Denna kvalitativa studie ämnar undersöka hur kvinnliga entreprenörer upplever sig bemötta och om deras personliga egenskaper påverkar hur de ser på sin roll som kvinnliga entreprenörer och ledare. För tillfället existerar det en stadig tillväxt av entreprenörer i Sverige, där det tydligt syns en tydlig klyfta mellan antalet män som väljer att bli entreprenörer samt antalet kvinnor som väljer att bli entreprenörer. Vi anser att samhällets konstruktion skapar fördomar för hur kvinnliga entreprenörer ska agera och vilka egenskaper de bör besitta för att bli framgångsrika som entreprenörer. Denna studie avser därför att undersöka hur kvinnliga entreprenörer egentligen ser på sig själva samt om de egenskaper de innehar påverkas av normer i samhället. Studien ämnar därför besvara frågeställningen:”Vilken påverkan har förväntade egenskaper över hur kvinnliga entreprenörer upplever sin roll som entreprenör”I denna kvalitativa studie har vi intervjuat sex stycken kvinnliga entreprenörer som agerar inom tre olika län i Sverige samt inom diverse olika branscher. Vidare anser vi att dessa olika branscher våra valda entreprenörer agerar inom är både så kallade mansdominerade och kvinnodominerande branscher. Denna studie bidrar enligt oss, med teoretisk kunskap inom kvinnligt entreprenörskap då undersökningen görs från de kvinnliga entreprenörernas perspektiv. Genom att se till kvinnliga entreprenörers personliga uppfattning om hur deras egenskaper påverkas av omgivningen, skiljer sig detta från tidigare studier som överlag undersökt vilka externa faktorer som kan vara ett hinder för kvinnliga entreprenörer. Den praktiska nyttan som vår studie bidrar med är ett bevis för organisationer, myndigheter och andra aktörer som verkar för entreprenörskap, att fokusera på entreprenörer som individer istället för att fokusera på gamla fördomar gentemot kön och vilka egenskaper kvinnliga entreprenörer borde inneha.Slutsatsen vi kommer fram till i denna studie är att kvinnliga entreprenörer inte anser att det finns några typiska manliga eller kvinnliga egenskaper utan att allt handlar om vem du är som person. De egenskaper vi ser att våra respondenter besitter tolkas enligt forskning och samhället som stereotypiskt manliga, samtidigt som respondenterna själva anser sig inneha personliga egenskaper som inte beror på kön. Studien visar även att kvinnliga entreprenörer blir underskattade på grund av att de är kvinnor. Därför ger vi rekommendationer för hur man ska undvika detta samt vad man bör ta fasta på inom framtida forskning.

<p>Hur kvinnor kan uppleva och uppfatta entreprenörskap är vad denna uppsats syftar till att beskriva. Utifrån syftet presenteras vetenskapliga artiklar och en undersökning av kvinnor i Umeå. Uppsatsen följer därmed en deduktiv ansats och beskriver en kvalitativ undersökning. Uppsatsen håller sig till en hermeneutisk kunskapssyn. Den teoretiska referensramen består i huvudsak av beskrivande och diskuterande kring ett urval av vetenskapliga artiklar om kvinnligt entreprenörskap. I det kapitlet behandlas motiv och drivkrafter till företagande, hur den kvinnliga entreprenören beskrivs i litteraturen och vilka hinder som kvinnliga företagare beskrivs stöta på i artiklarna.</p><p>I min undersökning som sedan beskrivs, intervjuas sex kvinnor, där tre arbetar som anställda och tre driver egna företag. Ur intervjuerna diskuteras sedan likheter och skillnader mellan de olika kvinnorna, men även med det teoretiska underlaget. Denna diskussion utmynnar slutligen i slutsatser där en relativ aspekt i kvinnornas berättelser kan framhållas. Det framkom nämligen hur de kvinnliga företagarna jämförde företagandet med det tidigare arbetet, vilket fick företagandet att upplevas som lockande jämfört med detta. Något annat som kan framhållas är hur de omständigheter som rådde i kvinnornas arbetsliv innan företagandet blev en utlösande faktor för företagsstarten. Även de anställda kvinnornas inställning till företagande kunde sättas i relation till deras nuvarande arbete. De uppfattades som mycket nöjda med sina nuvarande anställningar, något som tycktes få företagandet att verka mindre lockande. Hur språket kan spela in, till exempel då inkomst som drivkraft till företagandet diskuterades bland de kvinnliga företagarna, bör också nämnas bland resultaten av undersökningen. Slutligen, visade det sig också hur en genomgående positiv upplevelse av företagandet fanns bland de kvinnliga entreprenörerna.</p>

