Detta arbete är utfört på uppdrag av ÅF och syftar till att göra en elkvalitetsutredning åt Västfastigheter i ett ställverk på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Avsikten är främst att undersöka och presentera mätdata av intresse för kunden, i det här fallet variationer och obalans i matningsspänning, spänningsövertoner, effektförbrukning samt neutralledarström. Vidare genomförs också en specifik utredning som efterfrågats av Västfastigheter angående en vibrerande kanalskena som utgår från berört ställverk. Utgångspunkten för samtliga analyser är en teoretisk bakgrund som beskrivs i arbetets första del och målsättningen är att denna ska ge en god grundförståelse för begreppet elkvalitet. Mätningar har utförts både vid ordinarie matning och vid ett 6 timmar långt reservkraftsprov. Resultatet vid ordinarie matning visar enligt gällande standard godkända värden på samtliga parametrar förutom övertoner av ordningstal 9 och 15 där för höga nivåer registrerats. Vid reservkraftprovet syns inga anmärkningsvärda förändringar jämfört med normaldrift. Dock noteras vissa företeelser kopplade till strömmens och spänningens kurvformer som kan vara av intresse för en djupare förståelse av de olika driftlägena. Vid reservkraftsdrift ökar i Sahlgrenskas fall nätimpedansen vilket brukar beskrivas som att nätet blir svagare. Detta visar sig dels genom en tydligare obalans mellan fasernas spänningsnivåer, dels genom att strömmens distorsion till följd av övertoner i nätet får ett större genomslag på spänningen som därmed förvrängs i högre grad än vid ordinarie drift. Den vibrerande skenans last undersöks med ett elkvalitetsinstrument och vibrationerna mäts med en accelerometer. Då graden av vibrationer minskar i takt med att skenan effektmässigt lastas av på vägen ut i Sahlgrenskas anläggning görs bedömningen att detta fenomen kan relateras till strömmens storlek. För att ytterligare stärka denna tes refereras till intilliggande kanalskenor av samma modell vilka är väsentligt lägre belastade. Vibrationer på dessa är noterbara men av en avsevärt lägre magnitud, vilken är jämförbar med hur den undersökta vibrerande skenan ter sig långt ut. / On behalf of ÅF Consult an electrical power analysis has been made for Västfastigheter at a switchgear at Sahlgrenska University hospital in Gothenburg. The intention is primarily to investigate the data of most interest to the customer such as variations in voltage, imbalance in supply voltage, voltage harmonics, power consumption and neutral conductor current. In addition, Västfastigheter have requested an investigation of a vibrating busbar trunking supplied from the switchgear. The starting point of thesis work is a theoretical background described in the first part of the work and the goal is to deliver a good basic understanding of the concept of power quality. Measurements have been carried out both when the system was fed from the normal supply as well as during a 6 hours long test of the backup power supply system. The result at normal supply showed, according to current regulations, that all parameters are approved except for harmonics number 9 and 15 for which to high levels are detected. When the load was fed from the backup power supply the results show no significant changes compared when the load was fed from the normal power supply. However, some noticeable phenomena linked to the voltage and the current waveforms are noted. They are of interest for getting a deeper understanding of the different supply modes. In backup supply mode the grid impedance increases, this is normally described as the grid becoming weaker. This is shown as increased imbalance between the voltage levels of the three phases. It is also characterized as the current distortion having a greater impact on the waveform of the voltage leading to a larger level of voltage distortion compared to normal supply. The connected load on the vibrating busbar trunking is examined with a power quality analyzer and vibrations are measured by an accelerometer. Since the degree of the vibration decreases as the electrical power is unloaded throughout the different levels at Sahlgrenska, the theory is that they are related to the level of the current. To further strengthen this theory reference can be made to two adjacent busbar trunking of the same type that are considerably less loaded. They have noticeable vibrations but with a much lower magnitude, which is comparable with how the investigated vibrating busbar trunking behaves further out.

