Studiens syfte: Har varit att beskriva upplevelser av möten med vårdpersonal hos patienter med anorexia. Studien är en litteraturstudie som är baserad på tre självbiografiska böcker. Bakgrund: Anorexia är en vanlig förekommande sjukdom där flickor drabbas oftare än pojkar. Lidande och välbefinnande är två vanliga inslag i sjukdomen. Mötet och bemötandet mellan vårdpersonal och patient är viktigt då ett misstag från personalen kan leda till stor skada. Ett förtroende dem emellan är en väsentlig del i mötet då personen med anorexia inte har någon insikt om sin sjukdom. Teoretisk referensram: Karin Dahlbergs modell för beskrivning av patientens livsvärld har använts. Metod: Utfördes som en innehållsanalys av tre självbiografiska böcker. Resultat: Visar att kvinnorna har ett stort behov av vårdpersonalens bemötande och deras handlingar påverkar hur kvinnorna mår. Konklusion: Upplevelsen hos kvinnorna är att det måste finnas trygghet och förtroende mellan vårdpersonal och patient.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor. Att få ett cancerbesked och gå igenom en cancerbehandling är för de flesta kvinnor en traumatisk upplevelse. Kvinnorna behöver under hela sjukdomsprocessen få mentalt stöd från både anhöriga och från vården. För att vårdpersonal på ett bra sätt ska kunna stödja kvinnan och hennes anhöriga behöver de få en inblick i hur kvinnan upplever sjukdomen och sin nya vardag. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur bröstcancerpatienter upplever det mentala stödet efter avslutad bröstcancerbehandling. Nio kvalitativa artiklar har analyserats enligt Axelssons (2012, ss. 212-214) modell för litteraturstudie. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Professionellt stöd från vården, Information som stöd, Mentalt stöd från anhöriga och Vägen tillbaka. I diskussionen förs ett resonemang om kvinnors upplevelse av bristande information från vården, betydelsen av mentalt stöd från anhöriga samt vikten av att få träffa och få stöd av andra kvinnor som befinner sig i samma situation. Kunskap om dessa upplevelser förstärker sjuksköterskans förutsättningar att kunna möta denna patientgrupp och deras anhöriga på ett mer vårdande sätt, vidare kan den utgöra en grund för utveckling av bröstcancervården.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur kvinnor konsturerar genus, kropp och identitet i ett gymkulturellt sammanhang, 8 kvinnor mellan 18-30 år har intervjuats. Kvinnorna tränar 3-5 dagar i veckan. De teorier som används i studien behandlar hur kroppen används som en identitetsmarkör samt hur den kvinnliga kroppen kan ses ur ett genusperspektiv. Slutsatserna som kan dras utifrån denna studie är att det finns ett kroppsligt missnöje hos kvinnorna som deltog. En traditionell samhällssyn på kroppen finns fortfarande kvar undermedvetet hos kvinnorna. Samt att kvinnorna använder sig av träning för att skapa- och uttrycka identitet och genus. / The thesis aims at exploring how women construct gender, body and identity in a gym cultural context. To implement this purpose, a qualitative method was used and eight women have been interviewed. The women in the study were between 18-30 years old and exercise at the gym between 3-5 days a week. The theories used in this study deals with how the body is used as an identity markers and how the female body is perceived and understood from a gender perspective. The study reaches the conclusions that there are bodily dissatisfaction among the participating women and that traditional representations of femininity still subconsciously remains with the women. Another conclusion is that the women use their workout at the gym to express identity and gender.

