I dagens samhälle lever cirka 800 kvinnor gömda med anledning av en våldsam före detta partner. Studiens syfte är att undersöka våldsutsatta gömda kvinnors erfarenheter. För att besvara studiens syfte har vi med stöd använt oss av två teoretiska utgångspunkter som heter KASAM och radikalfeminism. Det empiriska materialet består av 40 berättelser där 15 av dessa har valts ut för djupare analys, berättelserna är skrivna av gömda kvinnor som är publicerade på en sida på internet. Vid analys och bearbetning av berättelserna har vi använt oss av en narrativ och tematisk analysmetod för att hitta specifika teman och försöka se helheten i berättelserna. Resultatet visar att många kvinnor som lever gömda har liknande erfarenheter och upplevelser exempelvis rädsla och besvikelse men även drömmar om en vardag. Studien visar på att leva som våldsutsatt gömd kvinna leder till en känsla av ofrivillig ensamhet och därmed bristande KASAM, som innebär känsla av sammanhang. Detta kan beskrivas som en form av patriarkalt förtryck där före detta partner fortsätter utöva makt över kvinnan trots att våldet upphört.

No description available.

Bakgrund: Hjärt-och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor i Sverige. I flera andra länder ökar mortaliteten i hjärtinfarkt bland kvinnor. Många kvinnor ser fortfarande hjärtinfarkt som i huvudsak en manlig åkomma. Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär för den drabbade ett livshotande tillstånd i vilken varje minut räknas Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse och agerande i samband med insjuknande av hjärtinfarkt. Metod: I litteraturstudien har8 vetenskapliga artiklargranskats som överensstämmer med studiens syfte. Artiklarna har analyserats utifrån en innehållsanalytisk metod. Alla artiklar i studien var kvalitativt designade. Resultat: I samband med hjärninfarkt visade kvinnor svårigheter att associera symtom med en hjärtinfarkt. Många saknade kunskap om de kliniska symptom kvinnor kan uppleva vid en hjärtinfarkt. Bilden som massmedia visar om hjärtinfarkt påverkade kvinnors uppfattning av symtom. Det råder fortfarande en uppfattning bland kvinnor att hjärtinfarkt drabbar främst män. Anhöriga verkarhastor betydelse i beslutet att söka vård. Slutsats: Det behövs mer information till allmänheten om de kliniska symtomen på hjärtinfarkt bland kvinnor och att dessakan skilja sig det från männen symtom. Massmedias bildav hjärtinfarkt bör ses med kritiska ögon.

