<p>Kommunikationen är en av våra viktigaste verktyg då den förmedlar information och kontakter mellan människor. För att den ska fungera krävs att budskapet förstås av dem vi riktar det till. Tyvärr förekommer det att kommunikationen fallerar pga. budskapet missförstås, feltolkas eller att den vi kommunicerar med inte vill ha en relation med annan part.</p><p>I den här uppsatsen har jag identifierat och analyserat hur Habia Cables kommunikations- nätverk ser ut, då de klagat på att deras kommunikation är katastrofal.</p><p>Habia Cable är en av Europas största tillverkare av specialkabel. Deras största kunder finns inom telekommunikation, kärnkraft, försvar och övrig industri.</p><p>I Sverige, är de lokaliserade på två ställen, i Upplands Väsby och i Söderfors, det är också där som deras huvudfabrik finns. De har 220 anställda I Sverige och deras omsättning 2006 var, 565 MSEK.</p><p>Syftet med denna uppsats var att identifiera:</p><p>• Hur kommunikationsstrukturen ser ut på Habia Cable?</p><p>• Vilka uppfattas som nyckelpersoner samt om det finns några centrala grupper?</p><p>• Har cheferna en central position i kommunikationsmönstret?</p><p>• Vilka personer har svag eller ingen kommunikationskontakt alls?</p><p>Jag använde mig av enkäter för att få in informationen jag behövde till denna undersökning tillsammans med en Social Nätverks Analys (SNA). Min avsikt var att få en komplett bild av kommunikationsmönstret och för att få det utförde jag en total undersökning, där alla 220 anställda fick fylla i enkäten. I enkäten fick alla svara på vilka de kände till av samtliga anställda. Mitt mål var att få in 176 svar, jag fick in 190 – 86%, vilket väl översteg mitt mål. Från datat jag fick in, kunde jag med hjälp av SNA få fram olika case-by-case relationer, vilket gav mig information om hur Habia Cables kommunikationsmönster såg ut.</p><p>Från undersökningen kunde jag se att kommunikationen kunde ha varit mycket bättre hos Habia Cable. Bara 24% hade någon form av kontakt och av dessa ansg 26% att deras kontakt inom förtaget hade stor betydelse. Det ska tilläggas att 61% kände till varandra och det fanns över 106.000 gruppkonstellationer. Det gör att jag tror att kommunikationen fungerar, men mer på det privata planet. Därför måste företaget arbeta mer med hur de kommunicerar och vilket budskap de skickar ut. Här är det viktigt att budskapet skickas ut på mottagaren villkor.</p><p>Jag vill föreslå Habia Cable att fortsätta analysera och gå djupare ner i kommunikationsmönstret. Jag vill också rekommendera dem att analysera grupp konstellationerna och vilka personer som en har en mer maktposition i dessa.</p><p>Genom denna studie, har jag lärt mig mycket om enkäter och kommunikationsmönster. Jag har också lärt mig att dessa undersökningar tar tid och att det är mycket arbete med att skriva in svaren i databasen, ett arbete jag inte är skapt för.</p> / <p>Communication is one of our most important tool due to the fact that it act as intermediary of information and connect people. For it to work it takes that the message is understood to them we direct it to. Unfortunately, the communication fails because the message is misunderstood, interpreted wrongly or that the people we communicate with, do not want this relation.</p><p>In this study, I have identified and analysed how Habia Cables communication network is structured, since they claim that their communication is catastrophic.</p><p>Habia Cable is one of Europe largest manufacture of specialized cable. Their largest customers are found in telecommunications, nuclear, defends and other industries.</p><p>In Sweden, they are located in two different places, one in Upplands Väsby and one in Söderfors, it is also here where the main manufacturing are done. They have 220 employees and the turn over where 565 MSEK in 2006.</p><p>The central question of this study where to identify:</p><p>• How the communication network at Habia Cable is structured</p><p>• Where the top management are located in the communications network?</p><p>• Which of the employees that have a centralized role in the company, and if there are any central groups</p><p>• Which employees that have a very vague or are lacking a communication network</p><p>I used questionnaires to gather information needed for this study together with a Social Network Analysis. My intension was to get a complete picture of the communication network. I performed a survey, in which all-220 employees where asked to fill in a form. In the form, they where asked to acknowledge who they knew out of all the 220 employees. My wish where to get 176 answerers; I got 190 - 86% which fulfilled my requirements. From the collected data, I received different case-by-case relations, which in the analysis could give information about how their communication network was structured.</p><p>From the findings and analysis, I could see that the communication could be much better at Habia Cable. Only 24% had any form of contact and 26%, of these 24% said that the contact they had within the company where of large importance. With that said, 61% knew of each other and there where over 106.000 workgroups. This leaves me to believe that the communication do work, but in a more private matter. Therefore, the company need to work more on how they communicate and what the message is all about. The message should be told to the recipient in his way.</p><p>My suggestions for Habia Cable is to keep analyse and go deeper into the communication network. I would also recommend them to analyse the group constellations and which people that have a more powerful position.</p><p>By doing the study, I have learnt a lot in questionnaires and communication networks. I have also learnt that these surveys take time and that it is a lot of work writing them in to the database, a work I am not designed for.</p>