Hur kvinnor kan uppleva och uppfatta entreprenörskap är vad denna uppsats syftar till att beskriva. Utifrån syftet presenteras vetenskapliga artiklar och en undersökning av kvinnor i Umeå. Uppsatsen följer därmed en deduktiv ansats och beskriver en kvalitativ undersökning. Uppsatsen håller sig till en hermeneutisk kunskapssyn. Den teoretiska referensramen består i huvudsak av beskrivande och diskuterande kring ett urval av vetenskapliga artiklar om kvinnligt entreprenörskap. I det kapitlet behandlas motiv och drivkrafter till företagande, hur den kvinnliga entreprenören beskrivs i litteraturen och vilka hinder som kvinnliga företagare beskrivs stöta på i artiklarna. I min undersökning som sedan beskrivs, intervjuas sex kvinnor, där tre arbetar som anställda och tre driver egna företag. Ur intervjuerna diskuteras sedan likheter och skillnader mellan de olika kvinnorna, men även med det teoretiska underlaget. Denna diskussion utmynnar slutligen i slutsatser där en relativ aspekt i kvinnornas berättelser kan framhållas. Det framkom nämligen hur de kvinnliga företagarna jämförde företagandet med det tidigare arbetet, vilket fick företagandet att upplevas som lockande jämfört med detta. Något annat som kan framhållas är hur de omständigheter som rådde i kvinnornas arbetsliv innan företagandet blev en utlösande faktor för företagsstarten. Även de anställda kvinnornas inställning till företagande kunde sättas i relation till deras nuvarande arbete. De uppfattades som mycket nöjda med sina nuvarande anställningar, något som tycktes få företagandet att verka mindre lockande. Hur språket kan spela in, till exempel då inkomst som drivkraft till företagandet diskuterades bland de kvinnliga företagarna, bör också nämnas bland resultaten av undersökningen. Slutligen, visade det sig också hur en genomgående positiv upplevelse av företagandet fanns bland de kvinnliga entreprenörerna.

Introduktion: Det finns en obalans mellan könen i entreprenöriellt deltagande, vilket är ett område som anses vara en nyckelfaktor för den ekonomiska tillväxten. Vi ser indikationer i befintlig litteratur på att kvinnliga entreprenörer är i ett ofördelaktigt läge gällande att uppnå god nätverkskvalitet, och att de verkar uppleva särskilda utmaningar vid nätverkande. Det finns tecken på att dessa omständigheter kan vara mer påtagliga för nya verksamheter. Vidare kan kvinnors ogynnsamma nätverksposition vara särskilt intressant att utforska i techbranschen med hänsyn till dess relativt nya existens samt mansdominans. Tidigare forskning har studerat ämnet dels ur ett dynamiskt perspektiv, dels i andra kontexter. Däremot finns begränsat med studier som gjorts under en fas av verksamhetens livscykel i en specifik bransch. Utifrån denna problembakgrund besvarar vi problemformuleringen: Hur hanteras och utvecklas nätverk av kvinnliga entreprenörer som startar nya verksamheter i Sverige, samt vilka är deras utmaningar i samband med nätverkande? Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur nätverk hanteras och utvecklas av kvinnliga entreprenörer som startar nya verksamheter inom techbranschen i Sverige, samt synliggöra vilka deras utmaningar i samband med nätverkande är. Med denna kunskap kan vår uppsats förhoppningsvis hjälpa beslutsfattare och företagare att förstå kvinnliga entreprenörers nätverk, och i förlängningen bidra till att öka det kvinnliga entreprenöriella deltagandet. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen är byggd på tidigare forskning om entreprenörskap och nätverk; beskrivet både specifikt för kvinnliga entreprenörer och generellt. Därutöver inkluderas nätverksteorier om styrkan i svaga band och strukturella hål samt begreppet inbäddning.   