Introduktion: Våld mot kvinnor i en nära relation är ett växande samhällsproblem i hela världen och en av de vanligaste orsakerna till att kvinnor skadas allvarligt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors erfarenheter av att vara utsatta för våld i en nära relation. Metod: En litteraturstudie har genomförts. En sammanställning av 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes och artiklarnas resultat bearbetades med inspiration av innehållsanalys. Resultat: Det fanns tydliga mönster som visade att mannens maktutövande och kontrollerande beteende ledde till allvarliga konsekvenser för kvinnan. Detta kunde yttra sig som dålig självkänsla, en nedbruten personlighet och våldet genererar ett allmänt lidande. För att uthärda ett liv av misshandel anpassade sig kvinnorna och de utformade olika hanteringsstrategier, dock kunde inpräntade normer utgöra hinder för kvinnorna i deras beslutningsprocesser. Slutsats: För att kunna bemöta och behandla våldsutsatta kvinnor är det viktigt att sjukvårdpersonal förstår dynamiken i hur det kan vara att leva med våld i en nära relation så att dessa problem uppmärksammas. Resultatet i denna litteraturstudie kan leda till en ökad kunskap och en djupare förståelse hos sjukvårdpersonal och därmed förhoppningsvis kan detta leda till ett bättre bemötande och en mer adekvat omvårdnad.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i Sverige och drabbar tiotusentals kvinnor årligen. Både män och kvinnor kan drabbas av en hjärtinfarkt, men forskning visar att symtom i den akuta fasen och efterföljande konsekvenser kan skilja mellan kvinnor och män. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Elva kvalitativa studier har analyserats, kvalitetsgranskats och sammanställts till ett resultat. Resultatet har sammanställts i kategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet visar att kvinnor upplever att livet förändras efter en hjärtinfarkt och de måste lära sig att omprioritera vardagen. Stora förändringar sker i familjerollerna och behovet av stöd och information om sjukdomen är stor. Efter en hjärtinfarkt följer livsstilsförändringar för att förhindra ett återinsjuknande, och dessa kan medföra svårigheter för kvinnorna. Att efter en hjärtinfarkt uppleva olika fysiska och psykiska förändringar som fatigue, svaghet och utmattning samt en påtaglig oro över att döden varit så nära och att drabbas av ytterligare en hjärtinfarkt, påverkar kvinnors livskvalitet negativt. Konklusion: Att som kvinna drabbas av en hjärtinfarkt innebär stora livsomställningar. Brist på information leder till oro och ångest samt svårigheter att genomföra livsstilsförändringar. Stöd av familj, vänner och sjuksköterskan är en viktig del i återhämtningsprocessen. En viktig uppgift för sjuksköterskan är att identifiera egenvårdskapaciteten hos patienten och därefter kunna ge ändamålsenligt stöd. / Backround: Cardiovascular disease is the leading cause of death among women in Sweden, affecting tens of thousands of women yearly. Both men and women can be diagnosed with heart attack, but research shows that symptoms in the acute phase and subsequent impact may vary among women and men. Aim: The purpose of this study was to highlight women's experiences of having suffered a heart attack. Method: Eleven qualitative studies have been analyzed, quality reviewed and compiled to a result. The results have been compiled into categories and subcategories. Results: The results show that women feel that life is altered after a heart attack and they must learn to repriotize every-day life. Major changes occur in family roles and the need for support and information about the disease is extensive. After a heart attack follows lifestyle changes to prevent relapse, and these changes may cause difficulties. The fact that after a heart attack live trough a variety of physical and psychological changes such as fatigue, weakness and substantial concern that death was so close and to suffer another heart attack, affects women’s quality of life negatively. Conclusion: As a woman, suffer from a heart attack means major life changes. Lack of information leads to anxiety and difficulties to implement lifestyle changes. The support from family, friends and the nurse is an important part of the recovery process. An important task for the nurse is to identify the patients self-treatment capacity and subsequently be able to implement effective support.

Bakgrund: I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år ökar antalet drabbade. Denna ökning sker i allt snabbare takt och det finns en rad olika faktorer som kan öka risken att drabbas. Syfte: Att via vetenskaplig litteratur beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer utifrån ett psykiskt och socialt perspektiv samt att beskriva de ingående studiernas undersökningsgrupper. Metod: Designen till denna litteraturstudie är deskriptiv och tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats är inkluderade i resultatet. Huvudresultat: En bröstcancerdiagnos medförde följder så som depression, ångest samt en förändrad kroppsuppfattning och självbild och många kvinnor upplevde även rädsla inför döden. Avsaknaden av stöd var vanligt förekommande och många kvinnor var obekväma att diskutera sin sjukdom med anhöriga. Detta bidrog till att de kände sig ensamma i sin situation och blev som följd socialt isolerade. Det framkom även att många drabbade upplevde brister i kommunikationen och stödet från sjukvården och kände att de inte fick det stödet som de var i behov av. Kvinnorna lade skuld på sig själva att de hade drabbats och kände en oro över hur deras anhöriga skulle klara sig utan dem i framtiden, om de skulle avlida. Slutsats: Kvinnor som drabbats av bröstcancer kunde uppleva psykiska och sociala svårigheter samt existentiella frågor och funderingar. Många kvinnor upplevde brister i stödet från sjukvården och anhöriga. Som sjuksköterska bör man ha kunskap om att dessa problem är vanligt förekommande. En individanpassad vård där information och undervisning ges till både patient och anhöriga är grunden för en optimal omvårdnad.

Det är viktigt att faktorer som fördröjer uppsökande av vård vid insjuknandet i hjärtinfarkt hos kvinnor uppmärksammas. Syftet: var att belysa faktorer som fördröjer uppsökandet av vård hos kvinnor som insjuknar i hjärtinfarkt. Metod: en systematisk litteraturstudie. Artiklarna som använts i studien är från och med år 2005. Databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO har genomsökts, där sammanlagt 9 artiklar valdes ut till dataanalysen. Artiklar har antingen blivit godkända av en etisk kommitté eller har ett etiskt övervägande. Kvalitetsgranskningen har utförts enligt Forsberg och Wengströms (2003) mall. Resultat: det framkom fem gemensamma faktorer som fördröjde uppsökandet av vård vid insjuknandet i hjärtinfarkt. Dessa var ospecifika symtom, kvinnornas förställningar, egenvårdstrategier, sjukdomserfarenheter och socialt nätverk. Slutsats: är att alla kvinnor i studierna skulle söka vård direkt vid symtomuppkomst om de visste att de insjuknat i hjärtinfarkt. Fördröjningen av uppsökandet av vård beror på kvinnornas föreställningar och samhällets brist på information och upplysningar. Det behövs mer forskning som bedrivs på kvinnor, då det nästan är lika många kvinnor som män som insjuknar i hjärtinfarkt.

