsibility changed within the relationship. If the significant other experienced the support as burdensome their health could be negatively affected. Significant others´ experienced their relationship to their partner to improve during the illness. Discussion: The four adaptation modes by Roy are related to each other and are hard to distinguish and the holistic view of each person is important. We conclude that it is important that the health care system also acknowledges the significant other´s needs and situations and thereby provide support needed to elude future health issues.

Bakgrund: När en kurativ behandling inte längre kan rädda liv och orsakar lidande, kan patienter behöva övergå till palliativ vård. Brytpunktssamtal markerar en ändring i vårdens mål och upplägg, såsom vid en övergång från kurativ till palliativ vård. Problem: Om patienternas behov av brytpunktssamtal inte uppmärksammas så riskerar brytpunktssamtalet att försenas eller utebli, vilket kan orsaka lidande. Syfte: Att sammanställa sjuksköterskans erfarenheter av brytpunktssamtal vid övergång från kurativ till palliativ vård. Metod: En litteraturstudie. Resultat: Tolv kvalitativa artiklar analyserades vilket genererade sex teman, att vara patienternas och närståendes företrädare, faktorer som försenade eller förhindrade brytpunktssamtal som beskrevs i underteman osäkerhet om prognosen, svårigheten att prata om döendet, den botande kulturen, en hemlig prognos, sjuksköterskans auktoritet och Patientens oförutsedda lidande. De andra teman var en oklar roll, bristande brytpunktssamtal, närståendes delaktighet och vikten av att fånga upp patient och närstående. Dessa presenteras i en modell som belyser sjuksköterskans arbetet med patienter som behöver övergå till palliativ vård utifrån en tidslinje, det vill säga innan, under och efter brytpunktssamtal. Slutsats: Aktuellt studie har bidragit med kunskap om faktorer som gör att patienter inte erbjuds brytpunktssamtal liksom hur patientens självbestämmande åsidosätts under samtalet. Studie visade även sjuksköterskans viktiga roll. Resultatet betonade vikten av omvårdnad oavsett var patienterna befinner sig under processen av övergång från en kurativ behandling till palliativ vård. Resultatet bevisade även att sjuksköterskan i sin professionella roll kunde bidra med omvårdnadsåtgärder som kan förbättra brytpunktssamtalets kvalitet. / Background: When curative treatment can no longer save lives and cause suffering, patients may need to switch to palliative care. Breaking point conversations mark a change in the care's goals and structure, such as in a transition from curative to palliative care. Problem: If the patients' need for a breaking point conversation is not noticed, the breaking point conversation risks being delayed or absent, which can cause suffering. Purpose: To compile the nurse's experiences of breaking point conversations during the transition from curative to palliative care. Method: A literature study. Results: Twelve qualitative articles were analyzed, which generated six themes, to be the patients 'and relatives' representative, factors such as delayed or absent breaking point conversation described in subtopics uncertainty about the prognosis, difficulty talking about dying, healing culture, secret prognosis, nurse authority and the patient's unforeseen suffering. The other themes were an unclear role, deficient breaking point conversation, the involvement of relatives and the importance of capturing patients and relatives. These are presented in a model that sheds light on the nurse's work with patients who need to switch to palliative care based on a timeline, i.e., before, during and after breaking point conversations. Conclusion: The current study has contributed with knowledge about factors that prevent patients from being offered a breaking point conversation, as well as how the patient's self-determination is disregarded during the conversation. The study also showed the nurse's important role. The results emphasized the importance of nursing regardless of where the patients are during the process of transition from a curative treatment to palliative care. The result also proved that the nurse in his or her professional role could contribute with nursing measures that can improve the quality of the breaking point conversation.