Omkring 5 procent av kvinnor i 20 årsåldern lider av urininkontinens och antalet stiger med åren, mörkertalet tros vara stort. Få av dessa kvinnor söker vård och syftet med examensarbetet var att sammanställa och kartlägga faktorer som är avgörande om kvinnor söker vård eller inte vid urininkontinens. Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie. 21 artiklar ingick och kvalitativ innehållsanalys av data genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans metod. Resultatet visar att normalisering av symtom är den största anledningen till att kvinnor inte söker vård, följt av skamkänslor, bristande samspel med vården, copingstrategier, kunskapsbrist om urininkontinens och kulturella/språkliga hinder. Kvinnor söker i första hand vård när symtombördan blivit för stor, följt av att de får tillgång till kunskap om urininkontinens, när livskvaliteten påverkas negativt, att problemet upptäcks vid vårdkontakt av annat skäl, oro eller av socioekonomiska skäl. Slutsats utifrån dessa data är kunskapsbrist det som leder till att kvinnor normaliserar eller skäms över sina besvär och därför söker vård först när symtomen blivit så svåra att livskvaliteten påverkas negativt.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor i hela världen. Att få information om en cancerdiagnos är en stressfylld händelse. I denna stressfyllda situation ges mycket avgörande information om sjukdom och behandling och det är viktigt att detta görs på ett optimalt sätt utifrån varje individs förutsättningar och behov. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att granska vetenskapliga artiklar för att undersöka vilka aspekter som är viktiga för att kvinnliga bröstcancerpatienter får optimalt anpassad information i samband med diagnos och behandling. Metod: Litteraturstudie. Sökningen efter artiklar skedde genom tre olika databaser. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades i studien. Resultat: Det finns många faktorer som är viktiga för att kunna ge optimal information till kvinnor med bröstcancer. Många kvinnliga bröstcancerpatienter är missnöjda med information de får vid diagnos och behandling. Det beror delvis på att de inte får den specifika informationen de söker men även att många anser att det inte ges tillräckligt bred information. Kvinnornas ålder har betydelse för hur nöjda kvinnorna är, äldre kvinnor är mer nöjda. Vårdpersonal och patienter prioriterar olika vilken information som är viktig. Det finns ett samband mellan information och psykisk hälsa vilket innebär att nöjda patienter har ett bättre psykiskt välmående jämfört med de som är missnöjda. Slutsats: Många aspekter påverkar om kvinnor med bröstcancer är nöjda respektive missnöjda med informationen de får i samband med diagnos och behandling. Då resultat visar att behoven hos patienter är väldigt olika har det stor betydelse hur vårdpersonal möter upp varje enskild individs önskemål. För att fler kvinnor ska bli nöjda med informationen som ges bör fler frågor ställas för att motsvara patientens behov.

No description available.

<p>Postoperativt illamående drabbar en tredjedel av dem som genomgår en operation med generell an-estesi. En av riskfaktorerna för att drabbas av post-operativt illamående och kräkning (PONV) är att vara kvinna i fertil ålder, hos vilka det är tre gånger vanligare än hos män. PONV kräver ökad medici-nering och tillsyn av personal, vilket leder till ökade kostnader. Postoperativt illamående har troligtvis funnits sedan anestesin började användas i mitten av 1800-talet. Under åren som följt har säkrare me-toder för narkos utvecklats men problemet med postoperativt illamående förekommer fortfarande och har fått benämningen ”the big little problem” Postoperativt illamående är speciellt vanligt efter cancer mammae operationer, bukoperationer och gynekologiska ingrepp. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder i samband med postoperativt illamående hos kvinnor i fertil ålder. Studien gjordes med en induktiv ansats där tio kvantitativa artiklar analyserades. Resultatet av lit-teraturstudien visade att det inte finns mycket att tillgå för att behandla och förebygga uppkomsten av postoperativt illamående hos kvinnor i fertil ål-der. Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder kan ge sjuksköterskan kunskap om hur problemet med PONV bäst behandlas. Studier inom ämnet är dock begränsade och därför borde forskning inom området utökas.</p>

<p>Denna studie handlar om hur flexibiliteten inom arbetslivet tar sig uttryck när det gäller arbetstidsflexibilitet. Studiens forskningsområden ligger i gränssnittet mellan organisation/ledning, arbetstid och kvinnor inom hemtjänsten. Två hemtjänstgrupper som praktiserar olika arbetstidsmodeller inom Halmstads kommun studerades. Syftet var att skapa förståelse för ledningens och personalens upplevelser av flexibel- respektive icke flexibel arbetstid med avseende på de för- och nackdelar som modellerna uppfattats att ha. Frågeställningarna var, Hur upplevs de olika arbetstidsmodellerna? Vilka för- och nackdelar uppfattas modellerna ha för ledning och personal? Samt vilka möjligheter ger dessa arbetstidsmodeller personalen att förena arbetsliv med privatliv? För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer med hemtjänstchefen, två områdeschefer samt fyra anställda. Materialet som ingår i denna rapport behandlar begreppet flexibilitet och framför allt flexibel arbetstid. Dessutom används litteraturstudier och vetenskapliga artiklar som tar upp kombination av arbetsliv och familjeliv samt statistik över kvinnors arbetsvillkor. Tidigare forskning visade att arbetstidens förläggning var en viktig inflytelsefråga för vårdpersonalen och mest nöjd var den grupp som hade möjligheten att byta arbetspass. Empirin i denna uppsats visade att samtliga i personalen ansåg att det var viktigt att kunna kombinera arbetsliv med privatliv samt att alla var nöjda med sina möjligheter att påverka arbetstiderna. Detta oberoende av vilken arbetstidsmodell de praktiserade eftersom personalen med fast arbetstid kunde hitta egna alternativa lösningar vid behov av ledighet. Några slutsatser som kunde dras av empirin var att med rätt förutsättningar borde den flexibla arbetstiden generera en viss ekonomisk vinning för organisationen, men även skapa en vinna - vinna situation för både anställda och arbetsgivaren. Ytterligare en slutsats var att den tidigare forskning som finns kring flexibla arbetstider var motsägelsefull och så var även vår studie.</p>

