Uppsatsen handlar om problemet med att bevisa våldsbrott mot kvinnor i nära relationer. Det är vanligt att kvinnor inte anmäler våld som utövas av en närstående man alternativt väljer att inte medverka i den brottsutredande verksamheten efter en anmälan. Våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocesser och rädsla för de våldsutövande männen är framträdande i uppsatsen. Problematiken med att bevisa brott inom stängda dörrar diskuteras även i samband med det eventuella kravet på stödbevisning i svensk rätt.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje dag 15-20 kvinnor av bröstcancer. För de kvinnor som drabbas är det vanligt med starka känslor såsom ångest, rädsla och chock. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av bröstcancer. Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats. Data har samlats in från fem självbiografier skrivna av kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Dataanalysen är gjord enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studien visar att kvinnor som drabbats av bröstcancer går igenom en mycket känsloladdad tid. Rädsla, tomhet och ångest är vanligt förekommande känslor. Under sjukdomstiden visar studien att goda relationer till familj, vänner, vårdpersonal och andra drabbade, har en avgörande roll för välbefinnandet. Dessutom framkommer det att information om sjukdomen skapar trygghet och lugn. Flera av kvinnorna beskriver att de fått nya perspektiv på livet efter att de fått diagnosen bröstcancer. Slutsats: Kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av bröstcancer är väldigt individuella. Det som får en kvinna att känna lidande kan få en annan att känna välbefinnande. Som sjuksköterska är det av stor vikt att känna till att varje människas livsvärld är unik och att vården måste anpassas därefter.

Denna studie syftar till att få mer förståelse för hur unga kvinnor syn på varumärket förändras av användandet av onlinerecensioner. Utgångspunkten för vår studie är teknikutvecklingen och internets framfart såväl som vetskapen om att kvinnliga konsumenter i dagens samhälle är väldigt köpkraftiga. Internet har lett fram till nya möjligheter för konsumenter att utbyta erfarenheter och åsikter om produkter som de har kommit i kontakt med. Genom onlinerecensioner kan personer som egentligen inte känner varandra, ge varandra information inför ett köp genom att någon recenserar en produkt i internetbutiken. Vilket vidare möjliggör för andra att läsa och ta till sig information inför sitt köp. En generation som växt upp med teknologin i blodet och som är van vid att interagera med personer de inte känner via internet är generation Y. Utifrån att tidigare studier inte specifikt undersökt unga kvinnor (generation Y) tillsammans med funktionen onlinerecensioner för att se hur de påverkas, blir detta intressant att undersöka. I uppsatsens teorikapitel redogör vi för ett antal tidigare studier. Ett område vi i korthet behandlar är området konsumentbeteende, där referensgruppernas påverkan på konsumenten tas upp. Senare tas tidigare studier om word of mouth och dess påverkan på människor upp för att vidare förklara dess utveckling till internet och online word of mouth. Dessa teorier leder oss in till teoriområdet onlinerecensioner och tidigare studier inom detta som bland annat visar på deras påverkan på konsumenter som läser onlinerecensioner. I teorikapitlets senare delar tas området varumärken upp, eftersom studien syftar till att se hur unga kvinnors varumärkesattityd och inställning till varumärkesfunktionerna påverkas av onlinerecensioner. I detta kapitel går vi in på tidigare studier inom varumärkesattityd och dess komplexitet för att vidare behandla varumärkes funktioner så som trygghet, image/status och kvalitet. För att undersöka studiens problemformulering och syfte har vi valt att göra en kvantitativ enkätstudie. Enkäten har en experimentell utformning, där respondenten får svara på frågor om de tre varumärkena Nike, Levis och Veromoda utifrån en hypotetisk situation, då de läser fiktiva negativa respektive positiva onlinerecensioner. Datan från den här enkätstudien är den empiri som vår studie bygger på. Utav 240 enkäter fick vi 197 svar utav våra respondenter som valdes ut till att delta i undersökningen genom ett bekvämlighetsurval. Vårt bortfall härleds till en fråga som berör image/status där tre av respondenterna valt att inte svara eller inte välja ett av de alternativen som finns att välja på. Avsaknaden på respondenter som inte valt att delta i vår studie anser vi bero på att vi valt bort att fråga personer som verkat stressade. Vidare kan det även tänkas bero på att vi var närvarande då respondenterna fyllde i enkäten, vilket ledde till att de kan upplevt de svårt att tacka nej. Vår data bearbetades sedan med hjälp av SPSS och Minitab. Resultaten av studien visar att såväl negativa som positiva onlinerecensioner påverkar unga kvinnors syn av varumärket, vidare tyder resultaten på att det är de negativa onlinerecensionerna påverkar dem mest. Vidare visar resultaten på att unga kvinnor använder onlinerecensioner då de ska handla kläder och skor via internet trots att de ser expertutlåtanden som mer trovärdiga källor till information. Trots detta ser vi att de unga kvinnorna litar på onlinerecensioner och att deras förmåga att lita på onlinerecensionerna har ett samband med vilken vana de har till att handla kläder och skor online.

