Bakgrund: Trots att alla äter har samhället svårt att förstå tanken av oreglerat ätande. Ätstörningar är ett stort och växande problem runt om i världen, och med förändrade sociokulturella normer och ideal ställs orealistiska krav på många människor, i synnerhet unga kvinnor. Dessa förväntningar tvingar kvinnor att ta till extrema metoder för att gå ner i vikt, följt av en vardag som präglas av dåligt självförtroende och andra psykiska konsekvenser. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av anorexia nervosa. Metod: Tio kvalitativa studier har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier och elva underkategorier. Resultatet visar att de bakomliggande orsakerna upplevs vara en kombination mellan låg självkänsla, lågt självförtroende och yttre förväntningar och påtryckningar. Anorexia nervosa upplevs som ett funktionellt verktyg, men övergår med tiden till en kontrollerande sjukdom som måste förgöras. Konklusion: Att leva med anorexia nervosa präglas av ambivalens och förvirring. Det är svårt att släppa taget om något som har blivit ens identitet. Litteraturstudiens resultat kan ge vårdpersonal ökad kunskap om hur det är att leva med anorexia nervosa och därmed få bättre förutsättningar för att ge stöd och god omvårdnad.

Den här kvalitativa studien ämnar öka förståelsen för vad som påverkar unga kvinnors vilja att bli chef. Kvinnligt chefskap har under den senaste tiden fått allt mer utrymme i diskussioner och i och med diskrimineringslagen är detta något som svenska företag aktivt måste jobba med för att skapa så jämställda arbetsplatser som möjligt. Förutom detta, så visar forskning även att det är ett lönsamhetsproblem då en jämställd arbetsplats ökar lönsamheten och mångfalden genererar även fler idéer och mer kompetens. Studier har visat att unga kvinnor inte vill bli chefer och att många kvinnliga chefer upplever diskriminering samt att de företagskulturer som finns inte främjar kvinnors vilja att bli chef. Utöver detta anser unga kvinnor att chefsrollen inte är förenlig med privatlivet. Vi anser att det är oroväckande och vill därför förstå vad som ligger till grund för detta. I och med att stort fokus har legat på de yttre barriärerna som hindrar kvinnor från att klättra i karriärstegen vill vi förstå om det egentligen finns andra orsaker. Därför vill vi besvara vår primära frågeställning som lyder: Vad påverkar unga kvinnors vilja att bli chef? Vidare vill vi även svara på vår sekundära frågeställning som lyder: Påverkar de yttre barriärerna på arbetsmarknaden unga kvinnors vilja att bli chef? Tidigare forskning har visat att de flesta framtida cheferna befinner sig på civilingenjör- och civilekonomutbildningarna, därav ämnar vi förstå vad unga kvinnor inom dessa utbildningar har för tankar kring ämnet. I vår kvalitativa studie har tio studenter deltagit i intervjuer. Studien bidrar till ny teoretisk kunskap kring vad som påverkar unga kvinnors vilja att bli chef och ser nya samband som tidigare forskning inte gjort. Den praktiska nyttan studien ger är handfasta rekommendationer till företag på vad de kan göra för att öka unga kvinnors vilja att bli chef vilket vi i sin tur tror kommer att gynna företagen. Slutsatserna för denna studie visar att problemet inte alls förefaller ha att göra med att unga kvinnor inte vill bli chef. Vår studie visar indikationer till att viljan att bli chef härstammar från den inre motivationen som vidare främst verkar påverkas av föräldrar och de förebilder som finns i ens liv. Problemet verkar snarare vara att våra respondenter räknar upp väldigt många egenskaper som en chef ska besitta och att det kan verka omöjligt för en ung kvinna i starten av sin karriär att uppnå dessa. De yttre barriärer som tidigare forskning nämner har inte nämnts som ett stort problem för våra respondenter när de i framtiden ska in i arbetsmarknaden och göra karriär. Däremot ser vi att de är medvetna om de problem och stereotyper som föreligger och att de kan vara svåra att ändra.

Bakgrund: Många faktorer påverkar om en individ utvecklar en ätstörning och ofta har individen fler än en ätstörning under sjukdomstiden. Ätstörningen kontrollerar individen och förvränger tankar och uppfattningen om sig själv. Vården är präglad av okunskap inom området vilket orsakar fördomar mot drabbade individer. Dock tillfrisknar 70-80 % från sin ätstörning.   Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor och män upplevde sin ätstörning och hur livet formades av den.   Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på fem självbiografier. Självbiografierna analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys.     Resultat: Fem huvudkategorier och tolv subkategorier framkom under innehållsanalysen. Huvudkategorierna var: krav, kontroll, känslor, tankar och vårdrelation. Det var tydligt att självuppfattningen och kraven på sig själv hade en stor roll under sjukdomstiden. Vardagen kontrollerades av inarbetade mönster och många känslor och tankar kom till uttryck som påverkade individen både positivt och negativt. Tillfrisknandet var en lång process och det krävdes mycket kraft från individen själv med stöd från vården för att bli frisk. Slutsatser: Ätstörning är en mångsidig sjukdom som påverkar den psykiska och fysiska hälsan. Det är svårt att upprätthålla en fungerande vardag. Mer kunskap behövs inom området för att öka förståelsen för sjukdomen och skapa ett bättre bemötande inom vården.

