<p>Den aktuella uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex kvinnor i varierande</p><p>ålder som varav fem arbetar i offentliga tjänstesektorn, Högskolan i Jönköping och Jönköpings</p><p>Kommun och en i privata tjänstesektorn. Vad som utöver detta förenar dessa kvinnor är deras</p><p>brinnande engagemang i sitt arbete. Utifrån den av intervjupersonerna lämnade empiriska</p><p>information analyseras begreppen infostress och identitet utifrån en organisations aspekt. Analysen</p><p>tar sin utgångspunkt i framförallt Asplunds teori om social responsivitet och hur denna ligger till</p><p>grund för att individen drabbas av utbrändhet. Jag har också använd mig av Gidens begrepp om</p><p>rutiniseringen av vardagen för att analysera hur det här begreppet bidrar till skapandet av</p><p>sammanhållen identitet. Hur den kan öka individens möjlighet att bemästra de snabba</p><p>samhällsförändringarna och därmed även förändringarna på arbetsplatsen. Utgår från att</p><p>arbetsplatsen som organisation speglar på olika sätt dagens informations samhälle. Främst hänsyn</p><p>tas till den nya formen av social responsivitet som jag har benämnt ”artificiell social respons” där</p><p>personlig fysik närvaro uteblir. Mängden av roller som vi är tvungna att hantera i vår vardag och</p><p>rutiniseringen av dessa kan ses som bidragande faktor till skapandet av flexibilitet i den</p><p>sammanhållna identiteten som kan vara viktig för att förebygga utbrändhet. Utbrändhet ser jag som</p><p>ett komplex problem som drabbar den enskilda individen i det informativa nätverkssamhället och</p><p>informativa nätverksorganisationen där förändringarna snabbt avlöser varandra.</p>

<p>ABSTRACT Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning som består av intervjuer med kvinnor med olika backgrund . Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur kvinnor upplever det sociala trygghetssystemet i samband med polis, socialtjänst, familjerådgivning och familjrätten under skilsmässoprocessen. Intervjuerna med informanterna utfördes enskilt hemma hos dem eller mig. Jag kommer att ta upp respondenternas upplevelser i samband med deras kontakt med olika myndigheter då de uppsökte hjälp. Uppsatsen kommer att belysa hur trygghetssystem hos olika myndigheter fungerar med betoning på lagar och deras policy, samt deras bemötande attityd gentemot respondenterna. Jag får ta del av kvinnors synsätt om hur det är att leva i ett samhälle med trygghetssystem inom myndigheter. Jag kommer även att presentera och diskutera deras upplevelse med mina utvalda teoriska utgångspunkter. Efter den sociologiska analysen följer en slutreflektion som innebär mina egna tankar omkring undersökningen. Sist kommer slutorden.</p>

<p>Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar uppskattningsvis var tionde kvinna i fertil ålder i Sverige. Trots detta finns det stor okunskap kring sjukdomen och dess inverkan på kvinnors livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med endometrios ur ett livskvalitetsperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att många kvinnor med endometrios upplevde negativ påverkan på många aspekter i det vardagliga livet, relaterat till sjukdomen och dess symtom. Allmänhetens och sjukvårdens bemötande av de drabbade kvinnorna bidrar också till en negativ påverkan av livskvaliteten. I litteraturstudien framkom det att kvinnor med endometrios upplever oro sekundärt till endometriosrelaterade symtom. Sammanfattningsvis beskrivs upplevelsen av att leva med endometrios som en känslomässig berg- och dalbana som följer sjukdomens skov och behandling. För att kunna uppfylla målet med svensk hälso- och sjukvård, med en god vård på lika villkor för hela befolkningen, behövs det mer forskning kring endometrios och de drabbade kvinnornas upplevelser av livskvalitet. Sjukvården måste ta ett större ansvar när det gäller att uppmärksamma kvinnor med endometrios och lyssna på deras sjukdomsupplevelser.</p>

<p>Vi har intervjuat sju personer på höga toppositioner i Sverige för att fråga dem om</p><p>deras syn på hinder, möjligheter och jämställdhet i deras karriärer. Vår urvalsgrupp</p><p>består av fyra kvinnor och tre män. Syftet och bakgrunden till vår studie är att</p><p>undersöka hur begreppet karriär används och varför kvinnor i så pass liten</p><p>utsträckning finns representerade på högre ledarpositioner. Den teoretiska referensram</p><p>som legat till grund för vårt arbete är Rosabeth Moss Kanters glastak (1993), Gisele</p><p>Asplund (1984) och flera andra uppföljare inom området så som Anna Wahl (2003),</p><p>Anita Göransson (2004) och Tuija Muhonen (2009). Vi valde en kvalitativ ståndpunkt</p><p>och har använt oss av semistrukturerade intervjuer i syfte att fånga upp variationen i</p><p>de olika individernas berättelser.</p><p>Resultaten visar att både männen och kvinnorna anser sig inte ha gjort karriär då de</p><p>förknippar begreppet till något negativt. Vi anser att bakgrunden till deras höga</p><p>befattning grundar sig i en rad faktorer så som en viss typ av utbildning, en viss typ av</p><p>intresseområde och vissa typer av drivkrafter m.m. Genom vår undersökning framgår</p><p>att familj och kvotering både kan ses som ett hinder och en möjlighet. Skälet till att</p><p>representationen är olika bland män och kvinnor på höga ledarpositioner är dels</p><p>uppfattningen att kvinnor inte vill, vågar eller släpps fram. Bilden håller dock på att</p><p>förändras, sakta men säkert.</p>

