Inledning Examensarbetet handlar om estetiska uttrycksformer och vilken roll de har i barns lärande. Tidigare forskning visar att de estetiska formerna både är ett lärande i sig men också att de ibland kan vara som ett hjälpmedel till att lära sig saker utifrån en form som känns trygg för barnet. Pedagogers egna kunskaper inom estetisk verksamhet lyfts och hur de kan påverka barns lärande. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka vilken roll de estetiska uttrycksformerna har för barns lärande enligt pedagoger i förskolan. Metod Utifrån studiens syfte används kvalitativ forskning. För att kunna undersöka vilken roll de estetiska uttrycksformerna har för barns lärande enligt pedagoger har vi valt öppen enkät som verktyg, dels för att få en fördjupad bild av estetikens betydelse men även för att belysa pedagogers tilltro till den egna kunskapen. Resultat Vårt resultat visar på att estetiska uttrycksformer erbjuder barnen variation i uttryckssätt och att de möjliggör ett skapande med alla sina sinnen. Pedagogerna är eniga om att uttrycksformerna spelar en viktig roll i barns lärande. Det är tydligt att pedagogerna önskar mer utbildning för att enligt deras mening ge barnen både ett ökat intresse och större variation inom estetiken.

Studien har genererat en redogörelse för de kontextuella förhållanden som har inverkan på civila brottsutredares möjligheter till lärande och karriär inom Polisen. Genom djupintervjuer med elva civila brottsutredare insamlades utsagor kring individernas förutsättningar till arbetsplatslärande och utveckling. Uppgifterna analyserades utifrån en kritisk-teoretisk modell och konkretiserades i tre erfarenhetsbetingade lärandeidentiteter; anti-, pre- och pro-lärande. Resultatet visade att de omständigheter som rör arbetsplatsen har dominerande inverkan på medarbetarens relation till lärande och karriär. Detta gäller individens upplevelser av bland annat introduktionen i arbetet, arbetsdelningen, tillvaratagandet av kompetens, ledarskapet och organisationskulturen. Både den faktiska arbetssituationen och de kulturella förhållandena på arbetsplatsen har således visat sig vara betydande för medarbetarens utveckling. De medarbetare som beskrev en traditionsbunden arbetsplats med bristfällig inkorporering av civila gav också uttryck för ett stagnerat eller dämpat förhållande till lärande och karriär. Tillgängligt ledarskap och tillvaratagande av den egna kompetensen framträdde som väsentligt för ett utvecklingsorienterat lärandeuttryck. Utifrån studiens empiriska fynd har det konstaterats att Polisen behöver konfrontera problem vad gäller inkorporeringen av civila medarbetare samt granska strukturen för lärandeaktiviteter för att undvika konsekvenser som ohälsa och hög personalomsättning bland gruppen civila. Det är vidare nödvändigt att komma till rätta med problemen för att utgöra en attraktiv arbetsplats som innefattar jämlika möjligheter till lärande och karriär, oavsett medarbetarens kön, bakgrund eller privata förhållanden