Metod: Studien utförs med en kvalitativ forskningsmetod och ett deduktiv angreppssätt. Urvalet är ett bekvämlighets- och målinriktat urval med fokus på kvinnliga entreprenörer som startar nya verksamheter i den svenska techbranschen. Med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod samlas data in från åtta kvinnliga entreprenörer. Data som transkriberas, kodas och kategoriseras i en tematisk analys. Slutsats: Studien resulterar i slutsatsen att kvinnliga entreprenörer använder en balanserad variation av relationer i sina entreprenöriella nätverk, och således hanterar effektiva nätverksstrukturer. Därutöver har de ett strategiskt nätverksbeteende då entreprenörerna ägnar tid och energi åt att skapa nya värdefulla relationer, samtidigt som de även fokuserar på att underhålla existerande kontakter. Kombinationen av dessa nätverksprocesser skapar en balans i deras nätverksbeteende, vilket ger förutsättningar för att kunna nyttja olika kontakter i de situationer som deras resurser efterfrågas. Några av de utmaningar som de kvinnliga entreprenörerna upplever i samband med nätverkande är tillgång till relevanta nätverk, maskulin kultur, kvinnonätverk och föräldraskap. I vår slutsats konstaterar vi även att kvinnornas olikartade bakgrunder och erfarenheter också kan påverka deras initiala tillgång till betydelsefulla nätverk.

Denna uppsats undersöker kvinnligt entreprenörskap i Sverige och hur socialt kapital påverkar möjligheter till affärsutveckling på internationella marknader. Uppsatsen fokuserar på hur relationer påverkar företags möjligheter att säkra finansiering och hur detta i sin tur främjar tillväxt på den globala arenan som ett naturligt steg i affärsutveckling. Uppsatsen baserar sig på tre dimensioner av socialt kapital tillsammans med ett finansieringsperspektiv. Dessa utgör uppsatsens analytiska verktyg. Det tillvägagångssätt uppsatsen tillämpar är ett kvalitativt selektivt urval av teoretiska och genomförda empiriska studier, inklusive enkäter och intervjuer, för att ge en djupgående förståelse av ämnet. Resultatet av uppsatsen pekar på att relationer sinsemellan kvinnliga entreprenörer inte utgör det svåraste hindret för kvinnliga entreprenörer att överkomma. Istället visar det sig vara de interpersonella relationerna mellan affärsmän och affärskvinnor som utgör det största hindret.

This study aims to examine whether women are being discriminated against at the initial contact of a small business transfer. Existing research shows that men dominate in entrepreneurship and that entrepreneurship is generally associated with being a man. Based on social psychological theory on gender stereotypes and economic theory on statistic discrimination we assumed that female buyers are discriminated against at the market for small business transfers. To study this, a pre-registered randomized field experiment was conducted in which we expressed interest in buying a business from fictional potential buyers to 906 business owners that had announced their business for sale on the Swedish marketplace Blocket. The gender of the fictional potential buyers was signaled through randomly assigned first names that are associated with being a man or a woman. We studied the share of messages that led to Response or Positive response from the sellers. Our results revealed that people selling their businesses are not less likely to respond to potential female buyers, meaning that women are not discriminated against at the initial contact of a business transfer. However, we did find that female buyers have a higher probability than male buyers of receiving a Positive response from a seller with a business in a female dominated industry. Corresponding advantage for male buyers compared to female buyers among sellers with businesses in male dominated industries could not be found. The experiment is the first to examine gender discrimination in the market for small business transfers. / Denna uppsats dokumenterar en studie som undersökte huruvida kvinnor blir diskriminerade som potentiella köpare på marknaden för mindre företagsöverlåtelser vid den initiala kontakten med säljare. Tidigare forskning visar att entreprenörskap domineras av män och att företagande i allmänhet ofta förknippas med att vara en man. Med utgångspunkt i socialpsykologisk teori kring könsstereotyper och ekonomisk teori om statistisk diskriminering antog vi att kvinnliga köpare diskrimineras på marknaden för mindre företagsöverlåtelser. För att testa vår hypotes genomförde vi ett förregistrerat randomiserat