<p>Cirka 50 procent alla dödsfall i Sverige beror på hjärt- och kärlsjukdomar. 40 procent av alla kvinnor drabbas någon gång av frakturer på grund av osteoporos. Många av våra vanligaste sjukdomar är idag indirekt påverkade av vårt levnadssätt. Välfärds-sjukdomarna kostar idag samhället oerhört mycket pengar och det är dags att öka resurserna för det preventiva arbetet. Att leva ett aktivt liv med hälsosamma kostvanor kan vara avgörande för vårt framtida hälsotillstånd.</p><p> Studiens syfte var att undersöka hur medelålders kvinnors hälsa kan påverkas av promenader. I studien deltog tolv kvinnor runt 60 år.</p><p> Försökspersonernas syreupptagningsförmåga uppskattades genom Åstrands cykeltest och deras blodtryck mättes enligt WHO: s rekommendationer. I en enkät dokumenterades försökspersonernas upplevda hälsa, såsom upplevd sömn, kostvanor, stress och allmäntillstånd. Under sex veckor utförde försökspersonerna promenader 3 gånger i veckan i 30 minuter. </p><p> Resultaten visar en viss förbättring i den uppskattade syreupptagningsförmågan och det uppmätta blodtrycket. Efter utförandet av promenaderna uppgav flera av försöks-personerna en positiv förändring av deras upplevda hälsa.</p>

<p>Women and environment; two subjects that are connected.The environment is destroyed constantly and women often take initiatives to environmental work. To be able to take initiatives women must known about the phenomenon, especially about the household waste. This study was carried out in Kocasinan municipality in Kayseri in Turkey in order to examine the women's attitudes to householde-source separation and in order to find out the women's knowledge about the impact the waste had on the environment. The result showed that a majority of women had a positive attitude towards recycling of the household waste. The women did not think that they had got any information from the municipality or from the authorities about how and why they should sort the household waste and what happened with the waste after that they thrown out it. The result shows that an introduction of a source separation system would not function unless women first are aware of the problem. Environment improvements can only be achieved if women become enlightened about how the household waste influences environment, their own health and their children's health.</p> / <p> </p><p>Kvinnor och miljö; två subjekt som går hand i hand. Miljön förstörs ständigt och kvinnor tar ofta initiativ till miljöarbete. För att kvinnor skall ta initiativ så måste de ha kunskaper om fenomenet, framförallt om hushållsavfallet. Denna studie utfördes i Kocasinan kommun i Kayseri i Turkiet för att undersöka kvinnornas attityder till hushållsavfallet-källsortering och för att ta reda på kvinnornas kunskaper om hushållsavfallets påverkan på miljön. Resultatet visade att majoriteten hade en positiv inställning till källsortering av hushållsavfallet. Kvinnorna tyckte inte att de fick information från kommunen eller från myndigheterna om hur och varför de skulle sortera hushållsavfallet och vad som händer med avfallet efter att de kastat ut det. Resultatet visar att ett införande av källsorteringssystem inte skulle fungera om inte kvinnorna först uppmärksammas om avfallsproblemet. Miljöförbättringar kan bara uppnås om kvinnor blir upplysta om hur hushållsavfallet påverkar miljön, deras egen hälsa och deras barns hälsa.<strong> </strong></p>

No description available.

<p>Bakgrund: Kvinnors hjärt- och kärlfysiologi är annorlunda än männens. Tillexempel är hjärta och muskelmassa mindre. Hjärt- och kärlsjukdomar är en livsstilssjukdom. Det är ett globalt problem och är idag den vanligaste dödsorsaken för kvinnor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med en pågående hjärtinfarkt. Metod: Vetenskapliga artiklar har sökts i olika databaser och granskats och analysen resulterade i tre huvudkategorier. Resultat: Tre huvudrubriker framkom av studien: symtom, smärta och kunskapsbrist. Studien visade att många kvinnor missförstod sina symtom och relaterade inte symtomen till hjärtat. Diskussion: Kunskapsbrist kan ha en stor betydelse till varför kvinnor väntar med att söka vård. Bristen på kunskap resulterar i att kvinnorna både misstolkar sin smärta och övriga symtom.</p>

<p>The number of young women who self-mutilate in different ways has increased dramatically in recent years. Self-mutilation is a way of trying to feel better for the moment. People who self-mutilate often have some other underlying illness such as borderline disease. Women are overrepresented in this group of people and their behaviour is often rooted in a history of childhood trauma, sexual abuse, and psychic maltreatment. The aim of this study is to reveal thoughts about the future among young women who self-mutilate. There are few documented reports in this area. Most of the documented reports are about behaviour. In this study seven young women with a history of self-mutilation described their thoughts in a diary about the future. The results revealed that many of their thoughts about the future concerned their future relationships and related concerns. Even their future education and work is important. There were major concerns about their future and whether they could live an independent life.</p>

No description available.