Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och i Sverige insjuknar 7000 kvinnor per år. Överlevnaden i bröstcancer har ökat de senaste åren tack vare regelbundna mammografiundersökningar och förbättrade behandlingsformer. Det är vanligt att kvinnor vid diagnosbeskedet upplever starka känsloreaktioner som rädsla och chock. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv. Data samlades in genom sju självbiografiska böcker skrivna av kvinnor som drabbats av bröstcancer. Analysen gjordes enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Det framkom att kvinnor upplevde en förändrad livsvärld då de drabbades av bröstcancer. Kvinnorna var rädda för att de skulle tvingas överge sina barn. De kände behov av att upprätthålla det normala i livet. Olika känslor som förlorad kvinnlighet upplevdes då de förlorade hår och bröst. Vikten av stöd och gemenskap visade sig vara viktigt för kvinnorna. Kvinnorna kände en stor rädsla för återfall och svårigheter att återgå till ett normalt liv efter avslutad behandling. Slutsats: Det finns ett behov av eftervård hos kvinnor som behandlats för bröstcancer. Utveckling inom eftervården av bröstcancer krävs för att minska kvinnornas lidande.

No description available.

Förlossningsdepression drabbar 10-15% av allanyblivna mammor.Relationen mellan mammanoch barnet kan påverkas negativt om behandling inte sätts in i tid och denegativa effekterna kan bli bestående.Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser vid förlossningsdepression. Ensystematisk litteraturstudie genomfördes där elva artiklar granskades,kategoriserades och sammanställdes. Resultatet visade att sjukdomen är starkt förknippad med skam, vilket gör attmånga kvinnor lider i det fördolda då de inte vågar söka hjälp av rädsla föratt bli sedd som dåliga mödrar. De rubriker som framträdde var att inte uppleva den förväntade lyckan, att förlora sig själv, att vara ensam och att behöva stöd.Kvinnor som tog kontakt med vården för att få behandling saknade ett empatisktbemötande av vårdpersonalen och upplevde att deras känslor normaliserades, defick inte adekvat hjälp och skickades hem utan behandling. En depression kan tasig många uttryck och därmed kan kvinnorna tänkas söka vård på olikavårdinstanser. Alla sjuksköterskor behöver därför ha god kunskap omförlossningsdepressionens olika uttryckssätt och kvinnans upplevelser avdepressionen för att kunna ge god omvårdnad och bemöta på ett lyhört, empatisktoch respektfullt sätt. För att minska stigmatiseringen i samhället och ökakunskaper om sjukdomen bör informationsåtgärder vidtas. Vidare forskning ommäns upplevelser vid förlossningsdepression, samt samkönade parförhållandenspåverkan är önskvärt för att främja familjehälsan.

<p>Diss. (sammanfattning). - Härtill 4 uppsatser : Umeå : Umeå universitet, 2001</p> / digitalisering@umu

I uppsatsen analyseras hur kvinnorna framställs i de tre liknelserna i Lukasevangeliet med kvinnliga huvudkaraktärer: Lukas 13:20-21; 15:8-10; 18:1-8. Genom att analysera liknelsernas presentation av kvinnor är målet att nå fram till ett ställningstagande kring hur kvinnorna framställs i dessa. Förhoppningen är också att uppsatsen ska leda fram till insikter som kan bidra till den större diskussionen kring Lukasevangeliets övergripande kvinnobild.  Analysen sker med en narrativ-kritisk metod. Med olika narrativ-kritiska verktyg analyseras textens berättarteknik, för att se vad som lyfts fram och tonas ned, samt hur detta påverkar framställningen av kvinnorna. I analysen används också ett feministiskt perspektiv. Detta perspektiv bygger på att problematisera och visa på förhållanden mellan kön och makt, samt en vilja att förändra ojämlika maktförhållanden mellan könen. Med detta perspektiv utförs en analys av texterna som inte förbiser kvinnofientliga inslag i texten, men samtidigt försöker överkomma dessa kvinnofientliga inslag på ett befriande sätt. Analysen av de tre liknelserna sätts sedan i relation till varandra, för att studera likheter och skillnader mellan dessa. Uppsatsen argumenterar för att liknelserna förmedlar ett dubbelt budskap om kvinnor. I liknelserna framställs de kvinnliga karaktärerna som subjekt, deras agerande lyfts fram och värderas högt. Detta genom att kvinnorna framställs som ett ideal, eller används som en bild för det gudomliga. Samtidigt innehåller Lukas 13:20-21 och 15:8-10 könsspecifika uppdelningar där kvinnor begränsas till den privata sfären i hemmet. Detta leder till argumentet att det inte är rimligt att anta att Lukasevangeliet som helhet skulle presentera en enhetlig föreställning om kvinnor.