Bakgrund: Cancer är en av de stora folkhälsosjukdomarna där årligen cirka 60 000 personer i Sverige får diagnosen. I alla stadier av sjukdom och diagnos har kvinnor med bröstcancer en kommunikation med sjuksköterskan. Hur sjuksköterskan kommunicerar påverkar kvinnornas upplevelser av vården. Det är viktigt att sjuksköterskan kommunicerar med kvinnorna på ett sätt som bygger ett förtroende och främjar en positiv vårdupplevelse. I vårdandet utgör kommunikationen förutsättningar för att kunna förstå kvinnornas verklighet och upplevelser av till exempel sin hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av kommunikationen mellan kvinnor med bröstcancer och sjuksköterskan. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baseras på sju stycken vetenskapliga artiklar. En kvalitativ manifest innehållsanalys gjordes som baserades på  Graneheims och Lundmans tolkning av Krippendoffs innehållsanalys, där bärande meningsenheter väljs ut för att sedan kondenseras därefter kodas. Resultat: Resultatet visade att kvinnor med bröstcancer upplevde att de genom kommunikationen med sjuksköterskan blev stöttade och sedda som individer som inkluderades i sin egen vård. Resultatet visade även att kvinnorna hade negativa upplevelser av kommunikationen med sjuksköterskan där de blev uteslutna ur beslutsfattanden kring sin vård. Den bristande kommunikationen resulterade i att kvinnorna fick bristande förtroende för sjuksköterskan och vården som gavs.  Slutsats: Kvinnor med bröstcancer är beroende av att ha en god kommunikation med sjuksköterskan eftersom de genom kommunikationen känner en trygghet och ett stöd i sin sjukdom. När kommunikationen brister förlorar kvinnorna sin rätt till självbestämmande och blir förbisedda då beslut tas utan dem. Kommunikationen är en central punkt för att kunna bedriva en personcentrerad vård.

Sjukskrivning och lång rehabilitering förorsakad av utmattningssyndrom beskrivs som ett folkhälsoproblem i västvärlden. Det är fler kvinnor än män som drabbas. Syftet med denna studie var att beskriva möjliga skyddsfaktorer och riskfaktorer för utmattningssyndrom hos kvinnor och män i Värmland. Studien har en kvantitativ design. Data sammanställdes utifrån ett urval yrkesverksamma kvinnor och män i åldern 18-65 år baserad på enkätundersökningen Liv och Hälsa 2008. Resultatet antyder samband mellan utmattningssyndrom och vissa riskfaktorer; betungande hemarbete, känslor av nedstämdhet och olycklighetskänsla, stress och användande av psykofarmaka. På motsvarande sätt noterades ett samband mellan att inte ha utmattningssyndrom och skyddsfaktorerna; personligt stöd, trivsel på jobbet, god arbetsförmåga i förhållande till de fysiska och psykiska krav jobbet ställer. Korrelationer mellan variablerna kan påverka resultatet. Fortsatt forskning inom ämnet skulle vara värdefullt för att djupare identifiera utmattningssyndrom, inklusive att analysera det inbördes förhållandet mellan risk och skyddsfaktorernas förhållande till utmattningssyndrom. / Sick- leave and long-term rehabilitation caused by Burnout syndrome, seems to be a human health problem in western society. It affects women more frequent than men. The aim of this study was to identify eventually risk factors and supportive factors to burnout syndrome among individuals living in Värmland. The study has a quantitative design. Data out of a variety of women and men, professionally active, in the age of 18-65 years was put together based on the survey of Liv och Hälsa 2008. The results indicated a relation between Burnout syndrome and certain risk factors as, to much work in household, stress and to feel depressed and unhappy and use of psychotropic drugs. In the same way supportive factors; personal support, working comfort, working capacity according to physical and mental working demands, were associated with not having burnout syndrome. Correlation between the variables can influence the result. Further research about the subject should be valuable to identify the problems with burnout in the society, including an analysis of the internal relationship between risk factors and supportive factors correlated to burnout syndrome.

Kvinnor som äktenskapsinvandrat till Sverige och utsätt för våld i parrelationen är sällan belyst i samhället, studien vill därmed synliggöra denna problematik. Studiens syfte är att undersöka och analysera hur man inom tre ideella verksamheter och tre kommunala verksamheter i norra Sverige kan arbeta för att hjälpa äktenskapsinvandrade kvinnor som utsätts för våld i parrelationen. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes i norra Sverige där personal från de sex verksamheterna deltog. I resultatet framkom att äktenskapsinvandrade kvinnor som utsätts för våld i parrelationen anses vara en särskilt utsatt grupp i samhället och kan behöva mer resurser. Det framkom i resultatet att arbetet med dessa kvinnor i stort sätt är lika för alla våldsutsatta kvinnor, våldsproblematiken och individuella behov styr arbetet. Vidare tyder resultatet från intervjustudien på att majoriteten av verksamheterna i norra Sverige anser att resurserna är långt ifrån tillräckliga i arbetet med alla våldsutsatta kvinnor. Däremot anser samtliga att de besitter goda kunskaper för att hjälpa våldsutsatta kvinnor. En av våra slutsatser tyder på att äktenskapsinvandrade kvinnor som utsätts för våld i parrelationen tillhör en minoritetsgrupp och därmed är det svårt för dessa sex verksamheter i norra Sverige att fokusera på specifika hjälp- och stödinsatser för en speciell grupp.