Syfte: Syftet med den föreliggande litteraturstudien var att beskriva kvinnors behov av stöd vid livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod: Författarna genomförde en beskrivande litteraturstudie, baserad på 16 artiklar, vilka eftersöktes i databaserna Cinahl och PubMed. Huvudresultat: Studier visade att genomförandet av livsstilsförändringar hos kvinnor handlade om inneboende resurser hos individen som ledde till kvinnans intentioner att göra livsstilsförändringarna. De inneboende resurserna var konsekvenser av hjärtinfarkten och anpassning samt motivation och strategier.  För att lyckas genomföra livsstilsförändringarna var kvinnan beroende av olika former av stöd. De stödjande incitamenten var både främjande och hämmande, vilka påverkade huruvida individen klarade av att förändra sitt beteende. Slutsats: Återhämtningsperioden efter hjärtinfarkten präglades av en tvetydighet, vilken påverkade kvinnornas intentioner att genomföra livsstilsförändringarna. Denna kunskap kan sjuksköterskan använda sig av i dennes stödjande roll i början av rehabiliteringen och vid samtal om livsstilsförändringar. Kvinnor efterfrågar information anpassad för kvinnor och de upplevde svårigheter att upprätthålla livsstilsförändringarna i det dagliga livet på grund av en icke-samarbetande familj och vänner. Mer forskning behövs om vilken typ av information kvinnor efterfrågar och informationen kring livsstilsförändringarna bör också involvera familj och närstående för att på så vis främja kvinnans stöd i det dagliga livet.

Syftet med studien var att undersöka de professionellas perspektiv på hedersrelaterat våld.Fokus i studien var: att undersöka hur yrkesutövare i socialt arbete bedömer att ett ärendehandlar om hedersvåld, och vilka eventuella svårigheter som finns vid omhändertagande avoffren för våldet Studien hade en kvalitativ ansats och baserades på fem intervjuer medverksamma professionella inom socialtjänsten och kvinnojourer som arbetar medvåldsutsatta kvinnor. I studien används de teoretiska begreppen intersektionalitet ochdramatriangeln för att tolka och analysera datamaterial och studiens resultat. Av resultatetframgår det att hedersrelaterat våld anses vara en kollektiv handling som kan utövas av fleraförövare. För att gå tillväga för att bedöma att ett ärende var hedersrelaterat använde deprofessionella verktyg som ingående intervjuer, nätverkskartor och livslinje. Våldet ansesvara förknippat till kvinnans sexualitet och används som ett sätt att utöva makt och kontrollöver hennes fria livsval. De professionella i studien uttryckte svårigheter i omhändertagandetav våldsutsatta kvinnor vad gäller säkra boendeplaceringar och att skydda dem från hot ochvåld efter att de lämnat boendet.

Bakgrund: Cirka 55 000 cancerdiagnoser ställs varje år i Sverige. Ungefär 7000 av dessa är kvinnor som drabbas av någon form av bröstcancer. Detta innebär att bröstcancer anses vara den vanligaste form av cancer bland kvinnor. Dagligen diagnostiseras mellan 15 till 20 kvinnor i Sverige med bröstcancer. Syfte: Syftet är att belysa kvinnors livskvalitet efter diagnostiserad bröstcancer. Metod: För att besvara studiens syfte användes systematisk litteraturstudie som metod. Tre kvalitativa och sex kvantitativa vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med stöd av en modifierad kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I studiens resultat framkom två kategorier där bröstcancerdrabbade kvinnor skattade sin livskvalitet dels som försämrad och dels som förbättrad. Resultatet påvisade även ett antal underkategorier som konstaterade likheter och olikheter gällande kvinnors livskvalitet. I kategorin försämrad livskvalitet framkom sex underkategorier vilka var sjukdomssymtom, kroppsuppfattning, medicinsk behandling, omvårdnad, ålderspåverkan och social status. Två underkategorier framkom i kategorin förbättrad livskvalitet vilka var själslig välmående och fysisk- och psykisk välmående. Slutsats: Utifrån resultatet konstaterades att majoriteten av kvinnorna värderade sin livskvalitet som försämrad efter diagnostiserad bröstcancer. Kvinnors åldrande, erfarenheter och andlighet hade en positiv inverkan på deras livskvalitet.

