No description available.

<p><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det finns någon tillväxt i Värmländska småföretag som drivs av kvinnor samt att undersöka om det finns någon skillnad i tillväxt gentemot småföretag i Värmland som drivs av män. Ett ytterligare syfte med uppsatsen är att undersöka om de småföretag i Värmland som drivs av kvinnor har tillväxtpotential, tillväxtkompetens och tillväxtambition. I uppsatsen har vi utgått ifrån två undersökningar. I den ena undersökningen har vi granskat årsredovisningar från 2003 – 2006 för att med hjälp av dessa komma fram till om det finns tillväxt i småföretag som drivs av kvinnor i Värmland samt att jämföra tillväxten gentemot småföretag i Värmland som drivs av män. I den andra undersökningen gjorde vi en enkätundersökning för att undersöka företagens tillväxt utifrån begreppen tillväxtambition, tillväxtkompetens och tillväxtpotential.</p><p>Vi har i vår undersökning kunnat se att det varit tillväxt i småföretag som drivs av kvinnor i Värmland under den undersökta perioden. När vi jämförde tillväxten hos dessa företag med företagen som drivs av män kunde vi se att skillnaden var mycket liten. Vi har utifrån vår undersökning även sett att det inte råder någon brist på tillväxtvilja hos de kvinnor i Värmland som driver småföretag, hela 84,2 % av de tillfrågade respondenterna vill att deras företag ska växa om det fanns möjlighet. Vi har även sett att företagen satsar mycket på att kompetensutveckla både sin personal och ledning. För att företag ska kunna växa är det till största delen de yttre förutsättningarna, företagets tillväxtpotential, som avgör företagets framtid.</p></p>

<p>Akut kranskärlssjukdom är en folksjukdom i Sverige och i andra delar av västvärlden, vilken drabbar både kvinnor och män. Enligt Socialstyrelsen är hjärtinfarkt den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige och svarar för 30 procent av alla dödsfall som sker i landet. <strong>Syfte:</strong> Att beskriva kvinnors upplevelser av akut kranskärlssjukdom. <strong>Metod</strong>: Studien är baserad på tolv vetenskapliga artiklar framtagna ur databaserna CINAHL och PubMed. Sökningen strukturerades med sökord anpassade efter studiens syfte. Det resulterade i 97 artiklar varav, elva valdes ut från den elektroniska sökningen och en togs fram ur en manuell fritextsökning. Samtliga tolv artiklar som inkluderats i litteraturstudien har granskats med hjälp av en granskningsmall för att säkerställa artiklarnas kvalité. <strong>Resultat</strong>: ett tema- <em>upplevelse av olust</em> och sex kategorier utformades. De utgick från upplevelsen av det obehag och den olust som kvinnorna i artiklarna upplevde i samband med, eller en tid innan insjuknandet i akut kranskärlssjukdom. De sex kategorierna som utformades var upplevelser av: smärta, illamående, andningssvårigheter, ovanlig trötthet, oro samt temperaturförändringar.<em> </em>Denna litteraturstudie är viktig i det avseende att sjuksköterskor och personal inom vårdsektorn bör väga in detta i mötet med patienten, för att snabbare kunna ge patienten de bästa förutsättningarna till adekvat vård.</p>

Hjärtsvikt ökar i både incidens och prevalens i industrialiserade länder. Sjukdomen resulterar i att många av dessa patienter får symtom så som trötthet och andfåddhet. Dessa symtom bidrar i sin tur till att individernas liv påverkas och att deras livskvalitet sänks. Trots att prevalensen av hjärtsvikt är relativt lika hos män och kvinnor är majoriteten av all forskning på ämnet gjord på män. Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor med hjärtsvikt upplever sin hälsa och livskvalitet. Metoden som valts för att uppnå syftet är en litteraturbaserad studie. Artikelsökning genomfördes i databaser och även en manuell sökning genomfördes. Åtta publicerade, vetenskapliga och kvalitativa artiklar analyserades till resultatet. Genom analys av artiklarna identifierades tre huvudkategorier och två subkategorier. Huvudkategorierna är ”Förändringar och förluster”, ”Att acceptera sin livssituation” och ”Upplevelsen av stöd från omgivningen”. Subkategorierna tillhör huvudkategorin ”Förändringar och förluster” och heter ”Fysiska” och ”Sociala”. Kategorierna skildrar kvinnornas upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Hjärtsvikten påverkade kvinnornas vardag och bidrog till både fysiska och sociala förändringar.  Kvinnorna kände att livet var meningsfullt genom att glädjas åt de aktiviteter de fortfarande klarade av. Stöd från anhöriga och vänner ansågs vara en trygghet när det betraktades som pålitligt.

