Abstrakt Traumatisk hjärnskada uppstår helt utan förvarning och medför stora livsförändringar både för den drabbade och för de närstående då en helt ny okänd tillvaro kommer att inledas. Att vara närstående till en person som drabbats av sjukdom kan medföra påfrestningar inom grundläggande faktorer i livet, såsom psykiska, fysiska och sociala aspekter. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med traumatisk hjärnskada. Studien utfördes i form av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där 11 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades, vilket resulterade i fem slutkategorier; Att förlora sitt tidigare liv och behöva anta en ny roll, Att plötsligt leva med en “ny” person, Att vilja bli sedd som en samarbetspartner i vården, Att behöva en stödjande omgivning och Att lägga stora krav på sig själv var påfrestande. Resultatet visade att närstående behöver både stöd och information från hälso- och sjukvårdspersonal samt att de har ett behov att bli inkluderade i omvårdnaden av den drabbade. Många känslor uppdagades efter olyckan och de närstående upplevde en förlust av sitt tidigare liv samt personen de en gång känt. Sjuksköterskor behöver kunskap i hur det är att vara närstående och behöver ha en förståelse för deras upplevelse för att kunna bemöta dem på ett adekvat sätt, genom god kunskap kan närstående få en förbättrad upplevelse av vården samt få hjälp i sin situation.

Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som blir allt mer vanlig världen över. Det finns mycket forskning som berör personer med diabetes typ 1 men sparsamt med forskning som beskriver upplevelsen av att vara anhörig till dessa personer. Syftet med studien var därför att beskriva upplevelser av att vara anhörig till en person med diabetes typ 1. Studien är en kvalitativ litteraturstudie med ett inifrånperspektiv. Analysen är utförd i enlighet med Bengtsson (2016) via en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats. Resultatet beskrivs utifrån fem kategorier: Att sjukdomen medför begränsningar i det dagliga livet; Att relationer förändras; Att känna oro både i det dagliga livet och inför framtiden; Att vara maktlös och sakna stöd från omgivningen; Att sjukdomen är hanterbar. Kliniskt kan detta resultat användas för att öka kunskap och förståelse för hur det är att vara anhörig till en person med diabetes typ 1. Dessa anhöriga bör fångas upp i ett tidigt skede då det i studien framkommer att de blir påverkade både fysiskt och psykiskt. Sjukvården bör erbjuda anhöriga stöd för att de ska kunna känna sig trygga. Detta kan ske genom att sjukvården arrangerar sjuksköterskeledda stödgrupper eller utser kontaktsjuksköterskor som anhöriga kan ringa om de behöver samtala.

Att leva med långvariga bensår innebär ett liv med sjukdom, livet förändras och upplevs krävande för den drabbade. En sjukdomsbild med bensår ser olika ut och ger en individuell påverkan hos personer, det är därför av vikt att på ett djupare sätt försöka förstå hur det är att leva med långvarig sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att undersöka personers upplevelser av att leva med långvariga bensår. Den kvalitativa litteraturstudien inleddes med en systematisk litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl. Urvalet av studierna resulterade i 15 vetenskapliga studier. Efter kvalitetsgranskning ingick 13 studier i vår analys. Studierna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys och en induktiv ansats. Fem kategorier skapades därefter: Att känna en rädsla och ovisshet för bensårets läkningsprocess, Att känna skam och begränsningar i vardagen, Att försöka se framåt och bevara sin livslust, Att sakna kunskap om bensår och vara beroende av hälso- och sjukvården, Att leva med en påtaglig och intensiv smärta. Resultatet visade att personer som lever med långvariga bensår bär på många tankar och känslor, samtidigt en ovisshet gällande sin framtid. Personerna i studierna beskrev upplevelser av att vara begränsade av sitt bensår och ett liv med mycket smärta. Resultatet diskuterades till relevant omvårdnadsforskning, för att vidare kunna komma fram till kliniska implikationer och slutsatser. Slutsatsen av studien är att alla upplevelser är unika, samtidigt att ett liv med långvariga bensår beskrivs påfrestande både fysisk, mentalt och socialt. Stöd från sjuksköterskan är viktigt i hanteringen och livet med långvariga bensår.

No description available.

No description available.

