I denna studie undersöktes elevers uppfattningar om hur de anser att lärares arbetssätt, ämnets lektionsinnehåll och om vad som motiverar dem till att delta i ämnet idrott och hälsa. Det un-dersöktes även om det fanns några eventuella skillnader mellan könen, det vill säga om flick-or och pojkar hade olika uppfattningar i frågorna. Enkäter användes och delades ut på en gymnasieskola och besvarades av 105 elever i olika klasser som läste idrott och hälsa 1. Ele-verna som deltog i enkäten valdes ut genom ett bekvämlighetsurval då kontakter på skolan fanns sedan tidigare. Teorin som används genom studien är Deci & Ryans motivationsteori ”Self-Determination Theory”. Resultatet visade att flickor och pojkar motiveras olika mycket av lärarens arbetssätt. Flickor värderar lärarens arbetssätt högre än pojkar. Även vilket lek-tionsinnehåll eleverna motiveras av till att delta på lektionerna samt varför de deltar i under-visningen skiljer sig åt mellan könen. Flickor motiveras mer av faktorer som leder till inre motivation i jämförelse med pojkar exempelvis som att förbättra/upprätthålla hälsan. Pojkarna drivs mer av yttre motivationsfaktorer än flickorna, att vinna på lektionerna eller att få betyg är två faktorer som motiverar dem till att delta. En gemensam motivationsfaktor som får både pojkar och flickor att vilja delta på lektionerna i idrott och hälsa är glädjen till ämnet.

<p>My purpose with this examination paper has been to inquire and make a contribution with knowledge about how teachers and remedial teachers work with children who has difficulties in mathematics.</p><p> </p><p>My specified question of issue was: How do teachers work with children who have difficulties in mathematics?</p><p> </p><p>My methods have been to read literature and to accomplish an examination by qualitative interviews with teachers and remedial teachers. My choice of methods has been contributing of me getting a good materiel about how teachers can work with children who has difficulties in mathematics. </p><p>The examination paper begins with the schools curriculum ”Lpo94” and definitions of difficulties in mathematics. Further the examination paper withholds charters of knowledge and capacity within mathematics, the learning process and different causes to difficulties in mathematics. Afterwards comes the primary part of the examination paper that withholds the teachers work, the educational contents, materiel and individualisation. Then comes the chapter of methods and the result of the inquire with the interview questions and answers. Afterwards comes an analyse of the inquires result and earlier research. The examination paper is completed with a discussion and a proposal to continued research.</p><p>My definitive conclusion is that teachers different work options like with elaborative materiel, solution of problems and words within mathematics, gives a better learning process and development for pupils with difficulties in mathematics. The teacher shall also adjust the educational contents too the pupils qualifications and needs.</p> / <p>Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka och bidra med kunskap om hur lärare och speciallärare/specialpedagoger arbetar med barn som har matematiksvårigheter.</p><p> </p><p>Min preciserade frågeställning var: Hur arbetar lärare med barn som har matematiksvårigheter?</p><p> </p><p>Mina metoder har varit att läsa litteratur och att genomföra en undersökning som gjordes genom kvalitativa intervjuer med lärare och speciallärare. Mina metodval har bidragit till att jag fått ett bra material om hur lärare kan arbeta med barn som har matematiksvårigheter.</p><p>Examensarbetet inleds med skolan läroplan Lpo94 och definitioner av matematiksvårigheter. Vidare innehåller examensarbetet avsnitt om kunskap och förmåga inom matematik, inlärningsprocessen och olika orsaker till matematiksvårigheter. Sedan kommer examensarbetets huvudavsnitt som innehåller lärarens arbete, undervisningens innehåll, material och individualisering. Efter detta kommer metodkapitlet och resultatet av undersökningen med intervjufrågor och svar. Sedan kommer en analys av undersökningens resultat och tidigare forskning. Examensarbetet avslutas med en diskussion och förslag till fortsatt forskning.      </p><p> </p><p>Min slutsats är att lärarens olika arbetssätt som t.ex. med laborativa material, problemlösning och begrepp inom matematiken bidrar till en bättre inlärningsprocess och utveckling hos elever som har matematiksvårigheter. Läraren ska även anpassa undervisningens innehåll till elevens förutsättningar och behov.</p>