Bakgrund: Barnhälsovården har som uppdrag att ge föräldrastöd för att hjälpa föräldrarna att ge sitt barn en god hälsa och utveckling. Om barn har sömnproblem påverkas barnets och familjens välmående och hälsa negativt. Information till föräldrar om sömn kan ge bättre förutsättningar för en god sömn. Föräldrar efterfrågar internetbaserat stöd och god tillgänglighet, vilket podcasts kan erbjuda. Kvaliteten av informationen som ges via podcasts kan vara svår att värdera och därför finns ett behov av att informationen kvalitetsgranskas. Syfte: Att kvalitetsgranska information om sömn och sömnvanor hos barn i åldrarna 0–6 år som ges via podcasts.Metod: En kvantitativ studie med en deskriptiv design. Inkluderade podcastavsnitt lyssnades på och kvaliteten bedömdes via ett eget konstruerat bedömningsformulär. Innehållet i bedömningsformuläret var baserat på Rikshandboken i barnhälsovård. Avsnitten bedömdes och analyserades utifrån hur heltäckande informationen var och med hjälp av Global Quality Scale (GQS).Resultat: Sjutton podcastavsnitt bedömdes. Den information som gavs via podcastavsnitten stämde till 99,2 % överens med Rikshandboken i barnhälsovård. Medianvärdet var 14 för hur heltäckande informationen i ett avsnitt var, maxpoängen var 37. Medianvärdet för GQS var 2 (= generellt låg kvalitet). Utifrån bedömningen kunde nio av podcastavsnitten rekommenderas som föräldrastöd om sömn hos barn 0–6 år, varav sju av dem behövde kompletteras. Slutsats: Generellt kan podcasts med fördel användas som ett komplement till föräldrastödet via barnhälsovården. För att kunna erbjuda avsnitt av hög kvalitet och med heltäckande information kan en egen podcast behöva produceras och uppdateras regelbundet. Förslagsvis kan det genomföras av Rikshandboken i barnhälsovården.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger ser på kvalitetsarbete samt ta reda på hur de går tillväga för att kvalitetsutveckla sin verksamhet. Vi vill även undersöka vilka förutsättningar fritidspedagogerna har för att kvalitetsutveckla sin verksamhet. Våra frågeställningar är följande: - Hur ser fritidspedagogerna på kvalitetsarbete? - Hur kvalitetsutvecklar fritidspedagogerna fritidsverksamheten? - Finns det likheter i fritidspedagogernas tillvägagångssätt i kvalitetsarbetet på olika skolor? - Hur ser fritidspedagogerna på sina förutsättningar för kvalitetsarbete? För att få svar på syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod och intervjuer med fem fritidspedagoger. Resultatet visar att fritidspedagogerna tycker att det är viktigt att utvärdera sin verksamhet och sitt arbete. Fritidspedagogerna anser att kvalitet inte kan mätas fullt ut eftersom kvalitet har med upplevelser och värderingar att göra. De ser också många svårigheter med kvalitetsarbete, bland annat att mäta och utvärdera en del mål. Utvärdering görs muntligt samt skriftligt genom enkäter en gång om året. Fritidspedagogerna kvalitetsutvecklar verksamheterna på liknande sätt. Skillnader kan vara mål och fokus vid utvärderingar samt hur de synliggör arbetet för dem själva och för föräldrarna. Fritidspedagogerna upplever att de har stöd till kvalitetsredovisningen men saknar stöd i den dagliga verksamheten av rektorn. Nästan alla fritidspedagoger anser att de inte har tillräckligt med tid till utvärderingar. En del fritidspedagoger upplever att skolverksamhet utvärderas i högre grad än fritidsverksamhet.