Aim: The aim of this study was to explore relatives to patients with cancer experiences and needs of psychosocial support within inpatient care. Method: The study was empiric and conducted as a qualitative study with explorative design. Eight relatives were interviewed. The data were transcribed and read through and then subjected to qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman. Results: The analysis resulted in four categories: emotional support, appraisal support, informative support and instrumental support. The relatives needed support from friends, family and healthcare. The need for support was individually. They needed to get information about treatment, prognosis and planning. The relatives needed to be confirmed by the medical staff and would like an easy access to the health care for getting their questions answered and to be involved. Deficiencies were found in the support in information in diagnosis, insufficient information on the healthcare routines, inadequate meeting and requirements for participation. Conclusions: The relatives need psychosocial support from the healthcare. Adequate information, access to health care professionals and to be treated with respect were the most valuable support from the professionals. The professionals can improve the psychosocial support by having knowledge of how they can identify relatives who need support and how they can support them. Keywords: psychosocial support, relatives, cancer, qualitative content analysis

AbstraktSyfte. Att beskriva distriktssköterskors upplevelser av omorganisation i primärvård.Bakgrund. Omorganisationer inom hälso-och sjukvården är vanligt förekommande. Vård som tidigare erbjudits patienter inom slutenvården har i många fall flyttats över till öppenvården. Primärvården har genom åren genomgått omstruktureringar med anledning av det ökade patientantalet.Design. Induktiv intervjustudie med kvalitativ ansats.Metod. Tio distriktssköterskor från en hälsocentral i norra Sverige intervjuades individuellt under våren 2016. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat. Ur analysen framkom fyra kategorier: Bristande implementering av omorganisationen, omorganisationens konsekvenser för patienterna, den egna hälsan påverkas av omorganisationen samt positiva aspekter på omorganisationen.Konklusion. Omorganisationer som inte är väl implementerade har en negativ påverkan på distriktssköterskors hälsa och arbetsmiljö. Att genomföra en lyckad omorganisation kräver delaktighet, information och kunskap. Ledningen har ett stort ansvar för den psykosociala arbetsmiljön och måste involvera medarbetarna i ett tidigt skede och i större utsträckning genom processen.Nyckelord. Omorganisation, primärvård, distriktssköterskor, kvalitativ innehållsanalys.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Bakgrund: Hälften av alla patienter vistas numera i genomsnitt tre timmar och trettio minuter på akutmottagningarna i Sverige och väntetiderna ökar ytterligare med ca 7 minuter varje år. Detta är ett växande problem som medför ett kunskapsbehov av patientupplevelser för att kunna utföra anpassade omvårdnadsåtgärder som sjuksköterska. Genom att beskriva patientupplevelser av väntan kan resultatet bidra till en mer omfattande förståelse för patienten och dennes omvårdnadsbehov i väntan på akutmottagningar. Litteraturstudien som är utförd på ett systematiskt sätt är utförd med inflytande av Travelbees teori om mellanmänskliga aspekter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av väntan på akutmottagningar. Metod: Studien är en litteraturstudie utförd på ett systematiskt sätt med en kvalitativ ansats som baserades på 8 vetenskapliga artiklar. Analysprocessen inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys i syfte att finna likheter och olikheter i texten. Resultat: Patienter upplevde att det fanns en bristande information och kommunikation från vårdpersonalen på akutmottagningar. Det ansågs av patienterna av stor vikt att bli sedd som en individ, att bli lyssnad på och att ha en möjlighet att framföra sina individuella behov för vårdpersonalen. En ensamhet och övergivenhet kunde drabba patienterna om de ej blir sedda. Patienterna upplevde det som ett positivt möte med sjukvården om vårdpersonalen tog sig tid och uppmärksammade dem under sin väntan. Miljön visade sig också ha en roll i hur patienterna upplever sin väntan, där de föredrog en miljö med utformade lokaler för möjlighet till integritet. Slutsats: Slutsatsen av denna studie kan bidra till att ge sjuksköterskan en ökad insikt på hur stor betydelse kommunikation har, behovet av personcentrerad information och hur miljön har en inverkan på patientens upplevelser av väntan på akutmottagningar.

<p>I Sverige ökar antalet anhörigvårdare, detta leder till ökande behov av stöd och information. Att vara anhörigvårdare är oftast en livsuppgift där de positiva upplevelserna är övervägande. Dock upplever många anhörigvårdare känslor som ensamhet, stress, oro, skuld och minskat socialt umgänge. Det finns olika typer av anhörigstöd. I Västerås pågår sedan 2006 projektet ACTION-IT-baserat anhörigstöd. Projektet utvärderas på olika sätt under hösten 2008 och där ingår denna uppföljning. Syftet var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av ACTION-IT-baserat anhörigstöd i Västerås. Data insamlades genom intervjuer med sju anhörigvårdare som använt ACTION i 1-2 år och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån analysens nio kategorier av upplevelser, där dessa redovisas och förklaras: Behov av stödet, Eget ansvar, Förkovran, Gemenskap, Kraftkälla, Oro att förlora stödet, Samspel, Tidsprioritering och Tillgänglighet. Slutsatserna visar att ACTION är ett välfungerande anhörigstöd som till vis del handlar om att främja hälsa hos anhörigvårdarna. Uppföljning har belyst styrkor med anhörigstödet ACTION men även belyst de områden som behöver vidareutvecklas.<strong> </strong></p>