Syftet var att undersöka svenska kastartjejers, alltså kvinnor som sysslar med friidrottens kastgrenars, syn på kroppen och hur de ser på paradoxen med samhällets ideal kontra idrottens. Även frågor rörande genus, tränare och omgivningens syn togs upp. Studien genomfördes i två fokusgrupper med vardera fyra deltagare. Resultatet visade, i enlighet med tidigare forskning, att kropp och ideal upplevdes olika beroende på miljö. De idrottsliga idealen samstämde inte med samhällets. Tjejerna var nöjda med sina kroppar, men kunde utanför idrotten ibland känna sig annorlunda och önska sig en annan kropp. Under resans gång hade deltagarna ändå kommit att accepterat sina kroppar och det den kunde göra i form av idrottslig prestation. Tränarna talade alltid om kroppen ur synen att den skulle prestera, vilket också var fokus för deltagarna. Feminina ideal fick stå åt sidan, samtidigt som de ändå ville ses som tjejer. Utanför idrotten sågs de som starka, inom friidrotten möttes de ibland av fördomar och utanförskap. Särskilt kläderna bidrog till detta och förstärkte känslan av att vara onormal och okvinnlig även i idrottsmiljön.   Med hjälp av Self Discrepancy Theory och The Social Comparsion Theory analyserades sedan resultaten. Förslag till vidare studier är bland annat hur kroppsbilden påverkas av skada eller avslutad karriär.

No description available.

Master’s Thesis in Media and Communication Title: See me, buy me – A study of how women and men are exposed in commercial advertisements for beauty products Author: Annelie Eliasson University: University of Halmstad Course: Media and Communication Term: Spring 2013 Supervisor: Ebba Sundin Examiner: Ingegerd Rydin Purpose: This studys purpose is to examine how women and men are exposed in commercial advertisements for beauty products. To examine this purpose two main questions have been formulated: What differences and similarities are there in the representation of women and men in the commercial advertisements? Are there any differences in the representation regarding the target audience in the commercial advertisements? Method: Quantitative content analysis Material: 443 commercial advertisements for beauty products in the Swedish lifestyle magazines Plaza Kvinna and Café Magazine from 2008 to 2012 Main results: The result of the study shows that women and men, presented in the commercial advertisements for beauty products, were very much alike in most aspects. For example there were only insignificant differences regarding how much of the person’s body that was included in the advertisement, the body position and the activeness of passiveness of the person in question. But there were also significant differences regarding a few aspects like nudity, colors and smiles for example. The differences in the representation of women and men regarding the target audience were also insignificant. In almost every commercial advertisement that was directed to women, a women featured, and the same for men. The conclusion of the study is that women and men are exposed in different ways in commercial advertisements for beauty products but not as different as many theories for commercials and gender claim. It is possible that commercial for beauty products are more “gender equal” than other commercials despite the fact that the products, in most cases are, addressed to only one gender. This may be the result of the changing exposure of men where they are showed more like women, which means in color, gazing at the viewer and dressed for success in formal wear. Keywords: Gender, commercial advertisements, women, men, beauty products.

Målet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda tryggheten i Halmstad utifrån unga kvinnors syn. Vi vill även undersöka diverse strategier som används för att hantera situationer som känns mindre trygga. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där åtta unga kvinnor i åldrarna 18-25 intervjuades. Det framgick att de unga kvinnorna upplever att Halmstad är en relativt trygg stad, men att det trots detta helst inte vistas i centrum kvällstider utan sällskap. De unga kvinnorna använde sig av olika strategier i hopp om att förebygga otrygghet. Dessa var bland annat att ha mobiltelefonen i handen, undvika områden med mindre gatubelysning och ha en kroppshållning som utåt sett inte visar någon rädsla. Vi använde oss av olika teorier och begrepp för att få ett bredare perspektiv kring vårt undersökningsområde. Empowerment valde vi för att få en djupare förståelse kring hur individens förhållningssätt gentemot en annan kan bidra till en ökad trygghet och självkänsla. Michel de Certeau’s syn på det offentliga rummet och hur stadens uppbyggnad har som effekt att styra invånarnas rörelse i staden. Erving Goffmans teori kring roll samt fasad som ständigt förändras i takt med omgivningen. Till sist använder vi oss av genus teori för att få ett vidare perspektiv kring den unga kvinnans position i samhället.