Sammanfattning Syfte : Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors symtom och upplevelser vid och efter en hjärtinfarkt hos kvinnor. Design : Studien har utförts som en beskrivande litteraturstudie. Metod : Elva vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär har granskats och analyserats för att svara på studiens syfte. Resultat : Huvudresultatet visade att bröstsmärta är ett av de vanligaste symtomen för hjärtinfarkt. Kvinnor har rapporterat symtom som smärta och obehag från rygg, nacke, hals eller käke. Andra symtom som illamående, kräkningar, trötthet, andfåddhet och svettningar kan också tillhöra symtombilden vid hjärtinfarkt. Dessa symtom kan i vissa fall leda till feldiagnostisering. Kvinnors upplevelser vid en hjärtinfarkt är att de av olika anledningar ofta förnekar sina symtom och att det kan leda till försenad vård. Resultatet visar också kvinnors upplevelser av förändrade livsvillkor efter hjärtinfarkten med psykiska och fysiska komplikationer och behovet av information. Slutsats : Kvinnor har ofta svårt att tolka sina symtom vid hjärtinfarkt då symtombilderna kan se olika ut från person till person, detta kan leda till försenad vård. Bättre kunskap krävs inom sjukvården för att bemöta kvinnor med hjärtinfarkt samt för att kunna ge rätt information till patienten. / Abstract Purpose: The purpose of this study was to describe women's symptoms and experiences during and after a heart attack in women. Design: The study was conducted as a descriptive literature review. Method: Eleven scientific articles of a qualitative nature have been reviewed and analyzed to answer the study's purpose. Result: The results showed that chest pain is one of the most common symptoms of heart attack. Women have reported symptoms such as pain and discomfort in the back, neck, throat or jaw. Other symptoms such as nausea, vomiting, fatigue, shortness of breath and sweating may also belong to the symptoms of myocardial infarction. These symptoms can sometimes lead to misdiagnosis. Women's experiences during a heart attack is that for various reasons they often deny their symptoms and that it may lead to delayed care. The result also shows women's experiences of changed conditions of life after myocardial infarction with mental and physical complications and the need for information. Conclusion: Women are often difficult to interpret their symptoms of heart attack symptoms, then the images may look different from person to person, this can lead to delayed care. Better knowledge needed in health care for the treatment of women with heart attacks, and to provide the right information to the patient.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Urininkontinens innebär att man läcker urin eller kissar på sig. Det kan drabba alla oberoende av ålder eller kön men urininkontinens är mer vanligt bland kvinnor. Urininkontinens har även sina sexuella konsekvenser. Ett tillfredsställande sexualliv har betydelse för människors välbefinnande och övriga hälsa. Sjuksköterska har en viktig roll i att hjälpa kvinnor att uppleva välbefinnande trots besvären. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur urininkontinens påverkar kvinnors sexualliv. Metod: Studien är en sammanställning av tio vetenskapliga artiklar som valts ut efter en litteratursökning i tre olika databaser. Kvalitativa artiklar användes. Artiklarna analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2008, s. 159-170) beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I studien framkom två kategorier och fyra underkategorier. Kategorier var; Förändrat sexualliv samt Stöd. Slutsats: Urininkontinens har negativ påverkan på kvinnors sexuella livet och intima relationer i form av att kvinnor känner skam, minskad självkänsla, rädsla för läckage och till slut undviker sexual aktivitet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att hjälpa kvinnor att uppleva bättre hälsa och välbefinande genom att erbjuda välbehövlig vägledning och vård. Allmänsjuksköterskor behöver ha mer kunskap om kvinnors upplevelser av urininkontinens och sexuella konsekvenser.