fältexperiment där vi meddelade intresse från fiktiva köpare till 906 verkliga företagsägare som utannonserat sina företag för försäljning på Blocket. Köparnas kön signalerades genom att slumpmässigt ange förnamn som förknippas med kvinnor respektive män. Vi studerade andelen intressemeddelanden som ledde till en Respons och en Positiv respons från säljarna. Resultaten visade att kvinnliga köpare inte var mindre sannolika än manliga köpare att erhålla en Positiv respons från säljaren på deras intressemeddelanden. Däremot visade resultaten att kvinnliga köpare hade högre sannolikhet än manliga köpare att erhålla en Positiv respons från säljare med företag i typiskt kvinnodominerade branscher. Motsvarande fördel för manliga köpare jämfört med kvinnliga köpare bland säljare med företag i typiskt mansdominerade branscher kunde ej observeras. Experimentet är det första som undersöker könsdiskriminering vid marknaden för företagsöverlåtelser.

Our world is not equal, and women are in a greater extent affected by the inequalities. Extra vulnerable for the inequalities are women in developing countries. In order to empower women and strive towards gender equality, female entrepreneurship has shown positive effects for women in developing countries. Entrepreneurial development programmers are implemented by both organizations and governments, with the aim of engaging women into business. In order to study the entrepreneurial motivations and outcomes of women in a developing country, a field study was conducted in Zambia. Organizations, working with entrepreneurial business training, as well as female entrepreneurs who took part in an entrepreneurial business training programme, were interviewed during a ten-week stay in Zambia. A comparison between women with a low level of education and a high level of education was done, in order to see whether their entrepreneurial motivations and outcomes deviate or correlates. From the findings of this study, it was concluded that women with different educational background have different motivations for entering entrepreneurial activities. Women with a higher level of education had personal motivations for entering, such as personal fulfilment, the wish to actualize an idea and the wish to leave a legacy. On the other hand, women with a low level of education were forced into entrepreneurship, in order to support for their family and mainly their children. However, regarding the entrepreneurial outcomes, they correlate, showing that entrepreneurship and business training has given Zambian women self-confidence and a business-mind. / Vi lever i en ojämlik värld. Världens ojämlikheter påverkar kvinnor i större utsträckning än män, och extra utsatta är kvinnor i utvecklingsländer. I arbetet för att sträva mot jämlikhet och kvinnors uppnådda egenmakt har kvinnligt företagande visat positiva effekter för kvinnor i utvecklingsländer. För att vidare studera kvinnors motivationer och uppnådda effekter utav kvinnligt företagande i utvecklingsländer har en fältstudie utförts i Zambia. Organisationer som arbetar med utbildning inom företagande, i kombination med kvinnliga entreprenörer som tagit del av ett sådant utbildningsprogram har under tio veckor intervjuats på plats i Zambia. En jämförelse mellan kvinnor med hög respektive låg utbildningsnivå hargenomförts för att ta reda på om utbildningsbakgrund har påverkat deras motivationer och effekter av entreprenörskap. Resultaten av studien visar att kvinnor med olika utbildningsnivåhar olika motivationer för att starta företag. Kvinnor med högre utbildning startar företag av personliga skäl, så som önskan om självförverkligande, viljan att göra en idé till verklighet och viljan att lämna något efter sig. Kvinnor med lägre utbildningsnivå, startar å andra sidan företag på grund av att det är deras enda val. De tvingas in i entreprenörskap för att kunna försörja sina familjer, främst sina barn. Däremot visar effekterna av entreprenörskap likheter mellan kvinnorna, trots ojämn utbildningsnivå. Effekterna av entreprenörskap och företagsutbildning har gett zambiska kvinnor självförtroende och har hos dem utvecklat ett nytt företagstänk. Hädanefter kommer uppsatsen att presenteras på engelska.