The purpose of the thesis is to identify how a structure for a management system can be designed for a small industrial company based on the seven quality principles that are described in ISO 9000:2015 – fundamental concepts and principles of quality management. The aim of the thesis is to map the reference company's current situation and analyse the gap between the current situation and the quality principles. The thesis also aims to create a plan for the implementation, control and stabilisation of the proposed structure for a management system within the chosen industrial company. The theoretical selection is based on total quality management and the seven quality principles defined in ISO 9000. The case study is carried out via a qualitative strategy, where qualitative data contributes to formulating assumptions and hypotheses. Quantitative tools such as survey and self-assessment are used to identify the reference company's current situation. Qualitative tools such as document review, observations, a focus group and a group interview are used to investigate the studied phenomenon in the company more thoroughly. The study concludes that the company's current quality work is not based on any systematic working method or clear customer focus. The culture within the company is characterized by a commitment to work with quality, but the company lacks a structure to do this. The proposed structure for a corporate adapted management system is based on the process-based system model, which has been modified to include definitions of the company's risks and opportunities and the management's review. A plan for the implementation, control and stabilisation of the proposed structure is compiled and introduced in the company's reviewed strategy for work with quality. The plan's cyclical design reinforces the recurring improvement work based on the iterative four-step management method that is used for control and continuous improvement of processes and products. / Författarnas syfte med examensarbetet har varit att identifiera hur en struktur till ett företagsanpassat ledningssystem kan utformas i mindre industriföretag, utifrån de sju kvalitetsprinciperna som definieras i ISO 9000. Målet med examensarbetet har varit att kartlägga referensföretagets nuläge och analysera gapet mellan nuläget samt kvalitetsprinciperna. Målet har även varit att redovisa en plan för genomförande, uppföljning och säkring av den föreslagna strukturen för ledningssystemet inom det valda industriföretaget. Det teoretiska urvalet har sin utgångspunkt i det offensiva kvalitetsarbetet och de sju kvalitetsprinciperna som definieras inom ISO 9000. Fallstudien har genomförts via en kvalitativ strategi, där kvalitativa data har bidragit till formulering av antaganden och hypoteser. Författarna valde att använda kvalitativa verktyg såsom enkätundersökning och självskattning för att identifiera referensföretagets nuläge. Tillämpning av kvalitativa verktygen såsom dokumentgranskning, observationer, fokusgrupp och gruppintervju möjliggjorde en mer djupgående undersökningen av det studerade fenomenet. De slutsatser som författarna har kommit fram till är att företagets nuvarande kvalitetsarbete inte utgår ifrån något systematiskt arbetssätt eller ett tydligt kundfokus. Kulturen inom företaget kännetecknas dock av en vilja att jobba med kvalitet men det saknas en struktur för detta arbete. Författarnas föreslagna struktur för det företagsanpassade ledningssystemet bygger på den processbaserade systemmodellen (PBSM) som har modifierats till att omfatta definitioner av företagets risker och möjligheter samt ledningens genomgång. En plan för genomförande, uppföljning och säkring av den föreslagna strukturen har sammanställts och införts i företagets reviderade strategi för det interna kvalitetsarbetet. Planens cykliska utformning förstärker det återkommande förbättringsarbetet utifrån PDCA-cykeln.

Hållbarhetsredovisning är ett sätt för företag att redogöra för hur de arbetar med samhällsansvar. Detta ansvar benämns Corporate Social Responsibility (CSR) och speglar tre dimensioner, miljömässigt, socialt, och ekonomiskt ansvar. Intressenter ställer allt högre krav på företagens hållbarhetsredovisningar, då det finns en ökad trend och en ökad medvetenhet kring detta ansvar i samhället. I och med detta krav har företagen i sin tur efterfrågat riktlinjer att förhålla sig till i denna typ av redovisning. Den ledande organisationen som upprättar riktlinjer kring detta är Global Reporting Initiative (GRI), de har gett ut riktlinjer i fyra generationer, där de senaste publicerades 2015. Dessa riktlinjer är inte lagstadgade utan endast en rekommendation, som företag kan välja att använda sig av, samt att företag kan välja i vilken utsträckning de vill använda sig av riktlinjerna. Detta är ett av skälen till att hållbarhetsrapporter skiljer sig åt, ett annat skäl är att olika branscher definierar hållbarhet olika. För att öka transparensen och öppenheten i rapporterna har GRI upprättat ett antal innehålls- och kvalitetsprinciper som företag ska ta hänsyn till när de framarbetade sin hållbarhetsrapport i enlighet med deras riktlinjer. Dessa principer har vi haft som grund till vår studie.Syftet med vår studie är att generera kunskap om skillnader som förekommer i hållbarhetsrapporter. Detta har vi gjort genom att jämföra hur företag arbetar kring de innehålls- och kvalitetsprinciper som GRI:s upprättar som hjälpmedel i framarbetandet av hållbarhetsrapporter. Samt att hitta skillnader som eventuellt kan hänföras till att olika branscher definierar hållbarhet olika.Vi har genomfört en kvalitativ dokumentanalys, där vi granskat sju svenska företag som är listade på den svenska börsen Nasdaq Stockholm. De rapporter vi använt är utgivna för år 2015 och upprättade i enlighet med GRI:s G4 riktlinjer.Resultatet av vår studie visar att det förekommer variationer av innehåll samt kvalitetsskillnader i företagens hållbarhetsredovisningar. Att det varierar i innehåll uppstår av naturliga skäl, då företag har olika intressenter i olika branscher. Skillnaderna som förekommer i rapporternas kvalitet grundas mycket i företagens val av språk och att det brister då det inte finns ett standardiserat formulär av rubriker samt mätmetoder. / Sustainability Reporting is a way for companies to describe how they work with social responsibility. This responsibility is called Corporate Social Responsibility (CSR) and reflects three dimensions; environmental, social, and financial responsibility. When there is an increasing trend and awareness of this responsibility in society, stakeholders make higher demands on the sustainability reports which is issued by companies. With this requirement, companies have asked for guidelines to remain in this type of accounting. The leading organization that establishes guidelines for this is the Global Reporting Initiative (GRI), they have issued guidelines for four generations, where the latest were published in 2015. These guidelines are only a recommendation and not a statutory requirement, which companies can choose to use and that the companies can choose the extent to which they wish to use of the guidelines. This is one of the reasons why sustainability reports differ, another reason is that different industries define sustainability differently. In order to increase transparency into the reports, GRI has established a number of content and quality principles that companies should consider when developing their sustainability report in accordance with their guidelines. Five of these principles have been the basis of our study.The aim of our study is to generate knowledge about differences that occur in sustainability reports. We have done this by comparing how companies is working around the principles for content and quality, which GRI establish in the work of the sustainability reports. As well as finding differences that may be attributable to different industries defining sustainability differently.We have conducted a qualitative document analysis, in which we examined seven Swedish companies listed on the Swedish Stock Exchange, Nasdaq Stockholm. The reports we used were issued for the year 2015 and established in accordance with GRI's G4 guidelines.The results of our study show that there are variations of content as well as quality differences in companies' sustainability reports. The variations in content arises naturally, as companies have different stakeholders in different industries. The differences that arise in the quality of the reports are very much based on the company's choice of language, and that it lacks a standardized form of headings and measurement methods.