Cirka 50 procent alla dödsfall i Sverige beror på hjärt- och kärlsjukdomar. 40 procent av alla kvinnor drabbas någon gång av frakturer på grund av osteoporos. Många av våra vanligaste sjukdomar är idag indirekt påverkade av vårt levnadssätt. Välfärds-sjukdomarna kostar idag samhället oerhört mycket pengar och det är dags att öka resurserna för det preventiva arbetet. Att leva ett aktivt liv med hälsosamma kostvanor kan vara avgörande för vårt framtida hälsotillstånd. Studiens syfte var att undersöka hur medelålders kvinnors hälsa kan påverkas av promenader. I studien deltog tolv kvinnor runt 60 år. Försökspersonernas syreupptagningsförmåga uppskattades genom Åstrands cykeltest och deras blodtryck mättes enligt WHO: s rekommendationer. I en enkät dokumenterades försökspersonernas upplevda hälsa, såsom upplevd sömn, kostvanor, stress och allmäntillstånd. Under sex veckor utförde försökspersonerna promenader 3 gånger i veckan i 30 minuter. Resultaten visar en viss förbättring i den uppskattade syreupptagningsförmågan och det uppmätta blodtrycket. Efter utförandet av promenaderna uppgav flera av försöks-personerna en positiv förändring av deras upplevda hälsa.

Sjukskrivningsfrekvensen har drastiskt ökat under den senaste tioårsperioden, främst bland kvinnor. Utbrändhet och stress är de sjukdomsorsaker som ökar fortast. Stressen börjar därmed ge konsekvenser för den allmänna välfärden eftersom kostnaden stiger för samhället, företagare och individer. Österåsens hälsohem utför rehabiliteringar och behandlingar som baserar sig på livsstilen. Syftet med denna studie var att beskriva vad kvinnor 30-50 år med stressrelaterade problem upplevde vara av störst betydelse i stresshanteringsprogrammet på Österåsens hälsohem för deras egen rehabilitering. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med sex stycken kvinnor. Vid analys av materialet användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att övervägande delen av dessa kvinnor upplevde att reflekterande samtal varit av störst betydelse i deras rehabilitering.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur synen på kvinnors rätt till högre studier framställs i den äldre svenska flickboken med bakgrund mot 1927 års skolreform och skolkommissionerna från 1918 och 1923, samt om den bild som förmedlas är av det äldre, patriarkala slaget eller mer modern och självständig i sin utformning. Vidare ämnar jag redogöra för dåtidens samhälleliga debatt rörande vidarestuderande kvinnor samt huruvida flickböckerna presenterar en realistisk bild av sin samtid. För att kunna göra detta analyseras åtta svenska flickböcker från den första hälften av 1900-talet enligt den hermeneutiska metoden och den narratologiska analysen. De böcker som behandlas är Barbro Betings ungflicksår (1917) och Studentklassen (1925) av Elisabeth Kuylenstierna-Wenster, Ullabella (1922) av Marika Stiernstedt, Vårdträdet (1938) av Jeanna Oterdahl, I livets vår (1939) och Ing-Britt och hennes friare (1941) av Maja Jäderin-Hagfors, Anne Vildkatts barn (1948) av Gerda Ghobé och Ingen oro för Sonja (1949) av Irma S:t Cyr Jonsson. Resultaten av analysen sätts sedan i relation till forskningsläget rörande den äldre svenska flickboken och dåtidens samhällsdebatt angående kvinnors utbildningsmöjligheter, för att se om dessa faktorer går att härleda till varandra. Resultatet visar att både den konservativa och den mer moderna synen på kvinnors rätt till högre utbildning existerar i de utvalda flickböckerna. De teman som förekommer i böckerna kan relativt enkelt kopplas till ett aktuellt forskningsläge, vilket gör att flickböckerna får en mer verklighetsförankrad status samt kan anses influerade av dåtidens samhällsdebatt. Att böckerna är skrivna i en tid av förändring, då flera olika samhällssyner rådde, märks tydligt.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar uppskattningsvis var tionde kvinna i fertil ålder i Sverige. Trots detta finns det stor okunskap kring sjukdomen och dess inverkan på kvinnors livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med endometrios ur ett livskvalitetsperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att många kvinnor med endometrios upplevde negativ påverkan på många aspekter i det vardagliga livet, relaterat till sjukdomen och dess symtom. Allmänhetens och sjukvårdens bemötande av de drabbade kvinnorna bidrar också till en negativ påverkan av livskvaliteten. I litteraturstudien framkom det att kvinnor med endometrios upplever oro sekundärt till endometriosrelaterade symtom. Sammanfattningsvis beskrivs upplevelsen av att leva med endometrios som en känslomässig berg- och dalbana som följer sjukdomens skov och behandling. För att kunna uppfylla målet med svensk hälso- och sjukvård, med en god vård på lika villkor för hela befolkningen, behövs det mer forskning kring endometrios och de drabbade kvinnornas upplevelser av livskvalitet. Sjukvården måste ta ett större ansvar när det gäller att uppmärksamma kvinnor med endometrios och lyssna på deras sjukdomsupplevelser.