Detta arbete har, med ett kvantitativt arbetssätt, undersökt hur socioekonomisk ojämlikhet kan påverka matematikutbildning på grundskolan. Syftet med detta arbete är att undersöka hur 15-åriga högstadieelever på skolor med högre respektive lägre genomsnittlig socioekonomisk profil upplever matematikundervisningen. Forskningsfrågorna handlar om hur elever upplever eget intresse och svårighet inom matematik, och hur elever upplever förväntningar från föräldrar och lärare samt deras egna mål på slutbetyg i matematik. För att beskriva skolornas socioekonomiska profil, användes föräldrarnas utbildningsbakgrund utifrån skolverkets SALSA-undersökning. Digitala enkäter i Google formulär användes i datainsamling för detta arbete. Univariata analyser med statistiska tabeller och signifikanstest (Wilcoxon test) används i dataanalysen. Totalt 19 elever på skolan med högre socioekonomisk status och 70 elever på skolan med lägre socioekonomisk status har deltagit i enkätundersökningen. Resultaten visar att elever på skolan med lägre socioekonomisk status upplever större förväntningar från föräldrar på deras betyg i matematik. Resultaten visar också att jämfört med elever på skolan med lägre socioekonomisk status, så tycker elever på skolan med högre socioekonomisk profil att matematik är enklare och att några matematiska områden som ingår i det centrala innehållet är mer intressanta. De matematiska områdena som taluppfattning, samband och förändring samt sannolikhet och statistik påverkas mest av elevers socioekonomisk status. Socioekonomisk status kan även påverka elevers gymnasieval där elever på skolan med högre socioekonomisk status har betydande högre vilja att söka gymnasieprogram som kräver matematisk kunskap. / This work has, with a quantitative approach, investigated how socio-economic inequality can affect mathematics education in primary school. The purpose of this work was to investigate how 15-year-old students at schools with higher and lower average socio-economic profile experience mathematics teaching. The research questions were how students experience their own interest and difficulty in mathematics, and how students experience expectations from parents and teachers as well as their own goals for final grades in mathematics. To describe the schools’ 'socio-economic profile, the parents' educational background was used based on the National Agency for Education's SALSA survey. Digital surveys in Google Forms were used as a data collection method. Univariate analysis with statistical tables and significance tests (Wilcoxon test) are applied in the data analysis. A total of 19 students at the school with higher socio-economic status and 70 students at the school with lower socio-economic status have participated in the survey. The results show that students at school with lower socio-economic status experience greater expectations from parents of their grades in mathematics. The results also show that compared with students at the school with a lower socio-economic status, students at the school with a higher socio-economic profile think that mathematics is simpler and that some mathematical areas that are included in the central content are more interesting. The mathematical areas such as number perception, connection and change as well as probability and statistics are most affected by students' socio-economic status. Socio-economic status can also affect students' upper secondary school choices, where students at the school with a higher socio-economic status have a significantly higher willingness to apply for upper secondary school programs that require mathematical knowledge.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Posten Scanning AB, ett helägt dotterbolag till Postnord-koncernen, tillsammans med sina systerbolag, Data Scanning A/S i Danmark och Data Scanning Finland AB. Företaget arbetar med scanning, datafångst och dokumenthanteringstjänster. Posten Scanning använde sedan 2013 av ett kundärendehanteringssystem, Customer Information System (CIS), för all hantering av ärenden som berör kunder och/eller intern utveckling. Efter ca 1,5 år som företaget har använt sig av CIS 1.0 önskas nu ett underlag för planering av version 2.0 av CIS. För att kunna planera för CIS 2.0 behövde uppdragsgivaren att undersöka, sammanställa och prioritera de nya krav som olika intressenter ställer på systemet. Utvärderingen har fokuserat på de interna och externa kundernas krav och kända förändringsbehov. Målet var att utifrån utvärderingsresultatet ta fram ett beslutsunderlag i form av en sammanställd, prioriterad och tidsestimerad kravspecifikation som även kan utgöra ett underlag för ett utvecklingsprojekt. Den relativa betydelsen av behoven avgjordes med hjälp av metoden om översättning av kundernas behov till verkställande kravspecifikationer som grundade specifikationen för förändringsarbetet. Resultatet av arbetet visade att kundärendehanteringssystemets kravlistor kunde prioriteras baserad på vad CIS användes mest till och samt efter hur ofta förändringar upprepades av olika användargrupper. / This thesis has been carried out on behalf of Posten Scanning AB, a wholly owned subsidiary of PostNord Group, together with its sister companies, Data Scanning A/S in Denmark and Data Scanning Finland AB. The company works with scanning, data capture and document management services. Posten Scanning has been since 2013 using a client case management system, Customer Information System (CIS) for handling all matters pertaining to customers and/or internal development from 2013. After about 1.5 years that the company has used the CIS 1.0, they wish to develop a gathered basis for planning the version 2.0 of the CIS. In order to plan for the CIS 2.0, they wanted to investigate, compile and prioritize the new requirements imposed by various stakeholders in the system. The evaluation has focused on internal and external customer requirements regarding usage of CIS and known need for changes in the system. The goal has been based on evaluation findings to develop a decision support in the form of a compiled, prioritized and time estimated requirements specification that can also serve as a basis for a development project. The relative importance of the needs was determined using the method of translation of customer needs for managing requirements document based specification for change. The results of this project showed that customer case management system requirements lists could be prioritized based on what CIS were mostly used to and how often changes were repeated by various user groups.