Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur några specialpedagoger och lärare med inriktning mot fritidshem samarbetar i strävan att skapa goda förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd, både vad gäller den sociala och emotionella utvecklingen samt möjligheten till att uppnå kunskapsmålen. Studien genomfördes via semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger på fem olika skolor där fritidshem fanns. Studien utgår i från de tre perspektiven; sociokulturellt, relationellt samt multimodalt.   Slutsatsen av den här studien är att specialpedagoger och lärare med inriktning fritidshem samarbetar för att skapa ett lärande hela dagen, med olika strategier för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd. För att skapa ett lärande hela dagen för dessa elever, framkom det att skolledningens inställning samt handledning var områden som hade stor påverkan.   Vad gäller skolledningens inställning var synen på fritidspedagogik samt hur resursfördelningen skedde viktiga faktorer. Det var viktigt att planering skedde tillsammas där gemensamma mål och strategier utformades för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd, utifrån skolledningens uppsatta mål.   Handledning hade en stor påverkan när det handlade om att kunna stötta elever i att uppnå kunskapsmålen. Detta skedde genom insatser som; observationer av elev och skolmiljö samt observationer av social interaktion. Därtill lades tid på regelbunden kompetensutveckling i syfte att bland annat utveckla arbetssätt som skapar en brygga mellan det teoretiska och konkreta, som exempelvis att leka och lära via olika sinnen.