How do we match our education with the needs of the construction line of business and the requirements of the Swedish National Agency for education? Is there something that we have to change? In this study I have asked our former students about their opinion of our education and I have also asked them to give me their view on what a good teacher is like. I have been able to benefit a lot from their answers in my efforts to be that good teacher. This survey took place at Facebook. The answers showed that we carry on a piece of solid workmanship. But you can always improve, try harder. The profession contains so many techniques, so many innovations that is impossible to match them all. So, training has to get on and on through all of the students professional life, starting when they leave school and get their first employment as apprentices. School education gives them 2500 hours. The trade union gives them still 300 hours if they have passed the core subjects. If they have been working during holidays they get a further 600 hours, making it a total of 3400 hours, equivalent to half way getting fully paid. The construction business and school have a shared responsibility for the education of constructors. The business has no specific requirements for their apprentices, more than the intention to work as best as they can, and to learn. Social behaviour is also very important, taking parts in conversations during breaks and being parts of good team work.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger ser på kvalitetsarbete samt ta reda på hur de går tillväga för att kvalitetsutveckla sin verksamhet. Vi vill även undersöka vilka förutsättningar fritidspedagogerna har för att kvalitetsutveckla sin verksamhet.</p><p>Våra frågeställningar är följande:</p><p>- Hur ser fritidspedagogerna på kvalitetsarbete?</p><p>- Hur kvalitetsutvecklar fritidspedagogerna fritidsverksamheten?</p><p>- Finns det likheter i fritidspedagogernas tillvägagångssätt i kvalitetsarbetet på olika skolor?</p><p>- Hur ser fritidspedagogerna på sina förutsättningar för kvalitetsarbete?</p><p>För att få svar på syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod och intervjuer med fem fritidspedagoger.</p><p>Resultatet visar att fritidspedagogerna tycker att det är viktigt att utvärdera sin verksamhet och sitt arbete. Fritidspedagogerna anser att kvalitet inte kan mätas fullt ut eftersom kvalitet har med upplevelser och värderingar att göra. De ser också många svårigheter med kvalitetsarbete, bland annat att mäta och utvärdera en del mål. Utvärdering görs muntligt samt skriftligt genom enkäter en gång om året. Fritidspedagogerna kvalitetsutvecklar verksamheterna på liknande sätt. Skillnader kan vara mål och fokus vid utvärderingar samt hur de synliggör arbetet för dem själva och för föräldrarna. Fritidspedagogerna upplever att de har stöd till kvalitetsredovisningen men saknar stöd i den dagliga verksamheten av rektorn. Nästan alla fritidspedagoger anser att de inte har tillräckligt med tid till utvärderingar. En del fritidspedagoger upplever att skolverksamhet utvärderas i högre grad än fritidsverksamhet.</p>

Det finns idag en i princip oändlig källa med egengjorda delade undervisningsmaterial i matematik att tillgå på sociala medier och andra digitala plattformar. Hur ska lärare veta vilka material de ska välja och vad är det som utmärker kvalitet på dessa material? Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka faktorer som blir viktiga i urvalsprocessen när matematiklärare väljer undervisningsmaterial i matematik nedladdade alternativt köpta via digitala plattformar av olika slag. Vidare är syftet att analysera hur dessa material i matematik kvalitetsgranskas av matematiklärare. Det har formats två frågeställningar utifrån syftet och dessa avser svara på vilka faktorer som blir avgörande i valen samt hur lärare granskar materialen utifrån kvalitet. Teorier som används är sociokulturell teori, ramfaktorteori samt pedagogical content knowledge, PCK. Det finns inte mycket forskning att tillgå kring urvals- och granskningsprocesser av undervisningsmaterial i matematik via digitala plattformar då det är en relativt ny företeelse. Den forskning ändå hittats och som kommit att spela en stor roll för detta examensarbete är hur Sawyer m.fl. (2019) analyserat vad som karaktäriserar kvalitet på de 500 mest besökta matematikmaterialen på Pinterest. I studien intervjuades tre lärare i åk 1-3 som alla arbetar på en skola som tagit ett aktivt beslut om att inte använda traditionella utgivna läromedel. Intervjuerna analyserades med en tematisk analysmetod med inspiration av Braun och Clarke (2016) för att kunna upptäcka mönster utifrån de begrepp som är centrala för detta arbete. Dessa begrepp är den närmaste utvecklingszonen, artefakter, ramfaktorteori samt PCK. En slutsats som kan dras angående undervisningsmaterial enligt syftet är att samband finns mellan ramfaktorer, PCK, utbildning och erfarenhet. Fler andra faktorer blir synliga i lärarnas val, bl.a. ranking, språkbruk, layout, nivåanpassning samt huruvida bilder finns som stöd till uppgifterna eller ej. Förslag till vidare forskning skulle kunna vara varför lärare väljer att använda dessa undervisningsmaterial samt hur elever uppfattar lärarnas valda material i matematik.

