Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

I denna studie undersöks förklaringsfaktorer till lärares trivsel med sin skolledning. Studien använder data från Skolverkets enkätundersökning Attityder till skolan 2015 samt 2014/2015 års version av Lärarregistret. Bland annat betraktas förutsättningar för undervisningen, inflytande på arbetsplatsen, stressnivå samt bakgrundsvariabler för lärare, rektorer och skolor. För att undersöka effekterna används ordinal logistisk regression. De variabler och faktorer som uppvisar en positiv signifikant effekt på trivsel med skolledningen är lärarens inflytande över resursfördelning, lärarens upplevelse av skolledningens mottaglighet för kritik, tillgången till teknisk IT-support samt stöd för undervisningen. Lärarens stressnivå har en negativ signifikant effekt.

Syftet med denna undersökning är att få en större förståelse för hur lärare resonerar kring sin undervisning där det finns elever med någon form av funktionsnedsättning. För att uppnå syftet med denna undersökning valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Utifrån våra teoretiska perspektiv, Lundgrens tre ramfaktorer samt Foucaults teorier kring makt, har vi analyserat undersökningens empiri. Resultaten från vår undersökning visar att lärarna resonerar olika beroende på vilka skolor de arbetar på. De tre ramfaktorerna spelar även de en roll då det syns att de intervjuade lärarna resonerar annorlunda kring sin undervisning beroende på vilken skola det handlar om. Lärarna visade sig även behandla fysiska och psykiska funktionsnedsättningar på olika sätt och därför hade ramfaktorerna olika påverkan beroende vilken funktionsnedsättning det handlade om. Vidare visade sig även att maktrelationerna mellan lärarna och deras rektorer ha betydelse för hur de resonerar kring en undervisning där elever med funktionsnedsättningar deltar. Även maktrelationen mellan elever och lärare påverkade undervisningen. De intervjuade lärarna anser inte att de har en annorlunda relation mellan elever med funktionsnedsättning och de elever som inte har det. Det är något denna undersökningen ställer sig frågande till då elever med funktionsnedsättning i större grad får vara delaktiga i de intervjuades lärarnas resonemang kring sin undervisning. Då de intervjuade lärarna anser att de saknar den kunskap de önskar, när det handlar om undervisning där elever med funktionsnedsättningar är delaktiga, kan det här därför vara ett sätt att skapa en bättre undervisning då eleverna besitter kunskaper som inte lärarna gör.

Under de senaste åren har ämnesintegrering fått större och större plats i gymnasieskolan. Nu när den nya gymnasiereformen gick igenom så blev det ännu mera tydligt hur lärarna ska eftersträva att samarbeta över ämnesgränserna. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka åsikter som karaktärsämneslärare har om ämnesintegrering. Vi ställer frågor om vilka fördelar, nackdelar samt vilka utvecklings- och förbättringsmöjligheter karaktärsämneslärarna ser med ämnesintegrering. För att ta reda på åsikterna har vi intervjuat åtta karaktärsämneslärare på fyra olika gymnasieskolor. I studien visar sig att respondenterna har många gemensamma åsikter om ämnesintegrerat undervisning. Majoriteten tycker att en stor klyfta mellan ledning och lärare är en bidragande roll i att ämnesintereringen inte fungerar som den skall. Brist på tydliga direktiv och förutsättningar från skolledning genomsyrade undersökningen. Vår slutsats är att lärarna måste få mera stöd från skolledningen för att kunna genomföra en väl fungerande ämnesintegrering. Tid för planering och uppföljning måste finnas i schemat redan från början.

Syftet med denna studie har varit att belysa estet- och ämneslärares uppfattningar gällande estetisk integrering dels utifrån reformen Lgy 11 och dels utifrån vilka faktorer som påverkat deras förutsättningar att arbeta med estetisk integrering. Genom kvalitativa intervjuer samlades empirin in. Sedan analyserades det insamlade materialet utifrån de frågeställningar som följde på syftet, samt utifrån studiens teoretiska perspektiv, Ramfaktorteorin. Tidigare forskning påvisade att det var svårt att bedriva estetisk integrering. Andra studier framhöll att det fanns positiva följder med estetisk integrering. I denna undersökning visade det sig att lärarna var positiva till integrering, men hade olika syn på vad estetisk integrering innebar. Ett antal faktorer stod i vägen för att kunna integrera. Läroplanerna, skolledningen, tid, schemaläggning, intressen och lokaler var av yttersta vikt för att kunna integrera över huvud taget. En av slutsatserna var att lärarnas synsätt på estetisk integrering var mångfacetterad. Nyckelord: Estetisk integrering, intervjuer, ramfaktorer, läroplaner, skolledning.

