Bakgrund: Demenssjukdomar är obotliga sjukdomar där omvårdnadsåtgärder harhög prioritet i behandling av sjukdomsbilden. Djurassisterad terapi (DAT) är enomvårdnadsåtgärd vars effekter länge har diskuterats och tvistats om.Socialstyrelsen anser att effekterna av DAT inte är tillräckligt entydiga.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa effekterna av DAThos personer med demenssjukdom.Metod: Författarna valde att göra en kvantitativ litteraturstudie där primärdatanskategorier sammanställdes i tabellform så att deras resultat kunde extraheras ochsammanställas. Alla utvalda studier kvalitetsgranskades av författarna till att hållamedel-, till hög kvalitet. Författarna använde databaserna CINAHL(omvårdnadsinriktad), PubMed (medicinskt inriktad) och PsycInfo (psykologisktinriktad) för att söka efter primärdata.Resultat: DAT med vårdhund har visat sig kunna ge ett hormonellt svar som börkunna ses i symtomen hos den demenssjuke personen. Trots att DAT har lovanderesultat hormonellt, så kunde inte resultat entydigt visa en förbättring i desammanlagda livskvalitetsbedömningarna. Områden som visar lovande resultat ärminskad utsöndring av stressrelaterade hormoner, balansförbättring, förbättring avsociala interaktioner och prevention av förvärrande av depressiva symtom.Konklusion: En vårdhund som omvårdnadsåtgärd för personer meddemenssjukdom har fler positiva effekter än negativa, detta tyder på att enframtida potential för DAT som omvårdnadsåtgärd för personer med endemenssjukdom finns. DAT har effekter på hormonella / endorfinnivåer ikroppen. Det är dock inte tydligt om alla dessa positiva effekter har en påverkanpå den demenssjukas livskvalitet. DAT med vårdhund bör ses som ettkomplement till andra omvårdnadsåtgärder för personer med demenssjukdom. / Background: Dementia diseases are incurable where nursing has a high prioritywhen treating the symptoms of these diseases. Animal Assisted Therapy (AAT) isa form of nursing and the effects have been debated for some time. The NationalBoard of Health and Welfare in Sweden says that the data in this field is notconclusive.Objective: The objective of this study was to compile the effects of AAT onpeople with dementia.Methods: The authors chose to do a quantitative literature study where the datawas compiled in a table so that the findings could be extracted and complied. Allthe chosen studies went through a quality control done by the authors and werefound to have a grading quality of average or above. The authors used threedatabases CINAHL (nursing oriented), PubMed (medical oriented) and PsycInfo(psychological oriented) to find the data that this study is based on.Findings: AAT with a dog has shown to give a hormonal response that should beseen in the symptoms of dementia. Despite this, no conclusive findings could beseen in total quality of life improvements. Areas with promising results were thedecreases in stress hormonal response, better balance, better social interactionsand prevention in the worsening of depression symptoms.Conclusion: A therapy dog during nursing of people with dementia has morepositive effects than negative, this could mean that AAT has potential for peoplewith a dementia disease in the future. AAT has effects on hormones andendorphins in the body. Despite this, AATs effects on the quality of life forpeople with dementia is still inconclusive. AAT should be seen as acomplimentary intervention to other nursing interventions when nursing peoplewith dementia.

Bakgrund: Sjuksköterskors arbete på akutmottagningar beskrivs som krävande och påfrestande inte enbart relaterat till höga krav på kompetens och bedömning men även sett till arbetets oförutsägbarhet, hög arbetsbelastning, konfrontation med bredden av vårdbehov och exponering för traumatiska händelser. Sjuksköterskor på akutmottagningar kan uppleva arbetsrelaterad stress som inkluderar tillståndet utbrändhet, som enligt tidigare forskning på vårdenheter har visat leda till sämre arbetsmiljö, högre personalomsättning och bristande patientsäkerhet. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att kartlägga faktorer som har ett samband med utbrändhet hos sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. Metod: Litteraturstudie med systematisk sökning och sammanställning av originalartiklar med kvantitativ ansats. Sökningar genomfördes i databaserna CINAHL och Pubmed. Samtliga nio inkluderade artiklar använde sig utav MBI-enkäten (Maslach Burnout Inventory) för skattning av utbrändhet. Resultat: Kartläggningen av faktorer är uppdelad i två huvudkategorier med vardera två underkategorier: ”individuella faktorer” som omfattar ”personliga förutsättningar” samt ”attityder, känslor och etik”; och ”arbetsrelaterade faktorer” som omfattar ”organisatoriska och interpersonella faktorer” samt ”patientrelaterade faktorer”. Resultatet visade bland annat att ryggsmärta, nivå av mindfulness, nivå av socialt stöd från kollegor och ledning samt exponering för död och lidande var faktorer relaterade till utbrändhet. Slutsats: Kartläggningen av faktorer visar att utbrändhet hos sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar är multidimensionell och eventuella interventioner bör beakta såväl individuella som organisatoriska förhållanden. / Background: The challenges and demands of emergency nursing are not only related to high requirements of skills and patient assessment but also due to unpredictability of the work, high workload and exposure to a broad range of care needs and traumatic events. Emergency nurses can experience conditions like burnout, which previous