Jag vill med min uppsats undersöka bilden av kvinnan i samtida iransk konst och besvara frågor om -        vilken kvinnobild som lyfts fram -        vilket kvinnoideal -        huruvida kvinnorna i bilderna är bundna till dessa ideal eller om de är fria att bestämma själva -        om kvinnorna bryter mot sin egen kulturs ideal, och i sådant fall, fastnar de då i någon annan kulturs kvinnoideal? För att kunna besvara frågorna har jag valt ut tre samtida kvinnliga iranska konstnärer och analyserar två verk var av dem. Konstnärerna är Shadi Ghadirian, Shirin Aliabadi och Sagher Daeeri, alla tre verksamma i Iran. Jag har i mina analyser använt mig av en semiotisk analysmetod och jag har en feministisk och kulturell infallsvinkel i mitt resonemang och använder mig av feministiska konstteorier.

I denna studie undersöks kunskapsnivå i näringslära hos kvinnor som tränar gruppträningspass på tre träningsanläggningar i Kalmar genom ett kunskapstest med 21 sanna och falska påstående inom området näringslära. Eventuella samband undersöktes mellan ålder, träningsfrekvens, egna skattade kunskaper i näringslära och resultat på kunskapstest i näringslära hos deltagarna. Datainsamling skedde ute på träningsanläggningarna vid ett tillfälle på varje anläggning med ett frågeformulär som delades ut till de kvinnor som tränade gruppträningspass och frivilligt ville delta. Undersökningen involverar totalt 97 kvinnor från de tre anläggningarna som valdes för undersökningen. Resultatet visade ingen statistisk signifikans mellan de olika faktorerna som undersöktes. Medelvärdet för antal poäng på kunskapstestet i näringslära blev 16,1 ± 2,1. Detta anses vara ett bra värde men ändå visade resultatet på kunskapstestet i näringslära brister inom vissa områden, för bland annat energikällor vilket tas upp i diskussionen. Slutsatsen är att mer kunskap behövs då de brister som finns inom området energikällor är viktiga att ha vetskap om i samband med träning för både prestation och hälsa.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: I Sverige drabbas nära lika många kvinnor som män av hjärtinfarkt, trots detta är vården formad till större delen för män. Kort tid på sjukhus innebär att återhämtningen sker i huvudsak på egen hand i hemmet. Sjuksköterskans uppgift är att ge patienten verktyg för att klara av att återhämta sig i största möjliga mån.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelse och erfarenheter av återhämtning efter hjärtinfarkt.     Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes. 13 kvalitativa artiklar inkluderades. Diskussionen utgick från omvårdnadsteorier om känsla av sammanhang, lidande och hälsa. Resultat: Kvinnorna var ofta chockade efter de fått diagnosen, de trodde främst att män drabbades av hjärtinfarkt. De upplevde begränsningar i form av trötthet, existentiell rädsla och påtvingade livsstilsförändringar men ansträngde sig för att behålla självständigheten. Kvinnorna upplevde ofta att stöd och information från vården var bristfällig, och att männen fick bättre vård. När kvinnorna accepterat sin diagnos och livsstilsförändringarna kunde de börja se framåt och insåg att de kunde återfå hälsa. Resultatet presenteras med våra kategorier som rubriker och underkategorier som underrubriker.  Slutsats: För att kvinnorna ska kunna få en så bra återhämtning som möjligt krävs att de får relevant information om sin sjukdom, vad de kan utföra för att få bättre hälsa och få råd och stöd för hur de ska klara av sin nya situation. Vård och rehabiliteringsprogram brister idag  i att uppfylla de kraven.