<p>Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare. Rektorerna själva anser sig inte hinna med allt det som de skulle vilja prioritera. Tiden räcker inte till och i stället arbetar de mest med resursfördelning, tjänstefördelning, lokalfrågor m.m.</p>

Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare. Rektorerna själva anser sig inte hinna med allt det som de skulle vilja prioritera. Tiden räcker inte till och i stället arbetar de mest med resursfördelning, tjänstefördelning, lokalfrågor m.m.

Syftet med denna studie är att få en insikt i lärares respektive skollednings syn på implementering av digital teknik i undervisningen på en mindre F–6-skola. Genom enkäter till samtliga lärare på skolan samt intervjuer med fyra lärare och rektor på skolan undersöktes hur de ser på syftet med implementeringen och hur de använder den utrustning de har tillgång till. De tillfrågades även om hur de ser på resultatet och vad de kan ange som framgångsfaktorer respektive hinder i implementeringen. Genom att använda ett verksamhetsteoretiskt perspektiv gavs möjlighet att undersöka hur individer som innehar olika positioner i en organisation samverkar i implementeringsprocessen. Verksamhetsteorin hjälper oss att se på hur lärare respektive skolledning kommunicerar på olika nivåer i organisationen. Resultatet av studien visar att lärare och skolledning till stora delar har samma mål med implementeringen, men att deras uppfattning om vad som styr användandet av den digitala tekniken i undervisningen skiljer sig åt. Lärarna fokuserar på kommunikationen med eleverna och de ser den digitala tekniken som lärresurser medan skolledningen fokuserar mera på den fysiska tillgången till utrustningen och lärarnas behov av fortbildning för att öka möjligheterna att hantera denna.    En nedskriven plan för implementeringen av digital teknik i undervisningen saknas på den aktuella skolan. Därför har de inte tillgång till det verktyg planen skulle kunna utgöra för att tillsammans kunna driva implementeringen med gemensamma krafter. De diskuterar därigenom inte tillsammans hur de ska arbeta med denna process, utan de diskussioner som förekommer sker i mindre grupper.

Lärarnas stress har ökat de senaste decennierna och studier visar att lärarnas stress har betydelse och negativ påverkan på elevens välmående och studieresultat. Tidigare forskning visar att skolledare är de som har störst inverkan på lärares arbetsmiljö. Ämnet engagerar då det specialpedagogiska uppdraget innebär att arbeta främjande och förebyggande. Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka erfarenheter och visioner några skolledare har gällande att bemöta lärares arbetsrelaterade stress. Edmund Husserls klassiska fenomenologi utgör den teoretiska grunden för studien. Människan och dennes erfarenheter i mötet med världen, är utgångspunkten för att förstå innebörden i olika fenomen. Som empirisk forskningsansats används deskriptiv fenomenologi. Skolledarnas beskrivningar som utgör studiens empiriska data, analyserades och bearbetades utifrån Amedeo Giorgis analysmetod.   Studiens resultat innehåller fem teman; stöd, orsaker, konsekvenser, insatser samt resurser, som leder till studiens essens. Fenomenets sammantagna essens är förutsättningar. Det vill säga individuella förutsättningar så som stresstålighet och ledarskap samt organisatoriska förutsättningar, såsom arbetstid och styrdokument. Slutligen ekonomiska förutsättningar, vilket handlar om avsaknad av ekonomiska resurser.    Slutsatsen av studien visar att lärares arbetsmiljö och effektiviseringar inom skolan påverkar möjligheten att ge rätt anpassningar till elever som behöver det. Stöd till skolledarna behöver utökas, vilket kan ge möjlighet till rikare stöd till lärarna. Stödet kan bidra till att eleverna får ökade förutsättningar till välmående i skolan och god måluppfyllelse.