No description available.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det finns någon tillväxt i Värmländska småföretag som drivs av kvinnor samt att undersöka om det finns någon skillnad i tillväxt gentemot småföretag i Värmland som drivs av män. Ett ytterligare syfte med uppsatsen är att undersöka om de småföretag i Värmland som drivs av kvinnor har tillväxtpotential, tillväxtkompetens och tillväxtambition. I uppsatsen har vi utgått ifrån två undersökningar. I den ena undersökningen har vi granskat årsredovisningar från 2003 – 2006 för att med hjälp av dessa komma fram till om det finns tillväxt i småföretag som drivs av kvinnor i Värmland samt att jämföra tillväxten gentemot småföretag i Värmland som drivs av män. I den andra undersökningen gjorde vi en enkätundersökning för att undersöka företagens tillväxt utifrån begreppen tillväxtambition, tillväxtkompetens och tillväxtpotential. Vi har i vår undersökning kunnat se att det varit tillväxt i småföretag som drivs av kvinnor i Värmland under den undersökta perioden. När vi jämförde tillväxten hos dessa företag med företagen som drivs av män kunde vi se att skillnaden var mycket liten. Vi har utifrån vår undersökning även sett att det inte råder någon brist på tillväxtvilja hos de kvinnor i Värmland som driver småföretag, hela 84,2 % av de tillfrågade respondenterna vill att deras företag ska växa om det fanns möjlighet. Vi har även sett att företagen satsar mycket på att kompetensutveckla både sin personal och ledning. För att företag ska kunna växa är det till största delen de yttre förutsättningarna, företagets tillväxtpotential, som avgör företagets framtid.

Den aktuella uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex kvinnor i varierande ålder som varav fem arbetar i offentliga tjänstesektorn, Högskolan i Jönköping och Jönköpings Kommun och en i privata tjänstesektorn. Vad som utöver detta förenar dessa kvinnor är deras brinnande engagemang i sitt arbete. Utifrån den av intervjupersonerna lämnade empiriska information analyseras begreppen infostress och identitet utifrån en organisations aspekt. Analysen tar sin utgångspunkt i framförallt Asplunds teori om social responsivitet och hur denna ligger till grund för att individen drabbas av utbrändhet. Jag har också använd mig av Gidens begrepp om rutiniseringen av vardagen för att analysera hur det här begreppet bidrar till skapandet av sammanhållen identitet. Hur den kan öka individens möjlighet att bemästra de snabba samhällsförändringarna och därmed även förändringarna på arbetsplatsen. Utgår från att arbetsplatsen som organisation speglar på olika sätt dagens informations samhälle. Främst hänsyn tas till den nya formen av social responsivitet som jag har benämnt ”artificiell social respons” där personlig fysik närvaro uteblir. Mängden av roller som vi är tvungna att hantera i vår vardag och rutiniseringen av dessa kan ses som bidragande faktor till skapandet av flexibilitet i den sammanhållna identiteten som kan vara viktig för att förebygga utbrändhet. Utbrändhet ser jag som ett komplex problem som drabbar den enskilda individen i det informativa nätverkssamhället och informativa nätverksorganisationen där förändringarna snabbt avlöser varandra.

ABSTRACT Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning som består av intervjuer med kvinnor med olika backgrund . Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur kvinnor upplever det sociala trygghetssystemet i samband med polis, socialtjänst, familjerådgivning och familjrätten under skilsmässoprocessen. Intervjuerna med informanterna utfördes enskilt hemma hos dem eller mig. Jag kommer att ta upp respondenternas upplevelser i samband med deras kontakt med olika myndigheter då de uppsökte hjälp. Uppsatsen kommer att belysa hur trygghetssystem hos olika myndigheter fungerar med betoning på lagar och deras policy, samt deras bemötande attityd gentemot respondenterna. Jag får ta del av kvinnors synsätt om hur det är att leva i ett samhälle med trygghetssystem inom myndigheter. Jag kommer även att presentera och diskutera deras upplevelse med mina utvalda teoriska utgångspunkter. Efter den sociologiska analysen följer en slutreflektion som innebär mina egna tankar omkring undersökningen. Sist kommer slutorden.

No description available.

The number of young women who self-mutilate in different ways has increased dramatically in recent years. Self-mutilation is a way of trying to feel better for the moment. People who self-mutilate often have some other underlying illness such as borderline disease. Women are overrepresented in this group of people and their behaviour is often rooted in a history of childhood trauma, sexual abuse, and psychic maltreatment. The aim of this study is to reveal thoughts about the future among young women who self-mutilate. There are few documented reports in this area. Most of the documented reports are about behaviour. In this study seven young women with a history of self-mutilation described their thoughts in a diary about the future. The results revealed that many of their thoughts about the future concerned their future relationships and related concerns. Even their future education and work is important. There were major concerns about their future and whether they could live an independent life.

No description available.

Uppsatsen handlar om hur kvinnor kommer i kontakt med idrotten som tidigare århundraden tillhört mannen som uppfostringsinstrument och till soldatträning. Kvinnorna får inte tillträde till idrott inom mannens idrottsföreningar i Gävle utan de skapar en egen förening som kommer att motverka den negativa synen som finns på kvinnor och idrott under slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka och jämföra hur kvinnor framställs som hjältar i två samtida actionfilmer. Metod: I denna studie har vi på ett komparativ sätt analyserat två samtida actionfilmer. Vi har använt oss av av kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Fairclough’s modell och även Van Dijks analys på mikro­ och makronivå. Dessa metoder är tillämpbara på studien då de berör ämnen som analys av text i relation till sociala och kulturella aspekter, samt hur representationer kan forma strukturer och praktiker av en social natur. Semiotik har även använts som ett verktyg i analysen av symboler och tecken i materialet. Denna metod har varit viktig i arbetet med att analysera det som inte sägs med ord i filmerna. Exempelvis symboler och annat som finns med för att skapa mening.  Resultat: Studien visar att de båda huvudkaraktärerna som undersökts och jämförts i respektive film framställs på olika vis, med det finns även en hel del likheter. I vissa aspekter är framställningen relativt stereotypisk, men en del faktorer utmanar rådande normer och visar på en utveckling i framställningen av kvinnor som hjältar.

Denna uppsats syftar till att lyfta fram unga kvinnor med självskadebeteende och deras levda erfarenheter och upplevelser av svensk psykiatrivård. Vi ämnar undersöka hur kvinnorna upplever bemötandet av vårdpersonalen, vilka handlingsalternativ de upplever har varit möjliga i kontakten med densamma och hur detta påverkat deras syn på sig själva. Vidare vill vi förstå hur kvinnorna upplever att deras vård påverkat deras syn på framtiden. Materialet har vi samlat in genom kvalitativa intervjuer med tre unga kvinnor som varit i kontakt med psykiatrin på grund av deras självskadebeteende. Både teori och metod tar i stor utsträckning avstamp i det fenomenologiska perspektivet. I analysen framkom det att kvinnorna ofta upplevde att de inte blev tagna på allvar eller lyssnade till. Kvinnorna upplevde att handlingsalternativen till en början var begränsade och att de därför överlämnade vården i läkarnas händer. Diagnoserna de fick gav dem med tiden en viss motmakt i mötet med personalen. Diagnoserna gav dem även ökad förståelse för dem själva och möjliggjorde en distinktion mellan dem och deras sjukdomar. Två, av de tre kvinnorna, ser ljust på framtiden medan den tredje kvinnan har svårt att veta vad hon kan förvänta sig av framtiden.