No description available.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en ätstörning som kännetecknas av extrem banting och självsvält. Sjukdomen kan leda till ett livshotande tillstånd. Anorexia är välkänt inom vården, trots detta är det den ledande psykiska sjukdomen som orsakar flest dödsfall. Orsaken till insjuknandet är ännu oklart, men sjukdomens utveckling påverkas av både psykologiska och socialkulturella faktorer. Syfte: Syftet med studien var att lyfta fram unga kvinnors upplevelser av anorexia. Metod: En intervjustudie baserad på fem unga kvinnors berättelser om sina upplevelser av anorexia. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Resultat: Vägen till sjukdomen såg olika ut för informanterna, men många grundläggande faktorer var lika. Den bristande sjukdomsinsikten bidrog till att det tog tid innan de drabbade sökte hjälp. Gemensamt för informanterna i studien var att utomstående och sjuksköterskan hade en betydande roll under vägen tillbaka till ett liv utan anorexia. Slutsatser: Anorexia kan uttrycka sig både som ett kontrollbehov och som ett omedvetet sätt att söka uppmärksamhet. Det är viktigt som sjuksköterska att lära känna människan bakom sjukdomen för att kunna främja hälsa samt lindra det fysiska och emotionella lidande som sjukdomen medför. Anorexia påverkar också vänner och familj.

Syftet med uppsatsen i sin helhet är att diskutera och analysera mäns och kvinnors syn på religion och om de själva ser sig som religiösa. Arbetet syftar också att med hjälp av genusteori försöka förstå och diskutera män och kvinnors benägenhet till religiositet. Vidare diskuteras också individens benägenhet att använda religiös coping i kris. Uppsatsen är i sin grund baserad på en intervjustudie gjord hösten 2014 av 6 stycken individer, 3 män och 3 kvinnor arbetandes på en skola i en förort till en större stad. Resultatet av undersökningen är främst att kvinnor tenderar att vara mer religiösa än män, samtidigt som de båda könstillhörigheterna oavsett tro anser att religionen helt klart skulle vara en tillfredställande coping mekanism i händelse av kris.

Examensarbete.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2009. / Härtill 5 uppsatser. S. 55-59: Bibliografi.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor världen över. Bröstcancer bildas i mjölkkörtlarna eller mjölkgångarna, en knöl i bröstet är det vanligaste symtomet. Med tidig upptäckt av sjukdomen är prognosen god.Syfte: Att beskriva erfarenheter hos kvinnor som lever med bröstcancer.Metod: En systematisk litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar valts ut och som litteraturstudien har sin grund i. Artiklarna är funna i två olika databaser, Cinahl och PubMed. Dessa är analyserade med en induktiv kvalitativ ansats. Åldern på kvinnorna varierar från 30-91 år. Inklusionskriterier som användes var att artiklarna skulle svara an på studiens syfte och vara skrivna på svenska eller engelska. Det gjordes även vissa avgränsningar för att minska ner materialet, där använde vi oss av woman, ett årsintervall från 2005-2015 och att artiklarna skulle vara vetenskapliga. De artiklar som endast handlade om behandling eller de artiklar där kvinnorna friskförklarats exkluderades. Resultat: Fyra kategorier hittades: förändring, behov, känslomässiga reaktioner samt religiös tro. Den största kategorin som framgick under analysprocessen var förändring. Slutsats: Resultatet beskriver olika erfarenheter hos kvinnor med diagnosen bröstcancer. Dessa handlar till största del om de förändringar som sker i kroppen, relationer och livsstil. Resultatet visar hur de olika erfarenheterna leder till ett lidande för kvinnorna.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en vanligt förekommande sjukdom med stor påverkan på livet. I Sverige uppskattas 70 000 personer lida av sjukdomen. Utmärkande för denna är de humörsvängningar som personen kan uppleva i form av mani eller depression. Genom att undersöka kvinnors upplevelse av sjukdomen kan sjuksköterskan få ökad förståelse och bättre vård kan ges. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En litteraturstudie baserad på fem självbiografier skrivna av kvinnor med bipolär sjukdom. En kvalitativ ansats inspirerad av en manifest innehållsanalys har använts. Resultat: Fem huvudkategorier framkom samt 14 underkategorier. Upplevelse av mani; Lyckokänsla, Oändligt med energi, Vanföreställningar och Ekonomiska konsekvenser. Upplevelse av depression; Existentiella tankar, Skam och Sjukskrivningens konsekvenser. Betydelsen av närstående. Sätt att hantera bipolär sjukdom; Samhörighet med andra sjuka, Självmedicinering, Trygghetsskapande rutiner och Lögner om sjukdom. Upplevelse av behandling; Diagnos och sjukdomsinsikt, Läkemedel och Betydelsen av sjukvårdskontakter. Slutsatser: Tidig diagnos ansåg viktigt då den förklarade det egna beteendet samt var en förutsättning för läkemedelsbehandling. Vidare nämndes trygghetsskapande rutiner som en del i att hantera sitt mående. Barn lyfts fram av kvinnorna som en anledning till att inte begå självmord.