Urininkontinens är ett vanligt förekommande problem främst hos kvinnor som påverkar kvinnornas välbefinnande och livskvalitet. Sjuksköterskan bör ha goda kunskaper angående vilka omvårdnadsåtgärder som kan användas vid urininkontinens och visa ett respektfullt bemötande till patient och närstående. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder lämpliga för kvinnor med urininkontinens. Metoden var en litteraturstudie som baserades på vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Granskningen av artiklarna byggde på Polit och Becks niostegsmodell som förklarar hur en litteraturstudie är uppbyggd. Artiklarna valdes ut och studerades noga med en granskningmall från Polit och Beck. Elva kvantitativa artiklar svarade mot syftet och ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Resulatet framkom i fyra huvudkategorier: Bäckenbottenträning med underkategorin bäckenbottenträning med hjälp av blåsdagbok, fysisk aktivitet, blåsträning med hjälp av blåsdagbok samt akupunktur. Bäckenbottenträning visade sig vara den mest använda åtgärden för kvinnor med urininkontinens tätt följt av blåsträning. Akupunktur gav bra effekt för behandling av urininkontinens. Varierande resultat gällande positiva och negativa aspekter framkom genom alla kategorier. Slutsats: Oavsett vilka åtgärder som utfördes visade samtliga artiklar i litteraturstudien på ett minskat urinläckage.

Bakgrund: Cirka 600 kvinnor i Sverige drabbas av hjärntumör varje år. Symtom och behandling ser olika ut beroende på hjärntumörens lokalisation och utbredning. Livet förändras och framtiden blir oviss i samband med diagnostisering, sjuksköterskan har en betydande roll under sjukdomstiden. Familjen blir också drabbad, vardagen är inte längre sig lik och prioriteringarna förändras. Syfte: Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av att leva med hjärntumör. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie som baseras på fem självbiografier skrivna av kvinnor. Urvalet begränsas utifrån beskrivna inklusions- och exklusionskriterier. En manifest innehållsanalys har används vid analys av data. Resultat: Kvinnornas upplevelser av att leva med hjärntumör beskrivs genom tre kategorier och tio underkategorier. Det framkommer att kvinnor kan känna både välbefinnande och lidande under sjukdomstiden. Upplevelserna beskrivs på olika sätt hos kvinnorna men rädsla och att finna styrka trots sjukdom är framträdande. En annan faktor som upplevs av betydelse är stöd från omgivningen, i form av familj, vänner och vårdpersonal. Slutsats: I studiens resultat framkom det att kvinnor som lever med hjärntumör uppnådde välbefinnande när de accepterade sjukdomen. Omprioritering och att se livet på ett nytt sätt blev tydligt. Kvinnorna upplevde lidande genom en förändrad identitet, rädsla, ensamhet, hopplöshet och förtvivlan över barnen. Sjuksköterskan måste därför se varje kvinna som unik för att skapa bästa möjliga vård.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras runt 2800 kvinnor varje år med gynekologisk cancer. Vid behandlingarna påverkas kvinnans reproduktionsorgan vilket medför en stor förändring i kvinnans liv. Till följd av den höga femårsöverlevnaden lever många kvinnor med följderna efter behandlingar av gynekologisk cancer. Kunskap om kvinnans upplevelser kan hjälpa sjuksköterskan att få ökad förståelse för kvinnan och därmed ge kvinnan ett bättre stöd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ design baserad på åtta vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att kvinnorna upplevde en förändring i att vara kvinna samt att de inte kände igen sina kroppar. Kvinnorna upplevde även en påverkan på deras sex och samliv, rädsla för återfall samt omvärdering av livet.  Slutsats: Efter behandling av gynekologisk cancer påverkades kvinnorna både fysiskt och emotionellt. Genom att sjuksköterskan visar empati, lyhördhet och respekt samt skaffar sig kunskap och förståelse för kvinnorna och deras upplevelser, kan ett bättre möte och en förbättrad omvårdnad åstadkommas.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor idag. Behandlingen av bröstcancer består av kirurgi, strål-, cytostatika- och/eller endokrin behandling. Första tiden efter diagnosen fylls av chock och trauma. Sjuksköterskans roll är att patienten ska känna sig så trygg som möjligt vilket kräver ökad förståelse för kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva kvinnors erfarenheter av att drabbas av och att leva med bröstcancer. Metod: Litteraturstudien har genomförts med underlag av elva kvalitativa, empiriska studier. Resultaten från studieunderlaget analyserades och kategoriserades för att kartlägga kvinnornas erfarenheter av att leva med bröstcancer. Resultat: Resultatet identifierar fyra kategorier och nio underkategorier. Kategorierna omfattar diagnosen, konsekvens av behandlingen, konsekvenser i vardagen och tankar om framtiden. Konklusion: Slutsatsen av litteraturstudien är att kvinnor som drabbas av bröstcancer genomgår ett stort lidande. Sjuksköterskan blir en viktig kontaktperson för kvinnan och kan genom ett personcentrerat förhållningssätt lindra lidande samt hjälpa henne att acceptera och hantera sjukdomen. Nyckelord: erfarenhet, bröstcancer och kvinnor. / Background: Breast cancer is the most common cancer disease in women today. The treatment consists of surgery, radiation-, chemotherapy and/or hormonal treatment. After diagnosis, the women experience shock and trauma. The nurse’s role is to make the patients comfortable and therefore increased understanding of women’s experiences of living with breast cancer is required. Aim: The purpose of this literature study is to explore women’s experiences of being diagnosed with and living with breast cancer. Method: The literature review was carried out with eleven qualitative, empirical studies. The results of the studies were analyzed and categorized to identify women’s experiences of living with breast cancer. Result: The literature study identifies four categories and nine sub-categories. The categories include diagnosis, consequences of treatment, consequences in everyday life and thoughts about the future. Conclusion: The conclusion of this literature study is that women with breast cancer experience great suffering. The nurse will be an important contact person for the woman and through a person-centered approach alleviate suffering and help her to accept and cope with the disease. Keywords: experience, breast cancer and women.