<p>Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos svenska kvinnor. Vid upptäckt av en tumör i bröstet startar oftast behandlingen med ett kirurgiskt ingrepp då delar av bröstet eller hela bröstet tas bort. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av bröstförlust och bröstrekonstruktion i samband med bröstcancer hos kvinnor boende i västvärlden. En litteratursökning gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Efter urval, granskning och värdering av artiklarna kvarstod 15 studier, vilka utgjorde grunden för litteraturstudien. Resultatet visade på att bröstförlust innebar en förändring för kvinnorna, fysiskt, psykiskt och psykosocialt. Många kvinnor upplevde att deras egna bröst var oersättliga, även om en rekonstruktion/extern protesanvändning i vissa fall kunde minska känslan av förändring och ge tillbaka en del av kvinnornas gamla kroppsform. Sociala problem, som uppkom i och med en bröstförlust, kvarstod hos några kvinnor även efter en rekonstruktion/extern protesanvändning. Sjuksköterskan bör, utifrån ett omvårdnadsperspektiv, uppmärksamma kvinnornas omvårdnadsbehov på flera olika plan och se helheten vid vård av kvinnor som drabbats av bröstcancer, därför att bröstförlust är komplext och upplevs individuellt.</p>

<p>The purpose of the study was to investigate how young female Kurd immigrants experienced their existence between two different cultures, namely Swedish compared to the immigrants parents culture. How their experience behavioural conduct between the opposite sex before marriage and if the young female Kurds thought the mass media picture of them was thought of as a correct image of their lives in general or whether they experienced it as a generalisation only. We chose qualitative methods for our study and used suitable literature based on the theories of this subject to be able to understand the problem. To go deeper whit the study five young female Kurds aged between eighteen and twenty years were asked if they would participate in an interview on the subject. These participants proved that they had no problem at all being multicultural. They adapted themselves no matter which environment they found themselves in, whether it is the Swedish or the Kurd culture. They did NOT see themselves as victims or nondependent individuals. They did not experience their male relatives as a threat either; on the contrary, family was seen as a big support for them instead. Their strong and positive side had not been highlighted in the mass media only neglected and ignored on behalf of the weak and oppressed female Kurd instead. This was very frustrating for the young female Kurds who we interviewed. If there is going to be a change in the problem, which actually does exist in society today, then one must examine the intersectionalism within research work that now seems to be done. This became quite clear in our research study that is presented here.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka om det går att förbättra uthålligheten och testvärden hos yngre kvinnor. Detta genom att</p><p>träna uthållighetsträning endast två gånger i veckan, ett gemensamt pass samt ett pass på egen hand, under åtta veckor. I studien medverkade 15 kvinnor och det som undersöktes var om kvinnornas tid på tre kilometers löpning kunde förbättras.</p><p>Vidare studerades om pulsen vid målgång, en minut efter målgång samt om vilopulsen kunde förbättras från första Coopertestet innan träningsperioden till andra Coopertestet efter träningsperioden. Resultatet visade att uthålligheten troligtvis kan förbättras hos yngre kvinnor genom att endast träna två</p><p>uthållighetspass per vecka under en åtta veckors period, dock behöver deltagaren följa träningsprogrammet noggrant och ta ut</p><p>sig på varje träningspass, vilket samtidigt kräver en hög motivation för att klara av uppgiften.</p>

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor och män på chefsbefattningar inom Landstinget Halland upplevt sin karriär/yrkesbana. Med utgångspunkt i syftet valde vi att formulera tre frågeställningar som handlar om vilka möjligheter och hinder de stött på, hur stödet från arbetsgivaren och omgivningen har sett ut samt om det finns några skillnader mellan kvinnors och mäns upplevelser av karriär och hur dessa i så fall ser ut. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Urvalet bestod av sju verksamhetschefer som arbetar inom Landstinget Halland, fyra kvinnor och tre män. Vårt resultat visade att respondenternas upplevelser av karriär var övervägande positiva och att vägen till chefskap kan se olika ut. Våra respondenter hade stött på både möjligheter och hinder under sin karriär. De möjligheter som framkom var av liknande karaktär, de hinder som framkom såg däremot olika ut. Vidare visade resultatet att näst intill samtliga av respondenterna uppgav att stödet i karriären varit gott från både partner, chefer och kollegor. Slutligen framkom det att det finns vissa skillnader mellan mäns och kvinnors upplevelser av karriär. / The purpose of this investigation is to study how men and women, within the county council of Halland, have perceived their careers or occupation to progress. With this starting point in mind we chose to generate three different inquiries that investigated what obstacles that came in their way, what support they received from their employer as well as if there are any particular differences between men and women’s perceptions of their careers.    We chose to use a qualitative way to gather information by conducting interviews. The chosen selection of people included seven managers working for the county council of Halland, including four women and three men.   Our results conveyed that the respondents experiences of their careers were largely positive and also showed that the path to managerial positions could have various methods. Another outcome was that the respondents had faced both opportunities but also obstacles during their careers. The opportunities arisen were of similar nature, though the obstacles varied from case to case. Furthermore the answers gathered also revealed that the support from partners, managers, and colleges had been of positive nature. Finally the conclusion to be drawn from the investigation was that there are some differences in terms of men’s and women’s perceptions of their careers.