My purpose with this examination paper has been to inquire and make a contribution with knowledge about how teachers and remedial teachers work with children who has difficulties in mathematics.   My specified question of issue was: How do teachers work with children who have difficulties in mathematics?   My methods have been to read literature and to accomplish an examination by qualitative interviews with teachers and remedial teachers. My choice of methods has been contributing of me getting a good materiel about how teachers can work with children who has difficulties in mathematics.  The examination paper begins with the schools curriculum ”Lpo94” and definitions of difficulties in mathematics. Further the examination paper withholds charters of knowledge and capacity within mathematics, the learning process and different causes to difficulties in mathematics. Afterwards comes the primary part of the examination paper that withholds the teachers work, the educational contents, materiel and individualisation. Then comes the chapter of methods and the result of the inquire with the interview questions and answers. Afterwards comes an analyse of the inquires result and earlier research. The examination paper is completed with a discussion and a proposal to continued research. My definitive conclusion is that teachers different work options like with elaborative materiel, solution of problems and words within mathematics, gives a better learning process and development for pupils with difficulties in mathematics. The teacher shall also adjust the educational contents too the pupils qualifications and needs. / Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka och bidra med kunskap om hur lärare och speciallärare/specialpedagoger arbetar med barn som har matematiksvårigheter.   Min preciserade frågeställning var: Hur arbetar lärare med barn som har matematiksvårigheter?   Mina metoder har varit att läsa litteratur och att genomföra en undersökning som gjordes genom kvalitativa intervjuer med lärare och speciallärare. Mina metodval har bidragit till att jag fått ett bra material om hur lärare kan arbeta med barn som har matematiksvårigheter. Examensarbetet inleds med skolan läroplan Lpo94 och definitioner av matematiksvårigheter. Vidare innehåller examensarbetet avsnitt om kunskap och förmåga inom matematik, inlärningsprocessen och olika orsaker till matematiksvårigheter. Sedan kommer examensarbetets huvudavsnitt som innehåller lärarens arbete, undervisningens innehåll, material och individualisering. Efter detta kommer metodkapitlet och resultatet av undersökningen med intervjufrågor och svar. Sedan kommer en analys av undersökningens resultat och tidigare forskning. Examensarbetet avslutas med en diskussion och förslag till fortsatt forskning.         Min slutsats är att lärarens olika arbetssätt som t.ex. med laborativa material, problemlösning och begrepp inom matematiken bidrar till en bättre inlärningsprocess och utveckling hos elever som har matematiksvårigheter. Läraren ska även anpassa undervisningens innehåll till elevens förutsättningar och behov.

Syftet med denna forskning är att undersöka kemiundervisning utifrån flerspråkiga eleversperspektiv. Dessa elever eller en av deras föräldrar har svenska som andra språk.Undersökningen genomfördes i en skola där de flesta talar svenska som andra språk. I dennaskola samlades data in genom semistrukturerade intervjuer med lärare och elever. Resultatet avintervjuerna visade att eleverna hade svårt att lära sig kemi. Läroböcker innehåller mångabegrepp och språket som används är långt ifrån det dagliga språket hos flerspråkiga elever, vilketinnebär att eleverna har svårt med läsförståelse. Baserat på det dagliga språket ochförkunskaperna hos flerspråkiga studenter försöker lärare använda en lämplig metod för atthjälpa dem att förenkla kemi innehållet. Flerspråkiga elever har brist på svenskt ordförråd,vilket gör det svårt att förstå innehållet i naturvetenskapliga ämnen jämfört med elever somanvänder svenska som modersmål. Detta innebär att flerspråkiga elever behöver mer tid föratt utveckla sitt talspråk och skolspråk samtidigt. Sammanfattningsvis kan man säga attskolspråket utgör ett problem för flerspråkiga elevers lärande i ämnet och att lärarna spelar enstor roll i lärandeprocessen, vare sig det gäller vardagsspråk eller skolspråk.

Denna studie belyser de svårigheter som flerspråkiga elever möter i kemiämnet vilket påverkar deras utveckling och hindrar dem att nå kunskapskraven. Studien lägger särskilt fokus på de undervisningsmetoder som lärare använder och det stöd som flerspråkiga elever får för att uppnå sina mål. Studien består av semistrukturerade intervjuer med en grupp elever på högstadiet som läser svenska som andraspråk i skolan och det var både flickor och pojkar som deltog. De berörda eleverna talar svenska som andraspråk. I uppsatsen har även en grupp kemilärare på högstadiet intervjuats. Vi diskuterade de viktigaste undervisningsmetoderna som används för att stödja utvecklingen hos flerspråkiga elever för att nå målet. Detta gjordes genom att involvera eleverna i lösningen genom att presentera sina åsikter och idéer om undervisningsprocessen.Resultaten som framkom visar att eleverna har svårt att hantera vetenskapliga texter, nya begrepp och abstrakta ord. Det kan naturligtvis vara svårt eller abstrakt med vetenskapliga uttryck även när de använder sitt modersmål. Lärarna strävar efter att använda en lämplig arbetsmetod som utgår från flerspråkiga elevers modersmål, vardagsspråk och förkunskaper för att kommunicera kemiämnet.För att stödja flerspråkiga elever bör lärarna fokusera på både ämnesspråket och vardagsspråket i sin undervisning.

Denna studie undersöker, ur lärarnas synvinkel, de språkliga svårigheter som flerspråkiga elever står inför, särskilt när det gäller kemiska termer och begrepp. Studien bygger på intervjuer med lärare som undervisar elever som har svenska som andraspråk. Intervjuerna belyser svårigheter som flerspråkiga elever möter samt de idéer och planer som lärare följer i lektionsplaneringen för att stödja eleverna och utveckla deras språkliga förmågor i förhållande till ämnet. I korthet fokuserar forskning på den språkliga aspekten i undervisningsprocessen i kemi för flerspråkiga elever, och lärarens roll i att minska språkgapet mellan elevers förmåga och vad man hoppas uppnå. Den här studien kommer att försöka så mycket som möjligt inte fokusera på elevernas språkliga problem, utan snarare på de metoder, planer och strategier som kemilärare använder för att övervinna elevernas språkliga svårigheter. Min studie kan ses som ett första steg mot att hitta en integrerad plan för att hjälpa flerspråkiga elever när de studerar kemi.

No description available.