In an attempt to revise the guidelines which are the basis of today’s design of water and sewage systems, Tyréns carries out a project for Swedish Water &amp; Wastewater Association (SWWA). This SWWA project aims to, based on flow meter data, map out the behavior pattern regarding water consumption for certain types of consumers, such as industrial or individual users. The overall goal is to get a better support for the dimensioning process. A prerequisite for SWWA study is that the data to be analyzed are of good quality. Therefore this thesis will be included as a sub-study for the SWWA project with the goal to find and test methods for quality control of the flow meter data. This thesis showed some methods to statistically validate the data. A method is for instance presented that is used to detect changes in the statistical distribution for the sets of flow meter data. The changes that were studied were either changes in mean or variance. The latter turned out to be able to detect sequences, mostly during the summer, when the daily variations in water demand is different than during the rest of the year. Furthermore, some outliers could be identified using regression analysis. Some measurement errors, such as repeated flow values, could also be detected using run length encoding. In identifying anomalies and outliers, some types of those were possible to explain as false flow observation or non-representative for the data series as a whole for further analysis in the SWWA project. Other suspected observations were not possible to declare as true erroneous and have therefore been flagged for further investigation with support by an expert in the field. / I ett försök att revidera de riktlinjer som ligger till grund för dagens dimensionering av vatten- och avloppsledningsnät, genomför Tyréns ett projekt för Svenskt Vatten Utveckling (SVU). Detta SVU-projekt syftar till att utifrån flödesdata från vattenledningsnätet kartlägga beteendemönster hos olika förbrukartypers vattenförbrukning, såsom storförbrukare och enskilda brukare, för att på så vis kunna erhålla bättre och mer aktuella underlag för dimensioneringen. En förutsättning för SVU-studien är att det mätdata som ska analyseras håller god kvalitet. Därför kommer detta examensarbete att ingå som en understudie till SVU-projektet med syftet att finna en metod för att kvalitetsgranska flödesdata. Detta examensarbete visade metoder för att statistiskt granska flödesdatat med avseende på outliers och anomalier. Bland annat presenterades en metod för att finna förändringar i mätseriernas statistiska fördelning. De förändringar som studerades var antingen förändring av medelvärde eller en förändring av variansen. Den senare visade sig kunna detektera sekvenser, framförallt under sommaren, där dygnsvariationen i vattenförbrukningen ofta var annorlunda mot resten av året. Vidare kunde outliers detekteras med hjälp av regressionsanalyser på mätserierna.  Olika mätfel, exempelvis mätvärden som upprepas, kunde även identifieras med hjälp av skurlängdskodning. Vid identifiering av anomalier eller outliers har vissa typer kunnat detekteras och förklarats som felaktiga värden eller icke representativa för mätserien för vidare analyser. Andra identifierade suspekta mätvärden har inte kunnat förklaras eller det har inte kunnat säkerställas att de är felaktiga. Dessa har markerats och bör studeras av en expert inom ämnesområdet.

Since New Public Management's alteration of the public administration during the 1980s and 1990s, the role of the state has shifted from producing the welfare services itself to instead taking a regulatory position. The shift towards an increasingly decentralized welfare has resulted in an increasingly extensive public audit, and a contradiction within the public administration has been made visible: the relationship between control and trust.The purpose of this study is to contribute to a greater understanding of the relationship between public audit and professional autonomy; in this study, the Swedish School Inspectorate's quality inspections are a case of public audit, and teachers' discretion is a case of professional autonomy. By applying a qualitative content analysis this study investigates how the Swedish School Inspectorate's quality inspections have changed over time with regard to its possible impact on teachers' professional autonomy; whether the changes indicate a strengthened or weakened professional autonomy. The results of the study show that the quality inspections have become more comprehensive, and that the Swedish School Inspectorate has become more detailed in its definition of quality and more specific in its feedback to the schools. The combination of an increased external control and a more detailed and elaborate method could weaken professional autonomy. However, more research is needed in the area, partly to enable an explanation for the changes, partly to be able to gain more evidence that the professional autonomy has been weakened.