En likvärdig undervisning för samtliga elever är det som varje lärare ska ha för avsikt att eftersträva för att, på ett korrekt sätt, förhålla sig till skollagen (SFS 2010:800, 1 kap, 9§). Denna studie syftar till att undersöka hur F-3 lärare arbetar för att uppnå likvärdighet i No- undervisningen, samt om de framhåller specifika hinder för detta. Studien utgår från en tematisk innehållsanalys och datainsamlingen görs genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Genom att definiera olika teman utifrån de svar intervjuerna gav kunde vi se en struktur växa fram. Resultatet indikerar att det finns hinder för att kunna tillgodose eleverna en likvärdig No-undervisning samt ger exempel på hur lärare arbetar för att kompensera dessa. Lärarna lyfter hinder som; olikheter i språklig bakgrund, olikheter i social bakgrund, resurser samt didaktiska val. För att kompensera detta arbetar lärarna framförallt med elevaktiva lektioner, varierad undervisning, samarbetar kollegialt, gör diverse anpassningar och försöker inspirera eleverna till fortsatt lärande.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka vad yrkesverksamma svensklärare påmellanstadiet applicerar för undervisningsstrategier för att främja elevers motivation tillläsning av skönlitteratur. Forskningsfrågorna som denna studie besvarar är: - Anser yrkesverksamma svensklärare att deras inställning och engagemang tillläsning av skönlitteratur påverkar elevernas läsmotivation, och hur yttrar det sig? - Vilka undervisningsstrategier implementerar yrkesverksamma svensklärare i sinundervisning för att öka mellanstadieelevers motivation till läsning avskönlitteratur? - Vad är yrkesverksamma svensklärares syn på huruvida elevernas autonomi kringskönlitterära bokval påverkar deras läsmotivation? Tidigare forskning kring ämnet motivationsfrämjande undervisning visar att lärarensengagemang kring läsning och skönlitterära böcker, lärarens implementering av olikaundervisningsstrategier samt elevernas autonomi till skönlitterära bokval ärmotivationsfrämjande. Utifrån fem semistrukturerade intervjuer, samt enenkätundersökning med 20 respondenter, har denna studie kommit fram till liknanderesultat. Lärarna som deltog i de empiriska insamlingsmetoderna, genomförda i dennaempiriska undersökning, framhäver lärarens engagemang till läsning samt elevernasautonomi kring bokval som betydelsefullt för elevernas läsmotivation. Utöver dessastrategier betonar lärarna som deltog i denna studie högläsning, samt samarbete medbibliotek, som effektiva metoder för att öka elevers motivation till läsning avskönlitteratur. Nyckelord: Autonomi, läsning, lärares engagemang, mellanstadieelever, motivation,skönlitteratur, strategier, undervisning.