Andelen kvinnor inom styrelser har de senaste åren blivit en högaktuell fråga i samband med arbetet för jämställdhet i näringslivet. Kvinnor anses generellt ha en lägre riskvilja än män. Samtidigt visar forskning inom företagsekonomi att riskaversion skiljer sig beroende på omgivning. Syftet med denna uppsats är att studera vilken påverkan andelen kvinnor i bolagsstyrelser har på total risk hos företagen. Undersökningen genomförs med en kvantitativ metod där en multipel regressionsanalys utförs på ett datamaterial av 927 svenska bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm för perioden år 2010 till 2014. Resultatet av undersökningen påvisar ett statistiskt signifikant och negativt samband mellan andelen kvinnor i styrelser och total risk.

Av alla graviditeter slutar 20-25 % i missfall, av dessa sker 80 % innan vecka 14. Detta kan bero på exempelvis fel hos fostret eller infektioner hos kvinnan. Symtom kan vara smärtor och/eller vaginala blödningar. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva kvinnors upplevelser i samband med tidigt missfall. Forskning visar att det är en stor psykisk och fysisk påfrestning för kvinnan, dock har vårdarna inte tillräcklig kunskap för att kunna möta kvinnan i situationen. Studien är baserad på åtta vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa. Dessa har analyserats enligt modellen av Axelsson för att få fram vårt resultat. Resultatet visar att ett missfall för med sig många typer av känslor som för kvinnorna kan vara svåra att hantera, dessa känslor kan sedan följa kvinnorna under längre tid. De olika känslor som upplevs har identifierats som hjälplöshet, sorg, skam och ilska. Vårdarna visar sig ha otillräcklig kunskap gällande bemötande och vårdande av dessa kvinnor, eftersom kvinnorna upplever att de varken får stöd eller information angående sin situation. I texten skriver författarna om ”vårdarna”, i dessa innefattas sjuksköterskan och dennes roll. I diskussionen tas delvis upp fördelar och nackdelar med vald metod. Vi tar även upp viktiga aspekter ur resultatet, som exempelvis vikten av stöd i olika former och förbättring av vården, samt våra tankar kring dessa.

Varje år drabbas ungefär 30000 kvinnor av cancer i Sverige. Till år 2040 beräknas antalet kvinnor som drabbas, öka med 90 procent, en snabbt växande patientgrupp. Cytostatikabehandling är en ofta använd behandlingsmetod vid cancer. En vanlig biverkning till följd av behandlingen är håravfall. Kvinnans hår är nära kopplat till hennes identitet och är av social och kulturell innebörd. Att tappa håret är den biverkning som skrämmer kvinnor mest inför cancerbehandling. I rollen som sjuksköterska behöver vi förståelse för hur kvinnor upplever håravfall för att kunna ge god vård och stöd. Med det ökade antalet kvinnor som drabbas krävs beredskap. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevelse av att tappa sitt hår som följd av cytostatikabehandling. Studien är gjord med narrativ ansats genom analys av bloggar, skrivna av kvinnor som genomgår eller har genomgått cytostatikabehandling och tappat hår som följd av detta. Resultatet är tydligt; kvinnor upplever det som ett mycket hårt slag mot självkänsla och kroppsuppfattning. Håravfallet skapar starka känslor som ångest, sorg, utanförskap och tankar om döden. För att kunna möta dessa känslor behövs stöd i form av någon som lyssnar förutsättningslöst, utan att lägga egna tankar och värderingar i samtalet. Det är viktigt för kvinnor att själva kunna ta beslut och ha strategier för håravfallet. Detta upplevs positivt och ökar hennes känsla av kontroll över sjukdomen. Sjuksköterskans nyckelroll blir att stötta den drabbade kvinnan genom att lyssna och göra henne delaktig i vården för att kunna uppleva känslan av kontroll.