research has shown can lead to increased turnover and worsening of the work environment and patient safety. Aim: The aim of this literature review is to compile the factors associated with burnout in emergency nurses. Method: A quantitative literature review. Searches were conducted in the CINAHL and Pubmed databases. All of the nine included articles utilized the MBI-survey (Maslach Burnout Inventory) for measurement of burnout. Results: The factors are classified into two main categories with each covering two subcategories: “individual factors”, encompassing “personal conditions” and “attitudes, feelings and ethics”; and “job related factors” which contains the subcategories “organizational and interpersonal-” and “patient related factors” respectively. The results show that backpain, level of mindfulness, level of social support from colleagues and supervisors and exposure to death and suffering were among the factors related to burnout. Conclusion: The compilation of factors shows that burnout among emergency nurses is multidimensional and any interventions should consider both individual as well as organizational conditions.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett relativt utbrett och allvarligt tillstånd. Återinläggning är vanligt förekommande bland patienter med hjärtsvikt. Patientutbildning är centralt för god vård hos hjärtsviktpatienter, där huvudsyftet med utbildningen är att förbättra patientens egenvård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka utbildningsinterventioner utförda av sjuksköterskor som kan minska risken för att patienter med hjärtsvikt återinläggs. Metod: Detta var en litteraturöversikt med en kvantitativ ansats. Litteraturöversikten inkluderade nio kvantitativa RCT studier. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl, the Cochrane Library och PubMed. De valda studierna genomgick kvalitetsgranskning, analys och en sammanställning. Resultat: Fem av nio artiklar kunde visa på en signifikant skillnad mellan grupperna för utfallsmåttet återinläggning efter utbildningsintervention. Gemensamt för studierna var att återinläggning kontrollerades efter en månad. Vissa studier redovisade även ytterligare tidsintervaller. De centrala komponenterna i de olika utbildningsinterventionen och utfallsmåttet återinläggning vid olika tidsintervaller sammanställdes och redovisades i tabell. Konklusion: Utbildningsåtgärder i samband med utskrivning av hjärtsviktspatienter utförda av sjuksköterskor kan vara mångfacetterade och därigenom bestå av flertalet komponenter. Vilka av dessa komponenter i interventionerna som var effektiva och kunde leda till en signifikant skillnad mellan grupperna var oklart. Däremot indikerade fem av nio studier att det kan vara möjligt att minska återinläggning bland patienter med hjärtsvikt genom undervisning. / Background: Heart failure is a common and serious condition. Readmission is frequently common among patients with heart failure. Patient education is central for good care for heart failure patients, where the primary aim of the education is to improve patient self-care. Aim: The aim of the study was to investigate educational interventions conducted by nurses aimed at reducing the risk of readmission among patients with heart failure. Methods: This was a literature review employing a quantitative approach. The literature review included nine quantitative RCT studies. Searches were conducted in the databases Cinahl, the Cochrane Library and PubMed. The selected studies underwent quality assessment, analysis, and synthesis. Results: Five out of nine articles were able to demonstrate a significant difference between the groups in the outcome measure of readmission following educational intervention. A common feature among the studies was that readmission was monitored after one month. Some studies also reported additional time intervals. The central components of the various educational interventions and the outcome measure of readmission at different time intervals were compiled and presented in a table. Conclusion: Education interventions conducted by nurses during the discharge of heart failure patients can be multifaceted and consisting of multiple components. Which of these components were effective and could lead to a significant difference between the groups was unclear. However, five out of nine studies indicated that it may be possible to reduce readmissions among patients with heart failure through education conducted by the nurse.

Bakgrund: Intrahospitala transporter är transporter inom ett sjukhus och sker dagligen i intensivvården. Forskning visar att intrahospitala transporter är förenade med negativa händelser och påverkar patientsäkerheten. De negativa händelser som kan uppstå under den intrahospitala transporten kan leda till onödigt lidande. Syfte: Att identifiera och sammanställa vilka risk- och framgångsfaktorer som finns vid intrahospitala transporter av patienter med intensivvårdsbehov. Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats baserad på 17 kvantitativa artiklar. Resultatet sammanställdes genom narrativ syntes. Resultat: Flera riskfaktorer identifierades, exempelvis inotropa läkemedel, akuta transporter och medicinsk teknik. Identifierade framgångsfaktorer innefattade bland annat interventionsprogram och säkerhetsarbete. Slutsats: Kunskap om vilka riskfaktorer och framgångsfaktorer som finns kan leda till en mer patientsäker omvårdnad och ett minskat lidande för patienten. För att skapa evidensbaserade rutiner kring intrahospitala transporter behövs ytterligare forskning.