<p>Sjukskrivningsfrekvensen har drastiskt ökat under den senaste tioårsperioden, främst bland kvinnor. Utbrändhet och stress är de sjukdomsorsaker som ökar fortast. Stressen börjar därmed ge konsekvenser för den allmänna välfärden eftersom kostnaden stiger för samhället, företagare och individer. Österåsens hälsohem utför rehabiliteringar och behandlingar som baserar sig på livsstilen. Syftet med denna studie var att beskriva vad kvinnor 30-50 år med stressrelaterade problem upplevde vara av störst betydelse i stresshanteringsprogrammet på Österåsens hälsohem för deras egen rehabilitering. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med sex stycken kvinnor. Vid analys av materialet användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att övervägande delen av dessa kvinnor upplevde att reflekterande samtal varit av störst betydelse i deras rehabilitering.</p>

<p><strong>Bakgrund-</strong> Fibromyalgi är en sjukdom med okänd etiologi och det är främst kvinnor som drabbas. Att lida av fibromyalgi innebär symtom som kronisk smärta, ständig trötthet och sömnsvårigheter. Diagnosen ställs utifrån olika kriterier och behandlingen riktar sig till att lindra symtomen. <strong>Syfte-</strong> Att belysa kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. <strong>Metod-</strong> En litteraturstudie har använts. 12 artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. <strong>Resultat-</strong> I resultatet framkom olika teman som beskriver upplevelser ur olika kontexter vilket bidrog till en ökad förståelse om dessa kvinnors. Det handlade om upplevelsen av fysiska symtom, att få en diagnos, hantera situationen, sociala relationer och möten i en sjukvårdskontext. <strong>Slutsats-</strong> Utifrån kvinnornas upplevelser om sjukdomen fann vi att bekräftelse var värdefullt då deras upplevelser måste tas på allvar. Att känna trygghet och tillit till människor har betydelse för kvinnornas förmåga att kunna hantera sin sjukdom. Som sjuksköterska är det viktigt att bekräfta dessa kvinnor för att hjälpa dem själva finna sina resurser och förbättra sin livssituation.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur synen på kvinnors rätt till högre studier framställs i den äldre svenska flickboken med bakgrund mot 1927 års skolreform och skolkommissionerna från 1918 och 1923, samt om den bild som förmedlas är av det äldre, patriarkala slaget eller mer modern och självständig i sin utformning. Vidare ämnar jag redogöra för dåtidens samhälleliga debatt rörande vidarestuderande kvinnor samt huruvida flickböckerna presenterar en realistisk bild av sin samtid. För att kunna göra detta analyseras</p><p>åtta svenska flickböcker från den första hälften av 1900-talet enligt den hermeneutiska metoden och den narratologiska analysen. De böcker som behandlas är Barbro Betings ungflicksår (1917) och Studentklassen (1925) av Elisabeth Kuylenstierna-Wenster, Ullabella (1922) av Marika Stiernstedt, Vårdträdet (1938) av Jeanna Oterdahl, I livets vår (1939) och</p><p>Ing-Britt och hennes friare (1941) av Maja Jäderin-Hagfors, Anne Vildkatts barn (1948) av Gerda Ghobé och Ingen oro för Sonja (1949) av Irma S:t Cyr Jonsson. Resultaten av analysen sätts sedan i relation till forskningsläget rörande den äldre svenska flickboken och dåtidens samhällsdebatt angående kvinnors utbildningsmöjligheter, för att se om dessa faktorer går att</p><p>härleda till varandra. Resultatet visar att både den konservativa och den mer moderna synen på kvinnors rätt till högre utbildning existerar i de utvalda flickböckerna. De teman som förekommer i böckerna kan relativt enkelt kopplas till ett aktuellt forskningsläge, vilket gör att flickböckerna får en mer verklighetsförankrad status samt kan anses influerade av dåtidens samhällsdebatt. Att böckerna är skrivna i en tid av förändring, då flera olika samhällssyner rådde, märks tydligt.</p>