Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning råder särskilda förhållanden vilket gör att patienterna är mer utsatta för infektioner än på en vanlig vårdavdelning. Att tillämpa basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet och användning av basala hygienrutiner inom intensivvården. Metod: Studien är en deskriptiv semi-strukturerad kvalitativ intervjustudie enligt metoden Critical Incident Technique och analysen är en konventionell innehållsanalys med induktiv ansats av Hsieh & Shannon. Sexton intensivvårdssjuksköterskor på tre olika intensivvårdsavdelningar har intervjuats på ett regionsjukhus och ett universitetssjukhus i södra Sverige. Resultat: Utifrån totalt 102 händelser beskrivs intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet och användning av basala hygienrutiner under tre kategorier, (1) När en patient blir akut försämrad, med tre subkategorier, (2) När intensivvårdssjuksköterskan handhar invasiva hjälpmedel, med fem subkategorier och (3) I samband med olika omvårdnadssituationer, med fem subkategorier. Konklusion: Följsamheten till basala hygienrutiner brast vid akuta situationer och vid tidsbrist men även på grund av tanklöshet, lättja och okunskap. Faktorer som främjade användningen av basala hygienrutiner var tillgänglighet och ansvar för endast en patient.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser + 1 bil.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2002. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Växjö : Växjö universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Utskrivning från en intensivvårdsavdelning (IVA) till vårdavdelning kan vara ett kritiskt moment för patienten och involverad personal då det är mycket som kan gå fel i utskrivningsprocessen. Att bibehålla patientsäkerheten i samband med utskrivning ses idag som en utmaning då det är flera olika aktörer som är med i vårdkedjan, vilket ställer höga krav på samarbetet sinsemellan. Brister i utskrivningsprocessen ökar risken för återinläggningar till intensivvården vilket är förknippat med ökad mortalitet. Syfte: Att undersöka vårdpersonalens upplevelse kring vad som påverkarpatientsäkerheten i utskrivningsprocessen från IVA till vårdavdelning. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på analys av kvalitativ data utifrån Bettany-Saltikov och McSherry metod (2016). Resultat: Vårdpersonalen upplevde en skillnad i vårdnivå mellan IVA och vårdavdelning, vilket påverkade patientsäkerheten då det orsakade glapp ivårdkedjan vid utskrivning. En nivå mellan IVA och vårdavdelning upplevdes som fördelaktigt - men existerade sällan. Vårdavdelningen kunde upplevas som en sårbar destination på grund av mindre resurser och kompetens. Brister i informationsöverföringen i samband med utskrivning upplevdes äventyra patientsäkerheten. Planering och uppföljning i samband med utskrivningsprocessen upplevdes betydelsefullt för att minska glappet i vårdkedjan. Slutsats: Utskrivning från IVA till vårdavdelning innefattar ett glapp i vårdkedjan vilket upplevs äventyra patientsäkerheten då det kan leda till vårdskador i samband med utskrivning. Utifrån systemteorin så hade mycket kunnat undvikas genom att se över den organisatoriska strukturen i sjukvården. Utskrivningsprocessen är komplex och alla delar i systemet påverkar varandra cirkulärt. Ingen (vård)kedja är starkare än sin svagaste länk. / Background: Discharge from intensive care unit (ICU) to a general ward might be a critical moment for both the patients and staff involved and there’s a lot that can go wrong in the discharge process. To maintain patient safety in the connection of discharge is a great challenge because the numbers of actors involved. This requires a high ability to cooperate. Deficiencies in the discharge process increases the risk for readmissions which is associated with increased mortality. Aim: To investigate healthcare personnel experience about what affects patient safety in the discharge process from ICU to ward. Method: A systematic review based on analysis of qualitative data after Bettany-Saltikov and McSherry (2016) method. Result: The ward personnel experienced a difference in the level of care between ICU and ward, which caused a gap that affected patient safety in the discharge process. An in-between level of care could reduce the gap, but seldom existing. The ward could be experienced as vulnerable, because lack of resources and competence. Shortcomings in the information transfer occurred during the discharge process, which was experienced to jeopardize patient safety. Planning and follow-upservice were experienced as important to avoid a gap in the care of chain. Conclusion: Discharge from ICU to ward comprises a gap in the care of chain which is experienced to jeopardize patient safety. This could lead to adverse events.The framework of system theory shows that much could be avoided by overlooking the organizational structures in healthcare, which often is the underlying cause to failure in patient safety. The discharge process is complex and all the parts affects each other circularly. No care of chain is stronger than the weakest link.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Intrahospitala transporter är transporter inom ett sjukhus och sker dagligen i intensivvården. Forskning visar att intrahospitala transporter är förenade med negativa händelser och påverkar patientsäkerheten. De negativa händelser som kan uppstå under den intrahospitala transporten kan leda till onödigt lidande. Syfte: Att identifiera och sammanställa vilka risk- och framgångsfaktorer som finns vid intrahospitala transporter av patienter med intensivvårdsbehov. Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats baserad på 17 kvantitativa artiklar. Resultatet sammanställdes genom narrativ syntes. Resultat: Flera riskfaktorer identifierades, exempelvis inotropa läkemedel, akuta transporter och medicinsk teknik. Identifierade framgångsfaktorer innefattade bland annat interventionsprogram och säkerhetsarbete. Slutsats: Kunskap om vilka riskfaktorer och framgångsfaktorer som finns kan leda till en mer patientsäker omvårdnad och ett minskat lidande för patienten. För att skapa evidensbaserade rutiner kring intrahospitala transporter behövs ytterligare forskning.

No description available.