ADHD är en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning är baserad på den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor gör att deras svårigheter tenderar att förbises. Kvinnor får generellt såväl diagnos som behandling senare än män. Mer kunskap om hur ADHD yttrar sig hos kvinnor krävs för att tidigare kunna diagnosticera och erbjuda adekvat vård. Syftet med föreliggande studie är att belysa upplevelser hos kvinnor med ADHD. Detta gjordes genom tolv semistrukturerade intervjuer. Genom en tematisk analys framkom sju teman; symtom i vardagen, relationer, normer, att inte bli sedd, att få diagnos, relaterande till sina styrkor och svagheter samt omgivningens oförståelse. Resultaten vittnar om att kvinnorna upplevt sig missförstådda och förbisedda då deras ADHD-symtom krockat med könsstereotypa föreställningar om hur man som kvinna bör agera. En diskussion förs kring hur ett vidgat synsätt på ADHD kan tänkas öka förståelsen för kvinnors svårigheter och förhoppningsvis leda till att de tidigare erhåller stöd.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer konstrueras mot bakgrund av en historisk, kulturell och samhällelig förståelse av fenomenet. Det konstrueras och rekonstrueras diskursivt genom språket i sociala samspel mellan människor där särskilda begrepp och termer ligger till grund för förståelsen av denna våldskategori. I denna studie avser vi att undersöka hur yrkesverksamma företrädare, inom så väl offentlig som ideell organisation, förstår och tolkar mäns våld mot kvinnor genom den kvalitativa forskningsansatsen. Detta genom intervjuer i fokusgrupp som diskursivt analyserats och diskuterats i relation till det socialkonstruktionistiska perspektivet och teoretiska begrepp såsom våld, offer och förövare. Föreliggande studie påvisar att deltagarnas tolkning och förståelse av mäns våld mot kvinnor i nära relationer påverkas på olika sätt, bland annat genom organisatoriska förutsättningar. Detta påverkar i sin tur hur de diskursivt konstruerar och hanterar mäns våld mot kvinnor i arbetet med våldsutsatta kvinnor, förövare och deras barn. Trots att nya benämningar används kvarstår diskursen,varför vissa individer, egenskaper och företeelser inkluderas eller exkluderas från denna våldskategori. / Men's violence against women in intimate relationships is constructed in a historical, cultural and social context, in which it is understood. It is constructed and reconstructed discursively in social interactions between people through language, in which specific terms and definitions are used for understanding this category of violence. With a qualitative research approach, the present study aims to investigate how social workers in either governmental or non-governmental organisations, understand and interprets domestic violence. Focus group interviews have been discursively analyzed in relation to the social constructionist perspective and theoretical terms such as violence, victim and perpetrator. This study demonstrates that participant's interpretation and understanding of men's violence against women in intimate relationships are affected in various ways by, for example the conditions of the organization. This in turn may affect how the participants discursively construct and manage the phenomenon in the work with battered women, perpetrators and children who witness violence within the family. Although new labels are used, the discourse of men's violence against women in intimate relationships remains, why some people, attributes and phenomena are either included or excluded from this category of violence.