Vi har intervjuat sju personer på höga toppositioner i Sverige för att fråga dem om deras syn på hinder, möjligheter och jämställdhet i deras karriärer. Vår urvalsgrupp består av fyra kvinnor och tre män. Syftet och bakgrunden till vår studie är att undersöka hur begreppet karriär används och varför kvinnor i så pass liten utsträckning finns representerade på högre ledarpositioner. Den teoretiska referensram som legat till grund för vårt arbete är Rosabeth Moss Kanters glastak (1993), Gisele Asplund (1984) och flera andra uppföljare inom området så som Anna Wahl (2003), Anita Göransson (2004) och Tuija Muhonen (2009). Vi valde en kvalitativ ståndpunkt och har använt oss av semistrukturerade intervjuer i syfte att fånga upp variationen i de olika individernas berättelser. Resultaten visar att både männen och kvinnorna anser sig inte ha gjort karriär då de förknippar begreppet till något negativt. Vi anser att bakgrunden till deras höga befattning grundar sig i en rad faktorer så som en viss typ av utbildning, en viss typ av intresseområde och vissa typer av drivkrafter m.m. Genom vår undersökning framgår att familj och kvotering både kan ses som ett hinder och en möjlighet. Skälet till att representationen är olika bland män och kvinnor på höga ledarpositioner är dels uppfattningen att kvinnor inte vill, vågar eller släpps fram. Bilden håller dock på att förändras, sakta men säkert.

Bakgrund: Kvinnors hjärt- och kärlfysiologi är annorlunda än männens. Tillexempel är hjärta och muskelmassa mindre. Hjärt- och kärlsjukdomar är en livsstilssjukdom. Det är ett globalt problem och är idag den vanligaste dödsorsaken för kvinnor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med en pågående hjärtinfarkt. Metod: Vetenskapliga artiklar har sökts i olika databaser och granskats och analysen resulterade i tre huvudkategorier. Resultat: Tre huvudrubriker framkom av studien: symtom, smärta och kunskapsbrist. Studien visade att många kvinnor missförstod sina symtom och relaterade inte symtomen till hjärtat. Diskussion: Kunskapsbrist kan ha en stor betydelse till varför kvinnor väntar med att söka vård. Bristen på kunskap resulterar i att kvinnorna både misstolkar sin smärta och övriga symtom.